När är sommarsolståndet 2009?
Kort svar: Sommarsolståndet 2009 infaller den 21 juni 07.45 06.45 (svensk tid).
Sommarsolståndet inträffar den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får maximal med solljus – år 2009 inträffar det kl. 07.45 06.45 den 21 juni (svensk tid) – alltså söndagen efter midsommar.
Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig närmast vara maximalt lutat mot solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.
När jorden befinner sig i läget till vänster på bilden är norra halvklotet vänt mot solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då ljust dygnet runt eftersom solen aldrig försvinner under horisonten – midnattssol.
Till skillnad mot vad många verkar tro så infaller alltså midsommardagen inte i samband med sommarsolståndet varje år eftersom midsommardagen kan infalla mellan 20 och 26 juni. Alltså är midsommarnatten inte alltid heller årets ljusaste natt.
Läs även andra bloggare om sommarsolstånd, sommarsolståndet 2009, solen, jorden
Varför dansar vi kring en midsommarstång?
Kort svar: Midsommarstången kom förmodligen till Sverige från Tyskland på 1400-talet, men då förknippad främst med första maj. Sveriges klimat gjorde att stången passade bättre vid midsommar. Stången är alltså inte en forntida fallosymbol.
Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.
Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:
Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets försrra hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.
Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:
Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.
När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.
När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.
Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:
Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.
Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.
Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.
Det är först det senaste århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.
Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.
Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommarstång, majstång, högtider, traditioner
Varför är Johannes döparens dag 24 juni?
Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.
För en del är “den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.
Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i “sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: “Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:
Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. “större” efter Jesu födelse, medan den blir “mindre” efter att Johannes föds.
Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.
Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag firas 25 juni (och inte 24 juni). Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar från 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller “den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.
Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith
Läs även andra bloggare om johannes döparens dag, midsommardagen, riktig midsommar, midsommar, 24 juni
När är midsommar 2009?
Kort svar: Midsommarafton 2009 infaller 19 juni.
Till skillnad från ex jul och alla hjärtans dag är midsommar en rörlig högtid – den infaller inte samma datum varje år. Däremot är midsommarafton alltid på en fredag – den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni.
Fram till och med 1952 var midsommarafton alltid 23 juni (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. Att Johannes döparens dag förlagts till 24 juni har med datumet för Jesus födelse att göra.
När firandet av Jesus födelse på 300-talet bestämdes till 25 december och datumet för jungfru Marias bebådelse till 25 mars, kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige. Ett av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således är midsommarafton 2009 så tidig som den kan bli – 19 juni.
Källa: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommarafton 2009, midsommar, midsommar 2009, högtider, sommar, almanacka.
När är Kristi himmelsfärd 2009?
Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen 2009 infaller 21 maj.
Kristi himmelsfärd är en populär helgdag eftersom den alltid infaller på en torsdag. Den efterföljande fredagen används inte sällan som en klämdag och på så vis får man fyra dagars samlad ledighet.
Vid flera tillfällen har politiker försökt avskaffa Kristi himmelfärd som helgdag. Nils-Arvid Bringéus skriver:
Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skull indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag. Senast 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommitté att flytta Kristi himmelsfärdsdagen till påföljande lördag.
Eftersom Kristi himmelsfärdsdag är knuten till den kristna påsken infaller den inte på samma datum från år till år utan 39 dagar efter påskdagen. Och i år (2009) blir det 21 maj.
Källa: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om kristi himmelsfärdsdag, kristi himmelsfärds dag, kristi himmel, kristi himmelsfärd, kristi flygare, helgdagar, högtider
Varför är Kristi himmelsfärds dag alltid på en torsdag?
Kort svar: Kristi himmelsfärds dag infaller alltid på en torsdag eftersom det är fyrtio dagar efter påskdagen som alltid är på en söndag.
Enligt Apostlagärningarna 1 gick Jesus runt på jorden i fyrtio dagar efter att han uppstått:
Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
Eftersom Jesus visade sig för sina lärjungar under fyrtio dagar räknar man påskdagen som den första dagen och därmed kommer firandet av själva himmelsfärden att inträffa 39 dagar efter påskdagen. Och då påskdagen alltid är på en söndag innebär det att Kristi himmelsfärds dag alltid kommer att vara på en torsdag (och kan således infalla på första maj) – eftersom 39 dagar efter söndagen kommer en torsdag.
Läs även andra bloggare om kristi himmelsfärds dag, kristi himmel, kristi flygare, helgdagar, högtider
Varför heter det långfredag?
Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.
Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.
Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)
Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)
Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)
Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i “tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom “i gryningen den första veckodagen“.
Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.
Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:
Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, hölts då längre, än på andra dagar.
I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:
Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,
Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:
I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.
Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.
Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om långfredg, långfredagen, påsk, stilla veckan, kristendom, högtider
Varför är våffeldagen 25 mars?
Kort svar: Dels beror det på att 25 mars kallats våffeldagen efter ett slarvigt uttal av Vår fru-dagen (Jungfru Marie bebådelsedag) och dels på att det fanns riklig tillgång på ägg eftersom det ofta var fasta 25 mars.
Att våffeldagen kommit att bli 25 mars förklaras ofta med att det är den folkliga benämningen på Jungfru Marie bebådelsedag – Vår fru-dagen – som slarvigt uttalat kommit att bli våffeldagen. Säger du Vår Fru-dagen snabbt blir det lätt Våfferdagen och i de delar av landet där man talar med tjocka r och l är det lätt att glida över i Våffeldagen. Häri ligger en förklaring till att våffelätandet historiskt inte varit så spritt i de sydliga landskapen.
Men det är såklart inte enbart det slarviga uttalet av Vår fru-dagen som ligger bakom det myckna våffelätandet just 25 mars. Förmodligen finns det en rent praktisk förklaring. Nämligen den goda tillgången på ägg.
Trots att Jungfru Marie bebådelsedag infaller 25 mars har den ingenting med påskfirandet att göra. Att bebådelsedagen infaller 25 mars har istället med vårdagjämningen att göra. De allra flesta år infaller bebådelsedagen under den kristna fasteperioden före påsk.
Då bebådelsedagen inföll under fastan bröt man tillfälligt förbudet att äta ägg och den goda tillgången på ägg (som en konsekvens av hönornas värpning och att ingen åt äggen) gjorde att man kunde festa till det och göra våffelsmet med ägg, vilket var den festligare varianten.
Läs även andra bloggare om våffeldagen, våffeldagen 2009, vår fru-dagen, jungfru marie bebådelsedag
Vilket datum är våffeldagen 2009?
Kort svar: Våffeldagen 2009 är 25 mars.
Våffeldagen infaller (nästan alltid) under stilla veckan eller under fasteperioden som pågår 46 dagar innan påsk. Eftersom påskens datum är rörligt så är det många som tror att våffeldagens datum också är rörligt, men så är inte fallet.
Våffeldagen har fått sitt namn av ett slarvigt uttal av Vår Fru-dagen, alltså Jungfru Marie bebådelsedag. Säger du Vår Fru-dagen snabbt blir det lätt våfferdagen och i de delar av landet där man talar med tjocka r och l är det lätt att glida över i våffeldagen.
Jungfru Marie bebådelsedag är alltid 25 mars (nio månader före firandet av Jesus födelse – 25 december). Enligt traditionen var det då som jungfru Maria fick veta att hon var havande med Jesus. Att man valde just 25 mars har samband med att våren börjar och då tedde det sig logiskt att fira tillblivelsen av Jesus just denna dag eftersom vi går mot ljusare tider (jmfr Jesus som “världens ljus“)
Sedan 1953 är 25 mars inte längre någon röd dag i den svenska almanackan. Istället är det den söndag som infaller närmast 25 mars (i år – 2009 – 22 mars) som bör namnet Jungfru Marie bebådelsedag. Den 25 mars bär istället namnet Marie bebådelsedag och det är då man enligt traditionen skall äta våfflor.
Läs även andra bloggare om våffeldagen, våffeldagen 2009, vår fru-dagen, jungfru marie bebådelsedag
När är påsken 2009?
Kort svar: Påskdagen 2009 är 12 april.
För den som vill göra det enkelt för sig är det bara att titta i en almanacka och där konstatera att påskdagen 2009 infaller söndagen 12 april. För den som vill räkna ut när påsken är då blir det svårare.
Att räkna ut när påsken infaller ett visst år är en mycket komplicerad uträkning. En vanlig (men tyvärr felaktig) minnesregel är att “påskdagen är den söndag som följer närmast efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. De allra flesta år stämmer regeln, men eftersom regeln inte är korrekt är det vissa år som den inte stämmer.
Den korrekta definitionen av påskens plats i almanackan är att påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. Den ecklesiastiska (också kallad den metonska) fullmånen är inte samma sak som den astronomiska fullmånen, utan en fullmåne som räknas fram via tabeller och formler. Inte heller är det den astronomiska vårdagjämningen (som kan infalla på olika datum) som ligger till grund för påskens datum, utan den 21 mars oavsett om det är vårdagjämningens dag eller inte.
Anledningen till att den kristna kyrkan valde just den här metoden att bestämma datumet för påsken grundar sig i en vilja att det judiska påskfirandet och det kristna inte skulle hamna på samma dag.
Läs även andra bloggare om påsk 2009, påsken 2009, påsk, påsken, almanacka
