Välkommen till Högtider – de viktigaste frågorna samlade!
På den här sidan finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Frågorna handlar om allt – från stort till smått. > Vilken fråga vill du ha svar på? < Vill du ha svar på varför och när vi firar en viss högtid finns följande lista – annars kan du söka på kategorier i listan till höger.
Nyår
Trettondagen
Fastlag och fasta
- Vad är skillnaden mellan fastlag och fasta?
- Varför är fettisdagen alltid på en tisdag?
- Varför ser en semla ut som den gör?
- Varför heter det askondag?
- Varför är fastan fyrtio dagar?
Stilla veckan och påsk
- Vad heter dagarna i stilla veckan och varför?
- Vilket datum infaller påsken ett visst år?
- Varför firar kristna påsk?
- Varför firar vi påsk i Sverige?
- Vilken dag ska man gå påskkärring?
Pingsten
- Varför firar kristna pingst?
- Vad betyder ordet pingst?
- Varifrån kommer uttrycket ”hänryckningens tid”?
Under våren
- Varför är våffeldagen 25 mars?
- Varför är Kristi himmelsfärds dag alltid på en torsdag?
- Varför firar vi valborgsmässoafton?
- Varför eldar vi på valborgsmässoafton?
- Varför är 6 juni svensk nationaldag?
Midsommar
- Varför firar vi midsommar i Sverige?
- Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?
- Hur många olika sorters blommor ska man lägga under kudden på midsommarnatten?
Kräftor, surströmming och höst
- Vilken dag är det surströmmingspremiär?
- Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?
- Vad är mickelsmäss?
- Varför äter man gås på Mårtensafton?
Alla helgons dag och halloween
- Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?
- Varför tänder vi gravljus på alla helgons dag?
- Varifrån kommer egentligen halloween?
- Vilken dag bör vi fira halloween i Sverige?
Innan jul
- Vad är en adventsljusstake?
- Varför firar vi advent?
- Vilket år sändes den första julkalendern i SVT?
- Varför har lucia vita kläder och ljus i håret?
- Varför firar vi lucia den 13 december?
Jul
- Vad betyder ordet “jul”?
- Varför firar vi jul i Sverige?
- Hur länge har vi haft julgranar i Sverige?
- Varför äter vi julskinka på julafton?
- Varför är jultomten röd?
- Varför heter jultomten jultomte i Sverige men Santa Claus i USA?
- Vad heter jultomtens renar?
- Hölls midvinterblotet vid vintersolståndet?
- Vem skrev julevangeliet?
När är mors dag 2013?
Kort svar: Mors dag i Sverige 2013 infaller söndagen den 26 maj.
Alltsedan 1919 har mors dag firats i Sverige. Det var på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg som ett upprop skrev och man föreslog att sista söndagen i maj skulle firas som svensk mors dag. I uppropet skrev de undertecknande bl.a.:
Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek
Några år tidigare (1908) hade mors dag firats för första gången i USA. Lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).
När firandet kom till Sverige ett decennium senare flyttades firandet några veckor framåt i tiden. Att det just är sista söndagen i maj som firas om mors dag i Sverige förklarar Tornbjer på följande sätt:
Kanske kan man se Mors dag som ett försök att lansera hemmet som motbild till arbetet och att dagen förläggs just till slutet av maj skulle kunna stärka den tesen. Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern
Således är det sista söndagen i maj som är mors dag i Sverige – i år (2013) blir det söndagen den 26 maj.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-20)
Källa:
Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin
När är pingsten 2013?
Kort svar: Pingstdagen 2013 infaller söndagen den 19 maj.
Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. Sedan annandag pingst avskaffades som helgdag 2005 så har dock pingstens betydelse i det sekulära Sverige minskat betydligt och som helgdag går den i det närmaste obemärkt förbi utanför kyrkorna.
Ordet pingst är en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen.
Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.
Påskdagen 2013 inföll den 31 mars och femtio dagar därefter infaller pingstdagen – alltså den 19 maj.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-18)
När avskaffades annandag pingst som röd dag?
Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.
Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.
Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades samtidigt som tredje- och fjärdedag jul respektive påsk – vid helgdagsreduktionen 1772. Annandag pingst hängde dock med länge som helgdag. Det var först 2004, då riksdagen fattade beslut om att nationaldagen skulle bli helgdag, som annandag pingst avskaffades som röd dag i Sverige.
Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att
det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.
Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)
Varför firar kristna pingst?
Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.
Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:
När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.
Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:
När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.
Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.
Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner
Är en ”klämdag” en ledig dag?
Kort svar: En klämdag är inte automatiskt en ledig dag, det beror på det avtal som gäller på arbetsplatsen.
Ordet klämdag finns belagt i svenska språket sedan 1964. Enligt ne.se är klämdag
benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag.
En klämdag som återkommer varje år är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen. Att detta alltid blir en klämdag beror på att Kristi himmelsfärd är en röd dag och alltid infaller på en torsdag - således är fredagen efter en enstaka arbetsdag mellan två röda dagar.
