När är askonsdagen?

Kort svar: Askonsdagen är onsdagen efter fettisdagen och den dag som inleder den kristna påskfastan. Eftersom påsken är rörlig så infaller askonsdagen på olika datum varje år.

Så länge som Sverige var katolskt så var påskfastan en central del i det svenska påskfirandet. Påskfastan är de fyrtio dagar av försakelse som leder fram till  påskdagen. Idag saknar påskfastan nästan helt  praktisk betydelse för majoriteten av svenskar. En av de få saker som lever kvar är frossandet inför fastan i och med fettisdagen. Dock var fastetiden ända in på 1900-talet en tid av där och bröllop och fester ansågs stötande.

Om man skall se på hur tiden fram till påsk är upplagd enligt traditionen så börjar fastan i och med Askonsdagen. Då är det fyrtiosex dagar kvar till påskdagen och i fyrtio av dessa (söndagarna är undantagna) är det brukligt att fasta. De fyrtio dagarna skall påminna om de fyrtio dagar som Jesus fastade i öknen.

Askonsdag

Eftersom påsken, som bekant, är en rörlig högtid (påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april) så är också askonsdagen en rörlig dag. Askonsdagen kan infalla från 4 februari till 10 mars – men alltid på en onsdag.

Askonsdagen avskaffades i Sverige vid reformationen men återinfördes åter i kyrkoåret i samband med 1983 års evangeliebok.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerskänslorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-13)

Källor: Nordiska museet och En årsrunda av Christer Topelius.

Hur länge har vi ätit semlor i Sverige?

Kort svar: Semlor har i någon form ätits sedan åtminstone medeltiden. Dock såg den tidens semlor helt annorlunda ut gentemot dagens.

Idag är det fritt fram att frossa i semlor utan att förståsigpåare tittar snett på dig. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet.

Att äta semlor härör från tiden före reformationen då Sverige fortfarande var katolskt och man skulle iakta fastan. Att äta semlor på fettisdagen var alltså en sista chans att äta upp sig inför den fyrtio dagar långa fastan. På sina håll åt man då semlor med betydligt mer matigare innehåll än vad vi äter idag. Semlor var del av det som kallas ”den vita fastematen” som bestod av mjöl- och mjölkprodukter.

Även om fastan idag är ett minne blott för de flesta svenskar har semlan levt kvar. Genom åren har sättet som vi äter semlan på och även vilka dagar vi äter den på förändrats, liksom alla andra traditioner förändras över tid. Förr åt man som sagt bara semlor på fettisdagen, medan det under 1900-talet blev vanligare att äta semlor alla tisdagar fram till påskafton. Numer börjar ju semlor i vissa affärer (jag tror att det var Coop i Kista) säljas redan i november. Jag själv börjar äta semlor någon gång i slutet av januari.

I mitten av 1800-talet fanns ett recept på semlor i Hagdahls kokbok med inkråm av grädde smör, mandelmassa, socker, suckat och citronskal. Mandelmassa som fyllning nämns första gången i Årstafruns dagbok 1833. Att ha massa grädde under locket lär ha införts av skådespelerskan Hjördis Petterssons far efter första världskriget som ett sätt att fira att ransoneringen var slut.

Semlan som den ser ut idag är alltså relativt sentida och kommer förmodligen att fortsätta förändras, till vissa traditionskramares stora förtret.

Källor: Högtider och fest året runt av Ingemar Liman och Nordiska museet.

Andra bloggar om: , , , , . Pingat på intressant.

När får man börja äta semlor?

Kort svar: Numer går det att köpa semlor från strax efter jul men om du ska hålla dig till traditionen så är det på fettisdagen (den sista dagen före den kristna påskfastan) semlorna ska ätas.

