Varför är nyår 1 januari när vintersolståndet är en vecka tidigare?
Kort svar: Att 1 januari inte sammanfaller med vintersolståndet (vilket vore mer naturligt) beror på att när den julianska kalendern infördes 45 fvt var nymånen sju dagar efter vintersolståndet (25 december) och det ansågs som viktigt att det nya året sammanföll med månens nytänding.
Många (inklusive undertecknad) finner det märkligt att det nya året börjar 1 januari. Att det är just januari som är årets första månad är inte så märkligt och kan förklaras med romarrikets expansion. Vad som däremot är märkligt är att årsindelningen inte följer någon naturlig rytm.
Om vi skulle följa solens gång (vilket vore mer naturligt och mer rytmiskt) finns fyra bra tillfällen att fira nyår: vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet. I de flesta kulturer firas olika högtider vid dessa tidpunkter. I Sverige firar vi ju jul kring tiden för vintersolståndet och midsommar vid tiden för sommarsolståndet. Men nytt år firar vi inte i anslutning till någon av dessa brytningstider.
Och anledningen till det ligger i övergången till den julianska kalendern ett knappt halvsekel före vår tideräknings början. Den julianska kalendern var en ren solkalender, där ett år motsvarade ungefär ett jordvarv runt solen. En månad hade inte längre något med månens faser att göra.
Dock spelade månen en stor roll i varför 1 januari inte hamnade vid vintersolståndet vilket hade varit mest naturligt. Det år den julianska kalendern infördes 45 fvt inföll vintersolståndet 25 december. Av flera anledningar ansågs det betydelsefullt att årets första dag sammanföll med den första nymånen efter vintersolståndet. Dels berodde det på att den gamla kalendern skulle gå jämnt ut och dels berodde på en allmän hållning att saker som påbörjas i nymåne för lycka med sig.
Så här skriver Göran Stålblom:
Den 1 januari år 45 f.Kr. syntes alltså den första nymåneskäran just sju dygn efter vinetrsolståndet. Kalendern var därefter fixerad på detta sätt.
Sedan dess har dessutom vintersolståndet flyttat från 25 december till ungefär 21 december och det beror i sin tur på att den gregorianska kalendern la brytpunkterna (solståndet och dagjämningarna) vid den dag de inföll i samband med kyrkomötet i Nicae år 325. Men det är en annan historia.
Källa: Vintersolståndet av Göran Stålblom
Läs även andra bloggare om nyår, nytt år, vintersolståndet, julianska kalendern, kalender, år
Vilken dag är menlösa barns dag?
Kort svar: Menlösa barns dag (eller värnlösa barns dag som det heter sedan 2000) infaller i Sverige 28 december.
Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;
Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Därför går det med stor säkerhet att säga att händelse aldrig ägt rum.
Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.
Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefanos) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.
I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 2001 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:
I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.
Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner
Vem har gjort musiken till leksaksparaden i Tomtens verkstad?
Kort svar: Frans Schubert.
Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner firar jul är ”I jultomtens verkstad”. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop.
En scen i filmen är när alla leksaker paraderar för att hamna i jultomtens säck. Musiken som då spelas är komponerad i början av 1800-talet av den österrikiske tonsättaren Frans Schubert och heter på svenska Militärmarschen (i orgiginal Marche Militare No 1 och kan lyssnas på youtube.
Från början hade alltså melodin ingenting med jul eller tomtar att göra utan var en militärmarsch. Schuberts melodi skall heller inte sammanblands med Tomtarnas vaktparad som Kurt Noack har komponerat (kan också ses på youtube).
Läs även andra bloggare om kalle anka, kalle anka och hans vänner firar jul, julafton, tv, traditioner, musik
8 saker du bör veta om julen
- Ordet jul har ingenting med kristendomen att göra (såsom det engelska, tyska och franska ordet för jul) utan är ett fornnordiskt ord vars ursprungliga betydelse vi inte känner till.
- Midvinterblotet har egentligen ingenting med julfirandet att göra. Ett blot vid midvintern hölls snarare i mitten av januari.
- Att juldagen är 25 december har inte heller något med Jesus att göra utan är ett resultat av att romarna firade Sol Invictus 25 december.
- Jesus föddes inte 25 december, inte år 0, inte i ett stall och förmodligen inte ens i Betlehem.
- Jultomten har fått sitt namn efter gårdstomten som i sin tur har fått sitt namn efter tomten där huset står.
- Santa Claus har fått sitt namn efter helgonet St Nikolaus.
- Att jultomten är röd beror inte på Coca Cola, han var röd redan innan de skapade sin tomte på 1930-talet.
- Julgranen blev vanlig i Sverige först på 1800-talet och då som en sed importerad från Tyskland och Schweiz.