Dock är det inte självklart att en ledig på en klämdag. Så här skriver fackförbundet Unionen:
Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)
Källor:
”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se
”Klämdag” ne.se
Är Kristi himmelsfärdsdag 2013 en röd dag?
Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige
Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Kristi himmelsfärd är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet.
Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)
Vilken dag är Kristi himmelsfärdsdag 2013?
Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen och kan alltså infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni. År 2013 infaller himmelsfärdsdagen den 9 maj.
En av många rörliga högtidsdagar som är knutna till den kristna påsken är Kristi himmelsfärdsdag. Att man firar Kristi himmelsfärdsdag har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.
Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
Med utgångspunkt i texten menar hamnar alltså Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsk (där påskdagen blir första dagen). Eftersom påskdagen, i enlighet med de regler som gäller för uträknandet av påskens tidpunkt, kan infalla alltifrån 22 mars till 25 april gäller samma spann för Kristi himmelsfärd.
Som tidigast (de år som påskdagen är 22 mars) kan Kristi himmelsfärdsdag infall den 30 april – detta skedde senast år 1818 och kommer att inträffa nästa gång år 2285. År 2008 inföll Kristi himmelsfärdsdagen dock nästan så tidigt som det går – nämligen 1 maj.
Det senaste som Kristi himmelsfärdsdag kan infalla (de år påskdagen är 25 april) är 3 juni. Senaste gången det inträffade var 1943 och nästa gång blir 2038.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-05)
Vilket år blev 1 maj en allmän helgdag i Sverige?
Kort svar: Första gången som första maj var allmän helgdag i Sverige var den 1 maj 1939.
Den 1 maj har varit en dag som firats i Europa på olika sätt åtminstone från 700-talet. Traditionellt har 1 maj ansetts vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger.
Men det var 1889, på den andra internationalens möte i Paris, som 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Att de blev 1 maj beror alltså på amerikanska socialister (på samma sätt som internationella kvinnodagens ursprung kan spåras till amerikanska socialister) och datumet valdes för att hedra minnet av den demonstration 1 maj 1886 som var förspelet till Haymakrketmassakern (4 maj 1886).
Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige.
Första maj 1890 i Sundsvall
Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här skriver man i Nordisk familjeboks månadskrönika från 1938:
Riksdagens båda kamrar ha den 23 mars bifallit Kungl. Maj:ts proposition (nr 93) med förslag till lag om likställande i vissa hänseenden av den 1 maj med allmän helgdag. Lagen, som träder i kraft den 1 jan. 1939, innebär, att den 1 maj skall, då denna dag ej infaller på sön- eller helgdag, vid tillämpning av allmän lag eller särskild författning vara likställd med allmän helgdag.
När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott - kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-12)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset
Lorents, Yngve, red (1938) Nordisk familjeboks årskrönika 1938 Stockholm:Klara
Vad hände med Jesus på annandag påsk?
Kort svar: Bibeln skriver inget speciellt om vad Jesus gjorde dagen efter uppståndelsen. Men inom kyrkan firar man annandagen (dagen efter uppståndelsen) som dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar.
Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och fram till 1772 följdes påskdagen inte bara av annandagen utan också tredjedag och fjärdedag påsk. Men idag är det bara annandag påsk som är kvar som röd dag.
Det kristna firandet av påsk är knutet till berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem, den sista måltiden, korsfästelsen, döden på korset och uppståndelsen. Uppståndelsen firar kristna på påskdagen. Dagen efter påskdagen (annandag påsk) använder kyrkan sedan till att läsa berättelserna om hur Jesus visade sig för olika människor. Svenska kyrkan förklarar annandagens firande så här:
På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.
Att kyrkan läser berättelserna om hur Jesus visar sig på annandagen har dock ingenting med det som står i evangelierna att göra. Det första och äldsta av evangelierna (Markus) har i de äldsta handskrifterna ingenting om Jesus uppståndelse eller om hur han visar sig för folk. I kommentarerna till Bibel 2oo0 står det:
Det kan inte avgöras om Markus avsiktligt har slutat så korthugget eller om en ursprunglig avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa handskrifterna
Enligt de berättelser som finns var det på samma dag som uppståndelsen som Jesus visade sig. Johannes (20:19) skriver (min fetning):
På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren
I Lukasevangeliet 24:13 står det direkt efter berättelsen om hur Maria, Johanna och Maria hittat en tom grav (min fetning):
Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.
Berättelserna i Bibeln ger alltså inget stöd för att Jesus skulle ha visat sig just dagen efter uppståndelsen. Dock har traditionen och firandet gjort att dagen efter påskdagen kommit att bli dagen då kristna firar att Jesus visar sig.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-01)
Hur firar svenskar påskafton?
Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.
Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar.
Vilken mat äter svenskarna på påsk?
Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter
Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.
Vad gör svenskarna på påsk?
Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.
Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:
Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.
Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)
Källor:
Äggkonsumtion och äggtraditioner - påsken 2012
