Ska det heta adventskalender eller julkalender?

Kort svar: Det ska heta julkalender eftersom tidsperioden 1 december – 24 december inte är samma sak som advent.

En mycket ovetenskaplig undersökning (googling på orden adventskalender respektive julkalender) ger vid handen att det förra ordet är åtminstone fem gånger så vanligt som det senare. Dock anser jag att det i sak är fel att kalla kalendern för adventskalender. Jag ska försöka förklara varför, men först en kort historik.

litenkalender2007.jpgFörsta gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till jul. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första julkalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

I Sverige skapades den första julkalendern 1932 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Flickscoutförbundet.

Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1971 bytte SVT namn till julkalendern p.g.a. protester mot det alltför profana innehållet.

Till sist – anledningen till att jag anser julkalender är att föredra framför adventskalender är att advent inte är samma sak som perioden från 1 december till 24 december (då julkalendern skall öppnas). Advent kan börja alltifrån 27 november till 3 december. Dessutom är advent en rent religiös företeelse vilket de flesta julkalendrar inte alls är längre.

Andra bloggar om: , , ,

Vad betyder ordet ”advent”?

Kort svar: Advent betyder ankomst.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. Dock har inte advent något med ordet ”vänta” att göra. Just ljudlikheten gjorde dock att vissa folkliga föreställningar om att orden ”advent” och ”väntan” har med varandra att göra funnits.

Advent är den period som inleder kyrkoåret och börjar med första söndagen i advent (söndagen efter domsöndagen). Beroende på vilken dag julafton infaller så kan adventstiden vara olika lång (första advent kan infall från 27 nov till 3 dec), vilket också innebär att advent inte är samma sak som perioden 1 december till 24 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-11-29)

Källa: Stora Julboken av Jan-Öyvind Swahn

Hur länge har advent firats?

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

En intressant aspekt är då att i någon mening så är advent en äldre högtid än den kristna julen. För redan innan man i mitten av 300-talet i romarriket bestämde att Jesus födelsedag skulle firas 25 december så är en epifaniafasta känd. Epifaniafastan hölls i veckorna innan epifania (alltså den dagen då man firar att Jesus framträdde som Guds son och som idag firas som trettondagen i västvärlden). När det kristna julfirandet vann mark på bekostnad av epifania i den västliga kristenhet på 400- och 500-talet så blev epifaniafastan istället en julfasta.

År 480 bestämde Pepetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

pc240166-2.jpg

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.

I det svenska bondesamhället spelade adventsfirandet en undanskymd roll och det var först på 1900-talet som advent fick ett uppsving. Sedan1920-talet är första advent en av de mest besökta kyrkosöndagarna.

Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn

Andra bloggar om: , , , , ,

Vem var Mårten och varför äter man gås på hans dag?

Kort svar: Mårten syftar på Martin av Tours, en ungersk soldat som blev biskop i Tours. Legenden säger att Martin inte ville bli biskop och gömde sig. Gässen som han gömde sig hos avslöjade dock honom och därför har man knutit traditionen med gåsätande till hans dag.

Mårten har namnsdag den 11 november, men namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som  begravdes just den dagen år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då tänker vi på martinwindow.pngMartin Luther, som för övrigt fick sitt namn just från helgonet Martin (alltså han som vår almanacka firar som Mårten).

Nåväl. Martin av Tours föddes i Ungern och tog värvning i den romerska armén. Under sin soldattid blev han frälst. Efter en rad underverk ville man i Tours ha Martin som biskop, men det ville inte Martin. Därför gömde han sig i en gåsastia. Gässen tyckte dock att Martin var lämpad som biskop och kacklade därför så högt att folk fann Martins gömställe.

Så lyder förklaringen till att Martin av Tours fick gåsen som symbol och varför just hans dag (eller i svenska fall hans afton) blev mårtensgås, alltså den dag då man i Skåne numer äter en massa gäss.

Andra bloggar om: , , , , ,

Källa: Våra högtider av Ingemar Unge

Hur blev mårtensgås en skånsk högtid?

Kort svar: Mårtensgås (eller bara Mårten) blev en skånsk högtid först på 1800-talet. Troligen var det den rika mängden av gäss i landskapet som gjorde att högtiden den 10 november slog rot i landskapet.

Ingen högtid är väl så intimt förknippad med ett landskap som mårtensgås är med Skåne. Men det är först i mitten av 1800-talet som gåsagillen 10 november började hållas hos skånska bönder. Och då hade seden att äta gås varit känd från andra delar av Sverige i ett par hundra år.

GåsDet första belägg som finns att man åt gås just kring Mårtendagen (11 november*) i Sverige är från Stockholmstrakten år 1567. Under de följande seklen var gås en populär rätt i de högre stånden i hela landet. Gåsen var dyrbar och inget som vanliga bönder hade råd att festa på.

I både Danmark, Frankrike och Tyskland finns äldre uppgifter om gåsätande i november. Och det är troligen så att seden har kommit till Sverige via tyska hantverkare. Hantverksmästare höll nämligen ett gåskalas för sina gesäller just kring Mårten.

Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Att det blev så beror troligen på att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Så här skriver Birgitta Björnberg::

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

När gåsgillen började hållas i sydvästra Skåne kring 1800-talets mitt var gåsen en sällsynt fågel i övriga landet. I Skåne fanns dock god tillgång och därför har mårtensgås kommit att förknippas med just Skåne.

Därtill bör nämnas att Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa på gåsrygg från Skåne över hela Sverige säkert har påverkat vår syn på mårtensgås som en skånsk högtid.

* att mårtensgås firas 10 november och inte 11 november som är Mårtens dag beror på vår förkärlek för att hellre fira aftonen före helgdagen (jmfr med julafton, påskafton och midsommarafton).

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-15)

Källor: Svenska traditoner av Ebbe Schön och Mårten av Birgitta Björnberg.

När började man tända gravljus på allhelgona?

Kort svar: Ljus på gravar vid allhelgonahelgen började man med i Stockholm på 1920-talet. Sedan spreds bruket över Sverige och någon gång på 1960-talet blev alla helgons dag den dag då de flesta tände ljus på gravar.

Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.

Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.

Gravljus

Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.

Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.

Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.

Således kan konstateras att gravljus på Allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa ”katolska oskick” och äldre de som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-11-02)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Andra bloggar om: , , , , , , ,

5 poster om Halloween och Allhelgonahelgen

Kring skiftet oktober november firar vi i Sverige av tradition Allhelgona och numer också Halloween. Här har du alla de poster jag skrivit om denna helg.

Andra bloggar om: , , , , , ,