Läs även andra bloggare om jul, julfirande, julgran, jultomten, midvinterblot
Varför firar vi jul 25 december?
Kort svar: Att juldagen är 25 december beror på att man i romarriket firade solgudens födelse den dagen. När kristendomen skulle bli statsreligion behöll man dagen, men bytte innehållet. Nu firades istället den kristna gudens födelse.
Att juldagen är 25 december har ingenting att göra med att Jesus skulle ha fötts det datumet, eftersom vi inte har en aning om när på året Jesus verkligen föddes.
Från början var dessutom kristna helt ointresserade av att fira födelsedagar. Så under flera hundra år efter att kristendomen grundades som religion firades Jesus födelsedag inte alls. Och när den kristna kyrkan började fira hans födelsedag så var det till en början den 6 januari. Det var först när kristendomen växte till sig och blev den dominerande i romarriket som dagen flyttades.
Sol Invictus
Sedan år 274 firades i romarriket en fest kallad Dies Natalis Solis Invicti den 25 december. Festen var ”den obesegrade solens födelsedag” och infördes av kejsar Aurelianus. Under åren som gick smälte olika former av soldyrkan och kejsarkult samman så att 25 december blev en dag då soldyrkande religioner kunde fira solen och kejsaren på samma gång. Eller med Swahns ord:
Den 25 december [blev] till något som vi med våra mått mätt skulle kunna kalla för en kombination av svenska flaggans dag, kungens födelsedag och julafton.
Att de styrande i Rom valde just 25 december som ”den obesegrade solens födelsedag” hänger samman med vintersolståndet. Den dag som vintersolståndet infaller är också den dag som ”ljuset återkommer”. Efter att vintersolståndet varit blir dygnet ljusare, vilket kan tolkas som att solen återföds.
När Dies Natalis Solis Invicti infördes var vintersolståndet snarare ett par dagar tidigare (c.a. 22 december) men eftersom vintersolståndet inföll 25 december när den julianska kalendern introducerades 45 fvt valde man att lägga festen just 25 december.
Kristendomen
Eftersom kristna till en början valde att inte fira födelsedagar var frågan när Jesus föddes inte aktuell. Och när dagen för firandet av födelsedagen skulle bestämmas var kyrkan pragmatisk så till vida att man inte förbjöd gamla fester och traditioner utan gav dem nytt innehåll.
Kejsar Konstanin den store gjorde under sin regenttid på 300-talet kristendomen till statsreligion och det var också på 300-talet som den 25 december blev officiell födelsedag för Jesus.
Att man valde just 25 december berodde så klart på att romarna tidigare firat solgudens födelse. Nu skulle de istället fira den kristna gudens födelse.
Dock valde de kristna kyrkorna i östra Europa att inte lyssna på påven i Rom. Istället fortsatte de att fira epifania 6 december. Även i länder som lyssnade på påven kunde det gå långsamt. I ex Tyskland dröjde det till år 813 inna julfirandet 25 december infördes.
Norden
När kristendomen infördes i Norden runt 1000-talet firades redan någon typ av fest kallad jul kring vintersolståndet. Dock inte midvinterblotet som låg senare i almanackan. Hur och exakt när jul firades vet vi inte.
Eftersom det redan fanns ett utbrett firande av jul i Norden när kristendomen kom med sin kristna jul tycks det ha fungerat relativt smidigt att införa den kristna traditionen även här. Dock skall äldre generationers religiositet kring jul inte överdrivas. Så här skriver Swahn:
När man läser skildringar av äldre dagars jul är det dock påfallande hur liten roll som det religiösa inslaget spelar.
Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn
Läs även andra bloggare om jul, juldagen, 25 december, sol invictus, romarriket, kristendom, julfirande
5 saker som inte står i julevangeliet
Kring berättelsen om Jesus födelse finns en rad missuppfattningar. De texter som finns kring födelsen är dels ett kapitel i Lukasevangeliet och dels ett kapitel i Matteusevangeliet. Här ges mycket lite information men redan utifrån det har det uppstått en rad misstolkningar.
- Jesus föddes 25 december
Vet inte om någon egentligen tror att det står så i Bibeln, men att 25 december firas som Jesus födelsedag har helt andra orsaker. - Jesus föddes år 0
År 0 existerar inte. Med vår tideräkning efterföljs nyårsafton år 1 fvt av nyårsdagen år 1 evt. Tänk en termometer – 0 finns bara som en punkt och inte som en egen grad på termometern på samma sätt är det med år 0. Jesus föddes förmodligen mellan 7 och 4 fvt. - Jesus föddes i ett stall
Ingenstans i julevangeliet står det något om ett stall. Vad som står är: ”Hon lindade honom och lade honom i en krubba”. Utifrån denna mening har det gissats att Jesus föddes i ett stall, men en krubba kan mycket väl ha förekommit i andra byggnader än stall. - Josef och Maria fick inget husrum eftersom det var fullt på alla värdshus i Betlehem
Inte heller det står det något om i texten. Det står att hon la Jesus i en krubba ”eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget”. I den grekiska texten använder Lukas ordet “kataluma” (som betyder ungefär rum där människor bor) istället för det vanligare “pandocheion” (värdshus). Alltså är det mer troligt att Josef, Maria och den nyfödde Jesus fick flytta till ett annat rum då det blev för trångt när Jesus hade fötts. - När Jesus fötts kom tre vise män med gåvor
Ingenstans i Bibeln står det något om hur många de vis männen var. Det står att det var ”österländska stjärntydare” . Att man kallar dem ”tre vis män” beror på att gåvorna var tre till antal.
Läs även andra bloggare om julevangeliet, jesus, bibeln, josef, maria, betlehem
Vem skrev ”Gläns över sjö och strand”?
Kort svar: Viktor Rydberg skrev texten 1891 och Alice Tegnér skrev musiken 1893.
En av dem est kända och älskade julpsalmerna är den som börjar med raderna ”Gläns över sjö och strand”. Från början var dikten – som egentligen heter Betlehems stjärna – en del i Viktor Ryddbergs bok Vapensmeden från 1891. Så här skriver Rydberg:
Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärljunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna över harpan och sjöng i takt med årtagen och med de svala, friska suckarne av vattnet framför jullens bog:
Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du som i Österland
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.
När hela texten sedan trycktes separat fick den namnet Betlehems stjärna. Flera kompositörer har tonsatt Rydbergs text, men den tonsättning som fått mest spridning och som man kan höra på flera julalbum i december är Alice Tegners från 1893.
Läs även andra bloggare om betlehems stjärna, gläns över sjö och strand, viktor rydberg, musik, julmusik, julsånger, julpsalmer
Varför heter jultomten jultomte i Sverige men Santa Claus i USA?
Kort svar: Jultomten har fått sitt namn efter tomten som i sin tur fått namn efter tomten (platsen där huset står) där han verkade. Santa Claus namn kommer, via holländska Sante Klass, från helgonet St Nikolaus.
En av flera viktiga skillnader mellan den svenska jultomten och den amerikanska är hans namn. På svenska heter ju jultomten just jultomten, medan han på engelska heter Santa Claus.
Hur jultomten fick namnet jultomte
Kortformen ”tomte” finns tryckt först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten och det ser man ganska tydligt i den allra äldsta kända beskrivningen av ett tomteväsen. Det är den heliga Birgitta som på 1300-talet skriver:
På detta ställe har något ont förövats av de förra invånarna och av dem, som bo här nu. Ty de vörda tomtar och gå icke i kyrkan, om ej för att slippa skämmas inför människor, och de höra aldrig Guds ord. Därför härskar djävulen på denna plats.
Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).
Ordet ”jultomte” kommer från tidningen ”Jul-tomten” som kom ut med sitt första nummer 1864. Att tomten då blivit jultomte berodde på att han successivt tagit över rollen som gåvoutdelare vid jul från julbocken. Det var långt ifrån självklart att jultomten skulle kallas för jultomten. Andra förslag (ex. julgubbe, St Niklas och Kinkenjes) fanns i slutet av 1800-talet. Men jultomte segrade till sist.
Hur den amerikanska jultomten blev Santa Claus
En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.
Han hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just handel och bankväsende. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sint Klase eller Sante Klaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.
När Thomas Nast på 1870-talet målade det som blivit modell för att senare bilder av den amerikanske jultomten kallade han honom för Santa Claus – vilket är en amerikanisering av det holländska Sante Klass.
Källa: Den svenska Tomten av Ulla Ehrensvärd
Läs även andra bloggares åsikter om jultomten, santa claus, st nikolaus, jul, julklappar, högtider, traditioner
Hölls midvinterblotet vid vintersolståndet?
Kort svar: Vi vet inte exakt när ett ev midvinterblot hölls i det förkristna Sverige. En begåvad gissning är att det var i mitten på januari snarare än vid vintersolståndet.
Kring vår äldre historia finns en rad föreställningar som ofta inte är förankrade i mer än gissningar. En sådan föreställning är att det forntida midvinterblotet hölls vid vintersolståndet.
Vintersolståndet infaller vid den tidpunkt då norra halvklotet är vänt bort från solen så mycket som det går. Även om människor för mer än tusen år sedan saknade de avancerade mätinstrumnet vi har idag är det troligt att de med tämligen god exakthet kunde säga när solstånden inföll.
Vad vet vi om forntida blot?
