Högtider

Före reformationen på 1500-talet var fastan en central del i den svenska kristendomen. Och även om bruket levde kvar ett bra tag även efter att det plockats bort ur den svenska kyrkans lära har fastetiden före påsk idag nästan helt tappat praktisk betydelse för majoriteten av svenskar. En av de få saker som lever kvar är frossandet inför fastan i och med fettisdagen. Dock var fastetiden ända in på 1900-talet en tid av där och bröllop och fester ansågs stötande.

Om man skall se på hur tiden fram till påsk är upplagd enligt gammal tradition så är det idag som fastan börjar i och med Askonsdagen. Idag är det fyrtiosex dagar kvar till påskafton och i fyrtio av dessa (söndagarna är undantagna) är det brukligt att fasta. De fyrtio dagarna skall påminna om de fyrtio dagar som Jesus fastade i öknen.

Askonsdagen avskaffades i Sverige vid reformationen men återinfördes åter i kyrkoåret i samband med 1983 års evangeliebok.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerskänslorna.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, religion, kristendom, fasta, askonsdag, påsk. Pingat på intressant.

Källa: Nordiska museet och En årsrunda av Christer Topelius.

Idag är det fritt fram att frossa i semlor utan att förståsigpåare tittar snett på dig. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder “det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet.

Att äta semlor härör från tiden före reformationen då Sverige fortfarande var katolskt och man skulle iakta fastan. Att äta semlor på fettisdagen var alltså en sista chans att äta upp sig inför den fyrtio dagar långa fastan. På sina håll åt man då semlor med betydligt mer matigare innehåll än vad vi äter idag. Semlor var del av det som kallas “den vita fastematen” som bestod av mjöl- och mjölkprodukter.

Även om fastan idag är ett minne blott för de flesta svenskar har semlan levt kvar. Genom åren har sättet som vi äter semlan på och även vilka dagar vi äter den på förändrats, liksom alla andra traditioner förändras över tid. Förr åt man som sagt bara semlor på fettisdagen, medan det under 1900-talet blev vanligare att äta semlor alla tisdagar fram till påskafton. Numer börjar ju semlor i vissa affärer (jag tror att det var Coop i Kista) säljas redan i november. Jag själv börjar äta semlor någon gång i slutet av januari.

I mitten av 1800-talet fanns ett recept på semlor i Hagdahls kokbok med inkråm av grädde smör, mandelmassa, socker, suckat och citronskal. Mandelmassa som fyllning nämns första gången i Årstafruns dagbok 1833. Att ha massa grädde under locket lär ha införts av skådespelerskan Hjördis Petterssons far efter första världskriget som ett sätt att fira att ransoneringen var slut.

Semlan som den ser ut idag är alltså relativt sentida och kommer förmodligen att fortsätta förändras, till vissa traditionskramares stora förtret.

Källor: Högtider och fest året runt av Ingemar Liman och Nordiska museet.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, fasta, fettisdag, semlor. Pingat på intressant.

Idag är det fettisdag vilken är fastlagens sista dag. Imorgon börjar alltså den katolska fastan inför påsken. Traditionellt är fettisdagen den dag då vi kan börja äta semlor, men som mycket annat är det få som håller på dagarna och semlor har sålts i konditorier i flera månader.

En del upprörs å det väldigaste av folk som äter semlor för tidigt, men vad finns det egentligen för skäl att vara upprörd?

Om vi skall vara strikta så var ju fettisdagen den sista dagen före fastan. Att man därför åt upp sig ordentligt inför de fyrtio fastedagarna är tämligen rationellt. Men i och med att få i Sverige fastar av religiösa skäl idag är också fettisdagen som tradition anakronistisk. Traditioner byter skepnad genom åren och vi firar saker och ting på nya sätt.

Så varför begränsa semelätandet till fettisdagen och de därpå följande tisdagarna? Passa på att njuta av semlor så mycket och så länge du vill, men kom ihåg att göra det med stil.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, fasta, fettisdag, semlor

Idag är det fastlagssöndag och många tror att det är nu fastan inleds, men det sker inte förrän på onsdag. Fastlag och fasta är egentligen varandras motsatser. Fastan innebär försakelse och uppoffring, medan fastlagen är en fest.

Fastlag kommer från det lågtyska ordet fastelavent som betyder aftonen före fastan. Eftersom svenska kyrkan efter reformationen inte längre praktiserar fasta är fastlagan ur ett protestantiskreligiöst perspektiv föråldrad, men som många andra seder lever den kvar även fast att dess praktiska betydelse försvunnit.

Fastlagan sträcker sig från fastlagssöndagen över blåmåndagen och fettisdagen. Fastlagan slutar i och med att fastan börjar på askonsdagen.

Andra bloggar om: religion, högtider, fastlag, fasta, fastlagssöndag, påsk

En titt i almanackan idag avslöjar att det är sexagesima idag. En snabb undersökningen bland några bekanta avslöjade att ingen visste vad sexagesima är för något - inte heller jag visste det innan jag började med den här bloggen.

Ordet sexagesima kommer från latinets sexagesimus som betyder sextionde. Innebörden torde vara att det nu är sextio dagar till påsk, något som förvisso inte stämmer. Dock är det nästa söndag (fastlagssöndagen) femtio dagar kvar till påskfirandet och den söndagen kallas också Quinquagesima.

Sexagesimasöndagen ingår i det som kallas förfastan (fastan börjar ju nästnästa onsdag - askonsdagen) och för troende kristna innebär att man nu går in i en allvarligare tid i kyrkoåret.

Andra bloggar om: högtider, kyrkoåret, sexagesima, religion, kristendom

Fyrtio är ett tal som har speciell betydelse i många bibliska avseenden. Moses vandrade fyrtio år i öknen och var på Sinai i fyrtio dagar. Jesus fastade i fyrtio dagar (också i öknen).

Fyrtio dagar är också anledningen till att Kyndelsmässodagen infaller 2 februari. Det är nämligen fyrtio dagar efter jul och enligt Mose lag skall varje förstfödd pojke “friköpas genom ett offer” samtidigt som hans mor skall renas från orenheten som han ådragit sig vid födseln.

I Bibeln (Luk 2:22-40) berättas om hur Josef och Maria utförde ritualerna i templet. I templet fanns då de två personer med möjlighet att se in i framtiden - Symeon och Hanna. De berättade för Josef och
Maria om vad Jesus skulle uträtta i framtiden.

Ordet kyndel kommer latinets candela som betyder “ljus” (kyndil finns också i fornnordiskan), vilket syftar på de ljusprocessioner som genomförs i den västliga delen av kristenheten. I östkyrkan kallas dagen hypapante (grekiska för möte) vilket syftar på Jesus möte med Symeon och Hanna i templet.

Att kyndelsemässodagen i svenska kalendern ibland infaller två gånger har att göra med att Svenska kyrkan firar kyndelsmäss på söndagen, men 2 februari är den egentliga kyndelsmässodagen.

Som vanligt när det gäller religiösa högtider finns det också andra motiv till att hålla reda på just kyndelsmäss. I det gamla bondesamhället var vintern en svår tid och maten var knapp. Därför var det extra viktigt att hålla reda på när midvintern inföll, alltså den dag då boskapen stått inne halva vintern. Muntliga traditioner berättar om Knutdagen, Henrikdagen (19 januari) och Paulus (25 januari) som förslag, men vanligast var att kyndelsmäss också var dagen då boskapen stått halva tiden.
Andra bloggar om: religion, högtider, traditioner, kyndelsmäss, kyndelsmässodagen, kyrka