Högtider

Idag har varit årets hittills varmaste. Blommorna växer i rabatten. Gräset börjar bli grönt. Dagarna är nu längre än nätterna och från och med i natt så blir kvällarna ännu ljusare. Vi är helt enkelt inne i en brytningstid och som alla brytningstider innebär det att traditioner och fester uppstår.

I det förkristna bondesamhället fanns inga regelbundna avbrott i vardagen såsom söndagar. Livet och arbetet löpte på, men människorna då hade liksom vi har idag behov av avbrott. Eftersom gudarna var starkt kopplade till naturen var det den som styrde när och hur fester och riter utövades. Ett typexempel på en sådan tidpunkt är när vintern övergår i vår och naturen börjar leva upp igen.

I Uppsala skedde i förkristen tid disablotet under våren. Diserna var kvinnliga gudomar som ansågs vara till hjälp med barnafödande. Att åberopa diserna under ett vårblot ter sig naturligt eftersom det i bondesamhället på våren finns ett behov av att försäkra sig om goda skördar under det kommande året. De första uppgifterna som finns om våroffer är från Adam av Bremen som anger tidpunkten för blotet till vårdagjämningen.

Blotet på våren vara syftade alltså till att bringa fruktbarhet till bondesamhället – goda skördar. Temat fruktbarhet är naturligt att tänka sig just i dessa tider om man ser sig kring i naturen hur allting växer.

Därför är det inte konstigt att den kristna kyrkan valde att lägga Jungfru Maria bebådelsedag just kring vårdagjämningen. Kopplingen till den förkristna fruktbarhetskulten är uppenbar. Jungfru Maria bebådelsedag är enligt kristna kyrkan den dag då ängeln Gabriel förutspådde (bebådade) Jesus födsel nio månader senare.

I kristna länder har bebådelsedagen firats den 25 mars sedan åtminstone 600-talet. I Sverige var 25 mars en helgdag fram till 1953 då den avskaffades som helgdag. Kyrkan valde då att lägga bebådelsedagen på den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars.

Ett annat namn på Jungfru Maria bebådelsedag är Vårfrudagen, men det har ingenting med årstiden vår att göra. Vår fru är en benämning på Jesu mor – jungfru Maria. Det folkliga firandet av Vårfrudagen ligger fortfarande kvar den 25 mars, även om det numer mest handlar om att äta våfflor och därför kallas dagen minst lika ofta för våffeldagen. Liksom med t.ex. semlorna så är maten det som bevarats av ett tidigare mer komplicerat firande.

Källor: Blot av Britt-Marie Näsström.

Andra bloggar om: våfflor, jungfru maria bebådelsedag, våfrudagen, blot, vårblot, högtider, traditioner, religion,