Ett blot är ett tillfälle då människor offrar boskap för att vinna gudarnas gillande. Bloten hölls vid vissa speciella tidpunkter under året och om några blot vet vi mer än andra. Ett blot som vi vet ”förfärligt lite” om (för att citera Ebbe Schön) är just midvinterblotet.
Den enda källa som finns som beskriver ett midvinterblot är islänningen Snorre Sturlasson. I sitt verk om Norges kungar och i Eddan skriver Snorre om midvinterblot i Uppsala. Problemet är att Snorre skrev sina berättelser på 1200-talet och de händelser han skildrar inträffade nästan 200 år tidigare. Det vore alltså som om jag med hörsägen som enda källa skulle beskriva hur julfirandet på 1700-talet gick till.
När hölls midvinterblotet?
I Nordiska kungasagor skriver Snorre om när julnatten (och därmed också midvinternatten) inföll:
Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.
Uttrycket höknatten har förbryllat forskare alltsedan det skrevs. Britt-Marie Näsström skriver att vissa har tolkat det som ”haknatten”, en tid då året vänder. Så här skriver Schön:
På Snorres tid ansågs midvinternatten, som ju var samma sak [som höknatten], infalla mellan den 13 och 14 januari.
Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som började 14 april respektive 14 oktober. Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 jnauri.
Många forskare har dock tvivlat på Snorres uppgifter. Så här skriver Swahn:
Det hedniska ”midvinterblotet” – en term som ofta, men oriktigt, nyttjas som synonym till ”jul” – låg antagligen senare i kalendern än vår jul (kanske vid ”Knut”).
Alltså är det felaktigt att med som DN gör, påstå att:
I den gamla folktron markerade vintersolståndet en farlig natt då djuren kunde tala och övernaturliga makter härjade fritt. I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest, ett midvinterblot.
I sak är bägge meningarna korrekta. Dock är de tagna tillsammans uttryck för den felaktiga föreställningen att vintersolståndet i slutet av december och midvintern i mitten av januari inföll samtidigt.
Källor: Stora Julboken av Jan-Öyvind Swahn, Folktrons år av Ebbe Schön samt Blot av Britt-Mari Näsström
Läs även andra bloggare om vintersolståndet, midvinter, midvinterblot, julblot
Vad betyder ordet ”jul”?
Kort svar: Ingen vet med exakthet vad ordet jul betyder. I sin ursprungliga användning användes jul som en benämning på en längre tidsperiod kring vintersolståndet.
Liksom med t.ex. ordet påsk eller ordet Halloween brukar det kring ordet ”jul” väckas frågan vad den ursprungliga betydelsen egentligen är.
Till skillnad från t.ex. engelskan Christmas eller franskans Noël eller tyskans Weihnachten så har det svenska ordet jul inget som helst samband med det kristna bidraget till julfirandet – Jesus födelse. Istället är ordet jul ett mycket gammalt ord som kan härledas tusentals år tillbaka i Skandinavien.
Östgoterna hade på 300-talet ordet fruma jiuleis som ord för månaden november. I Bedas krönika från 700-talet omnämns en högtid i december och januari som kallas geola. Ett liknande ord – ýlir - finns i isländskan och betecknar månaderna kring vintersolståndet.
Ursprungligen var alltså jul egentligen en betydligt längre period än de veckor vi idag räknar som julen. Det kan t.o.m. ha varit flera fester eller festdagar i samband med vintersolståndet eller något tidigare.
Första gången som ordet förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):
Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.
Den ursprungliga betydelsen av ordet jul är dock omöjlig att fastställa. Ebbe Schön skriver i Folktrons år:
Man har kommit med så vitt skilda förslag som ”snöstormarnas tid”, ”glädjefest”, ”festernas fest”, ”magi”, ”trolldom” med mer. Inget av detta torde på språkhistorisk grund kunna godtas.
Britt-Marie Näsström skriver:
Lika svårt är det att tolka ordet jul, som av vissa antas komma av hjul, som skall illustrerar att året vänder mot ljusare dagar som ett hjul. En annan och enligt min mening bättre tolkning är att det helt enkelt betyder fest.
Ett argument som talar för Näsströms förslag är att vi lånat ut ordet jul till finskan. Dels som joula (för jul) men också förmodligen till ordet juhla som betyder fest. Det fornnordiska ordet jul har alltså i finskan dels fått ge namn på högtiden jul och dels till ordet fest.
Det tråkiga svaret på frågan om ordet juls betydelse är tyvärr att vi inte vet med säkerhet vad ordet betyder. De enda två saker vi vet är att:
ordet är förkristet och det har länge, om än inte alltid, varit kopplat till en midvinterfest.
Källor: Folktrons år av Ebbe Schön och Blot av Britt-Marie Näsström.
Läs även andra bloggare om jul, etymologi, julfirande, historia, ordet jul, högtider, traditioner
