Att kalla pingsten för “hänryckningens tid” är vanligt. Uttrycket kommer från dikten Nattvardsbarn av Esaias Tegnér.
Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten
Andra bloggar om: pingst, esais tegner, dikt, högtider
Ordet pingst är en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder “den femtionde”. Från början syftade ordet på hela femtiodagarsperioden mellan påsk och pingst, men idag är det helgen sju veckor (50 dagar) efter påskhelgen som åsyftas.
Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.
Inom kristendomen firas pingst för att heliga ande kom till lärjungarna (enligt Apostlagärningarna 2)
Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
För kristna är pingsten också den högtid då kyrkans födelse firas, eftersom lärjungarna började organisera sig i församlingar och missionera efter att de lärt sig tala de språk de fått av den heliga anden.
Liksom de allra flesta högtider som firas av kristna finns föregångare inom andra religioner. Tidpunkten för pingstens firande sammanfaller nämligen med den judiska veckohögtiden, kallad shavuot. Shavout var från början en skördehögtid som firades i övergången mellan vår och sommar. men har senare kommit att firas som den dagen då judarna fick Toran av G-d vid berget Sinai.
Kopplingen mellan shavout och pingst kanske inte är glasklar, men en tolkning är att kyrkan valde skördehögtiden shavout för sitt pingstfirande eftersom det är nu som människor börjar skördas till Guds rike.
Källor: Tradition och liv av Martin Modéus och Wikipedia
Andra bloggar om: pingst, shavout, religion, kristendom, judendom
Fyrtio dagar efter påsk infaller Kristi himmelsfärds dag. Eftersom dagens placering i almanackan är knuten till påsken så kan den infall alltifrån 30 april 1 maj (vilket den gör nästa år) till 4 juni, men det är alltid på en torsdag.
Att man firar Kristi himmelsfärdsdag fyrtio dagar efter påsk har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.
Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
Antagandet är alltså att Jesus fördes upp i himlen fyrtio dagar efter sin uppståndelse eftersom han visade sig i just fyrtio dagar.
Firat Kristi himmelsfärdsdagen har man gjort sedan 300-talet. Under medeltiden genomfördes himmelfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.
I vissa delar av Sverige (sydvästra Småland, Värmland och Närke) fanns en tradition att på Kristi himmelfärdsdag vandra i grupp till någon närbelägen kyrka. Eftersom ett av skälen till vandringarna var att man på kyrkbacken träffade andra ungdomar och inledde romanser fanns ett motstånd hos prästerskapet. De ville hellre att ungdomarna höll sig i sina egna socknar eftersom det då var lättare att kontrollera dem.
Kristi himmelsfärdsdag som “gångdag” skall inte förväxlas med de tre gångdagar som under medeltiden (då Sverige fortfarande var katolskt) inföll mellan Bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag. Då var det en tradition att prästerna gick över åkrarna och under klockringning bad för goda skördar det kommande året. Med sig hade man ett svart kors vilket gjort att de tre gångdagarna också fick namnet Svarta korsets dagar. Gångdagarna avskaffades 1772 av Gustaf III.
Även Kristi himmelsfärds dags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärds dag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog arbetstidskommitén att flytta dagen till lördagen.
Av någon anledning som jag inte kunnat utröna (vet du varför så skriv en kommentar) så har Kristi himmelsfärdsdag också kallats första metardagen. Det sas att det var idag som fisken kom upp till ytan och var beredd att nappa. Den tid på dagen som fisken bet bäst skulle också fortsättningsvis under året vara den bäst mettidpunkten. Dock känns det tämligen irrationellt att välja en rörlig kalenderdag för en sådan sak som metning.
Källor: Tradition och liv av Martin Modéus, Svenska traditioner av Ebbe Schön samt Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.
Andra bloggar om: kristi himmelsfärds dag, religion, högtider, helgdagar, traditioner, kristendom, jesus, kristi himmelsfärdsdag, kristi himmelsfärdsdagen Pingat på intressant.
