Högtider

Den 29 september har Mikael namnsdag. Det är också den dag som kallas Mickelsmäss.

År 2007 är Mickelsmäss inte längre en dag som firas i någon större utsträckning (om än alls). I det gamla bondesamhället var dock Mickelsmäss en av årets allra viktigaste högtider - att likställa med jul i betydelse.

Anledningen är att Mickelsmäss i äldre tider markerade övergången mellan sommarhalvåret och vinterhalvåret - en motsvarighet till Vårfrudagen (som ju markerar övergången mellan vinter och sommar).

Fram till början av 1800-talet var Mikaeldagen också början på årets enda lediga vecka för tjänstefolk. Det var nu de hade möjlighet att byta anställning. Att veckan i slutet av september och början av oktober var lagstadgad flyttningstid gällde fram till 1819 då flyttningsdagen flyttades fram till 24 oktober. Anledningen var att man ansåg att böndernas arbete inte hunnit bli färdigt den 29 september i och med kalenderreformen 1753.

Liksom alla andra övergångshögtider var Mickelsmäss en tid då man trodde att övernaturliga väsen var i rörelse. T.ex skulle hästar inte gå ute under natten eftersom .de då kunde se in i framtiden och då förstå vilket slit de skulle stå inför under nästa arbetsår.

Viktigast var tidpunkten när djuren fördes in i stallarna. Då var det både en fråga om övergång i tid (mellan sommar och vinter) och i rum (från ute till inne). Man skulle vara helt tyst när djuren fördes in eftersom man trodde att själva tystnaden i sig var skydd för djuren.

Festandet på Mickelsmäss är väldokumenterat. Får slaktades och i Västmanland var dte vanligt att en stor gryta tillagades och ställdes mitt på bordet. Öl och brännvin fanns i stora mängder och det var ingen ovanlighet att festen höll på i dagarna tre.

Festen och magin kring Mickelsmäss var starkt knuten till jordbrukssamhället och när jordbruket mekaniserades förlorade också Mickelsmäss sin betydelse. I jordbruket behövdes inte längre tjänstefolk på samma sätt.

En anledning till att Mickelsmäss inte alls firas längre har att göra med avsaknaden av en central maträtt eller centralt festmoment, menar Bringéus (med hänvisning till Tordis Dahlöf). Mårtensgås har sina gäss, lucia har sin ljusdrottning och påsken har t.ex. ägg och lamm. Mickelsmäss däremot var bara en tidpunkt och inte förknippad med någon särskild maträtt eller händelse.

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mickelsmäss, religion, mikael, höst