6 saker du bör veta om advent
Som brukligt inför större högtider brukar jag samla det jag skrivit i en lista. Här följer alltså sex saker som du bör veta om adventsfirandet.
- Advent har firats längre än jul (åtminstone om man med advent också räknar den tidiga fasteperioden inför epifaniafirandet).
- Advent betyder ankomst och inte väntan.
- Jul- eller adventskalendern kommer från Tyskland och den första kommersiella kalendern gjordes 1920.
- Adventsljusstaken kom i slutet av 1800-talet och de första elektriska adventsljusstakarna kom 1934.
- Första advent 2008 är söndagen 30 november.
- Firandet av advent slog igenom i Sverige först på 1900-talet även om det är en av kristendomens allra äldsta högtider.
Läs även andra bloggare om advent, adventsljusstake, adventskalender, julkalender, första advent, högtider, december, jul
Varför firar vi advent?
Kort svar: Från början var advent en fasteperiod före jul. Under lång tid var advent en tradition som inte spelade någon betydande roll. Det var först på 1900-talet som advent fick ett uppsving.
Advent kommer från latinets adventus som betyder ”ankomst” och det som åsyftas är förstås Jesus ankomst på juldagen (även om han egentligen inte alls föddes då). Adventstiden börjar med den första söndagen i advent som infaller fyra söndagar före juldagen (alltså mellan 27 november och 3 december) och håller på fram till julaftonskvällen.
Ursprunget till våra dagars adventsfirande går förmodligen att spåra åtminstone till 300-talet. Då var det veckorna före epifaniafirandet som fungerade som en förberedelseperiod. När så juldagen så småningom (efter 400-talet) tog över som den viktiga kristna högtiden på vintern flyttades förberedelseperioden till veckorna före jul.
År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen, men det sågs som en alltför lång tid av många och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Så var det också när kristendomen och hela dess paket av högtider kom till Sverige. Adventsfastan kortades så småningom ner till att börja på luciadagen 13 december (därav troligen den speciella traditionen att äta många frukostar under natten till lucia).
Advent har aldrig varit någon viktig tradition i Sverige. Egentligen är det först på 1900-talet som intresset för adventsfirandet tagit fart och första advent blivit årets största kyrkogångsdag.
Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn
Läs även andra bloggare om advent, första advent, december, jul, högtider, tradtioner
När är första advent 2008?
Kort svar: Första advent 2008 är 30 november.
En vanlig missuppfattning är att advent börjar 1 december, men så är inte fallet. Advent är den period som löper från fjärde söndagen före juldagen till julaftons kväll.
Eftersom julafton alltid är den 24 december varje år innebär det att den kan infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid på en söndag (fjärde söndagen innan juldagen) och kan alltså infalla mellan 27 november och 3 december.
De år (t.ex. 2006) då julafton och fjärde advent sammanfaller brukar det uppstå viss förvirring eftersom en del verkar tro att advent tar slut dagen före julafton, när det är så att advent tar slut på julaftonskvällen.
I år (2008) är första advent (eller egentligen första söndagen i advent) den 30 november. Och då börjar advent.
Läs även andra bloggare om advent, första advent, första söndagen i advent, jul, december, högtider, traditioner
Heter det mårtensgås eller Mårten Gås?
Kort svar: Om det är traditionen att äta gås 10 november som åsyftas så heter den högtiden bara Mårten eller mårtensgås och inget annat.
Sedan åtminstone 1500-talet har traditionen att äta gås på Mårtensafton varit känd. Det var dock inte, som en del tror, i Skåne som gåsätandet tog sin början. Skånsk blev mårtensgåsen först på 1800-talet.
En vanlig, men felaktig, benämning på traditionen är Mårten Gås. Det ska hete mårtensgås eller Mårtens gås (med mellanslag) och inget annat. Mårten Gås är dels den gås som Nils Holgersson reste mest på under sin resa genom Sverige, dels en karaktär i Kalle Anka.
Så här skriver Jan-Öjvind Swahn i kapitlet om Mårten i boken Svenska traditioner:
Jag vill börja med en liten språklig anmärkning: man hör ofta uttrycket ”Mårten gås”. Minnes emellertid, att så heter det inte! Mårtens gås skall det vara.
Uppdatering: Tydligen kallar de verkliga puristerna dagen får Mårten eller mårtensafton och inte ”mårtensgås” som jag sa. Och det kan nog vara sant.
Läs även andra bloggare om mårtensgås, mårtens gås, högtider, traditioner, språk
När är Fars dag 2008?
Kort svar: Fars dag 2008 infaller söndagen den 9 november.
Liksom Mors dag är Fars dag en import från USA. År 1910 (alltså bara obetydligt efter de första försöken att skapa Mors dag) ville amerikanskan John Bruce Dodd hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sju barn. President Lyndon Johnson gjord 1963 Fars dag till helgdag i USA och dagen infaller sedan dess altid den tredje söndagen i juni.
Till Sverige kom Fars dag redan 1931och 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle verka för att Fars dag spred sig. Så liksom ex. Mors dag, Halloween och Alla hjärtans dag så är spridandet av Fars dag mycket en konsekvens av handelns behov av att sälja produkter.
Dock kunde denna nordiska kommité inte komma överens om ett gemensamt datum. Därför firar Danmark Fars dag den 5 juni (samma dag som deras grundlagsdag) med övriga nordiska länder (däribland Sverige) firar Fars dag den andra söndagen i november. Således infaller Fars dag 2008 söndagen den 9 november.
Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn
Läs även andra bloggares åsikter om fars dag, fars dag 2008, högtider, traditioner
Vilken dag ska man tända gravljus?
Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november).
Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och första lördagen i november är alla helgons dag* och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).
Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en ny sed i Sverige. I slutet av 1800-talet är det känt att gravljus tändes vid juletid och en bra bit i på 1900-talet så var det fortfarande julhelgen som var den dominerande helgen vad gäller gravsmyckning.
Gravljus vid allhelgonahelgen började på 1920-talet i Stockholm och det kan ha varit italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm som tog seden till Sverige. Därefter spred sig traditionen till östra och norra delarna av landet (Västsverige är som alltid lite udda vad gäller religiösa traditioner).
Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll (alla helgons dag – i år 1 november) som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.
* (eller egentligen den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november)
Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön, Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus samTraditioner och liv av Martin Modéus.
Läs även andra bloggare om gravljus, gravar, alla helgons dag, allhelgonadagen, allhelgonahelgen, alla själars dag, döda, traditioner, högtider,
