Har vi firat halloween i Sverige före 1990?

Kort svar: Inslag i äldre allhelgonafirande (särskilt i norra Sverige) har drag av nutida halloweenfirande – ungdomsfylla, utklädning och ljuslyktor av rotfrukter.

Enligt de flesta infördes Halloween i Sverige i början av 90-talet av leksaksföretaget Buttericks och Hard Rock Cafe. Visserligen har spridda grupper firat Halloween tidigare än så, men i de breda folklagren slog det igenom först i slutet av förra seklet (även om intresset från handeln nu verkar minska).

Dock, och det här är viktigt som argument mot alla de som anser att vi inte bör fira Halloween i Sverige eftersom det dels är en utländsk import och dels bryter mot vårt stilla allhelgonafirande, går det att finna flera belägg för att firandet kring skiftet oktober-november inte alltid varit så stilla som vi tror.

Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige och kallades för häljamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. helgamäss). Firandet av av häljamäss kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv.

Förutom detta häljamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

allahelgon1.gif

1 november har sedan dess kallats allhelgonadagen och firades som sådan i de flesta kristna kyrkor. Eftersom, vilket jag nämnde ovan, dagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november.

Trots att Luther tog kraftigt avstånd från helgonadyrkan levde firandet av allhelgonadagen kvar långt efter reformationen. Dock försvann alla själars dag ur almanackan ungefär då. En rad försök gjordes för att plocka bort allhelgonadagen, bl.a. år 1686, 1738 och 1741. Men det var först under ”den stora helgdöden” 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet Alla själars dag som underrubrik.

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag (i år 2 november).

Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz

Andra bloggar om: , , , , , ,

Varifrån kommer egentligen halloween?

Kort svar: Halloween kommer från den keltiska festen Samhain. Irländare tog med sig seden till USA på 1800-talet. Där blandades den med andra traditioner och blev halloween såsom vi känner den. Halloween kom till Sverige i större skala i mitten av 1990-talet.

web_tmp.jpgHalloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära.

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Elden renade luften.

devil_tmp.jpgSenare kom traditionen att tända Jack O’lanterns - alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

pumpa.jpg

I USA har halloween sedan slutet av 1800-talet genomgått en rad förändringar, såsom alltid sker med högtider varhelst de firas i världen. Från att ha varit en fest för överklassen i början av 1900-talet blev det under 1920-talet snarare en fest för barnen. Rotary och Lions tog över firandet och halloween blev en fest för alla klasser. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs ”trick or treat”, vilket legat nere under en längre tid.

Idag är halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Svenska kyrkan och Svensk handel försökte då tidigarelägga firandet en vecka för att inte blanda samman det vildare halloweenfirandet med mer stillsamma allhelgonafirandet. Och det råder fortfarande förvirring om vilken dag som halloween skall firas i Sverige.

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz.

Bilderna i denna post är hämtade från Unga Fakta.

Varför firas de döda i början på november?

Kort svar: Att många kulturer har traditioner som firar de döda just i skiftet oktober/november beror på att det varit en markering för övergången mellan sommar och vinter samt att ”naturen dör” ungefär nu, vilket gör att det passar sig att fira de döda.

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige är (sedan 1953) alla helgons dag på lördagen i den veckan och det är då man tänder ljus på gravarna och minns de döda. Men varför är det just i början på november som vi firar och minns döda vänner och släktingar?

Det är inte bara i Sverige som början på november är en dag att minnas de döda. På 700-talet valde påve Gregorius III instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet. Dock är det först på 1900-talet som seden att tända gravljus har börjat.

Ett annat känt exempel är Halloween som delvis har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober. I Mexico firas Dia de los muertos (De dödas dag) - vilket är en blandning av indianska och katolska traditioner – 1 november.

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss (helgamäss) och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

pa010009-1.jpg

Även på de brittiska öarna delade man upp året i ett sommar- och ett vinterhalvår som började 1 novembver.  Och i brytningstider (som ex. sommarhalvår och vinterhalvår) uppkommer så gott som alltid olika former av firande.

Att det på de flesta håll är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-28, uppdaterad 2012-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet

Vilken dag bör vi fira halloween i Sverige?

Kort svar: I USA firas halloween alltid 31 oktober, men eftersom alla helgons dag i Sverige alltid är på en lördag (oavsett datum) finns det de som firas ”svensk halloween” på fredagen före alla helgons dag.

Halloween infaller enligt traditionen den 31 oktober eftersom halloween är en sammandragning av All Hallow’s eve (Alla helgons afton). Allhelgonadagen har, sedan tidig medeltid, firats i den katolska kyrkan 1 november och således blir aftonen den sista oktober.

Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext (vilket det börjades med runt 1990) är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Under vissa år kan allhelgonadagen och alla helgons dag infalla samma dag (de år då alla helgons dag infaller 1 november).

pumpa.jpg

Den ”riktiga” halloween är således alltid 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-26, uppdaterad 2013-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Bilden i denna post är hämtade från Unga Fakta.