Semlan eller fastlagsbullen är – med namnet Heisswecken – kända från Tyskland sedan 1400-talet. . Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som - vid fastlagen - åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Under seklerna har sedan semlans utseende förändrats radikalt till den gräddstinna efterrättsbulle den är idag.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Andra namn för semla är fastlagsbullefettisdagsbulle och tisdagsbulle. Dessa namn är tydligare i kopplingen till en viss dag att äta semlan. Traditionellt är det nämligen fettisdagen som är den dag då semlan ska ätas.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen. Därför åt man fastlagsbullar på just fettisdagen.

Eftersom den finns en stor efterfrågan på semlor även innan fettisdagen och konditorierna så klart vill sälja så många semlor som möjligt har ordet ”semla” i princip helt ersatt ”fastlagsbulle” ”eller fettisdagsbulle” Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Källor: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle - En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia

Är fastlag och fasta samma sak?

Kort svar: Nej, fastlag och fast är varandras motsatser.

När det är fastlagssöndag  tror många att det är den 40 dagar långa påskfastan som inleds men det sker inte förrän på askonsdagen (onsdagen efter fastlagen). Fastlagen (tre dagar från fastlagssöndagen till och med fettisdagen) och fastan (fyrtio dagar från askonsdagen till och med påskafton) är egentligen varandras totala motsatser. Fastan innebär försakelse och uppoffring medan fastlagen är en fest.

Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (fastlagssöndagen, bullamåndagen/blåmåndagen och fettisdag).

Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påskvarar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-15)

Andra bloggar om: , , , , ,

Vad är sexagesima?

Kort svar: Sexagesima är den söndag som infaller 56 dagar före påskdagen.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid. Både före och efter påsk finns det en rad dagar som är påsken och dess tema om död och uppståndelse. Inför påsken är det fyrtio dagar av fasta. Precis före fastan är tre dagar av fest som kallas fastlag. Och tidigare hade man även tre veckor av förfasta inför den riktiga påskfastan.

Förfastan bestod av tre söndagar – septuagesima, sexagesmina och quinquagesima. Orden betyder sjuttionde, sextionde och femtionde och syftar på hur många dagar som är kvar till påskdagen. Egentligen är det bara för Quinquagesima som det stämmer, på sexagesminasöndagen är det inte sextio utan femtiosex dagar kvar till påskdagen.

Quinquagesima heter på svenska fastlagssöndagen och ingår (tillsammans med fettisdagen) i den tre dagar långa fastlagen som avslutas i och med askonsdagen, vilken i sin tur är första dagen på fastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-02-11, uppdaterad 2014-02-06)

Mershman, F. (1912). Sexagesima. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved February 6, 2014 from New Advent

När är det midvinter?

Kort svar: Midvinter har historiskt varit den tidpunkten då vintern är som kallast eller mitten på vintern (inte att blanda samman med vintersolståndet, då det är som mörkast)

Vintersolståndet infaller runt 21 december och är den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet. Detta betyder också att dagarna kring vintersolståndet är de kortaste och nätterna de längsta på året.

Vinterlandskap

Numer brukar många använda vintersolståndet synonymt med begreppet midvinter. Göran Stålbom kritiserar i boken Vintersolståndet sammanblandningen:

Man kan notera att forskare alltför sällan brytt sig om att skilja midvinter från vintersolståndet. /../ Vintersolståndet är det tillfälle då dagen är som kortast och natten är som längst. Vintersolståndet inträffar den 21 eller 22 december, och då är det /../ ibland mer höstlikt än vinterlikt.

Midvinter är något helt annat. Man brukar mena det tillfälle under året då det är som kallast. Midvintern är mitten på vintern , och inträffar någon gång i januari eller februari.

Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som varade mellan Tiburtius (14 april) respektive Calixtus (14 oktober). Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 januari.

Så här skriver Ebbe Schön i boken Folktrons år:

På Snorres tid ansågs midvinternatten /../ infalla mellan den 13 och 14 januari.

Andra traditioner berättar om t.ex. Henrikdagen (19 januari), Pauli omvändelse (25 januari) och kyndelsmässodagen (2 februari) som midvinter.

Skrivet av Mattias Axelsson 2007-02-04 (uppdaterad 2013-12-28)

Källor: 

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel