Varför firar vi lucia den 13 december?

Kort svar: Att vi i Sverige firar lucia den 13 december har egentligen ingenting med helgonet Lucia att göra utan härrör från det faktum att vintersolståndet på medeltiden inföll just runt 13 december.

En vanlig missuppfattning är att vi firar lucia den 13 december eftersom helgonet Lucia från Syrakusa dog den dagen. Men vårt svenska luciafirande har inget gemensamt med helgonet Lucia. Så här skriver Swahn:

[Helgonet Lucia] är, när det kommer till kritan helt irrelevant när det gäller den skandinaviska lucian – hon och helgonet har bara almanacksdagens namn gemensamt.

Att 13 december blivit en dag som vi firar i Sverige har att göra med en felaktighet i den julianska kalender som vi använde i Sverige fram till 1753. Ett solår är 365,2422 dagar, men ett kalenderår i den julianska kalendern 365,25 dagar. Inte mycket kan tyckas men på 128 år hade felet vuxit till en hel dag och från 100-talet fvt till 1300-talet hade felet vuxit till nästan två veckor.

Särskild betydelse hade årets förskjutning för de dagar som markerar övergångsperioder – ex. vinter- och sommarsolstånd respektive vår- och höstdagjämning. Vintersolståndet låg ursprungligen 25 december (därav julfirandet på denna dag) men hade på medeltiden hamnat runt 13 december. Denna natt var alltså på medeltiden årets längsta. I en almanacka från 1702 står att läsa om 13 december:

[den] längsta Natten då den kalla och olustiga Wintern tar sin början

Den 13 december markerade alltså tydligt en övergångstid och som kring alla andra övergångstider på året så knöts det folkliga föreställningar om att onda krafter var i rörelse under natten. Att namnsdagen 13 december var Lucia kom p.g.a. ljudlikheten i folkligt medvetande att förstås som att det var Lucifer som drog fram genom natten med sitt följe.

Eftersom helgonet Lucia aldrig spelat någon större roll i svenskt högtidsfirande finns det inte heller några likheter mellan henne och de första lussegubbarna och lussegummorna. Om lussegubbarnas och lussebrudarnas utseende finns få berättelser men från Sillbodal i Värmland finns följande:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

Att vara lussebrud var ingen ära. Istället var lussebrudens rykte att hon var lösaktig och karltokig. En lucia som är mer lik den lucia vi känner idag finns omnämnd från Skövde första gången 1764. Då är det en vitklädd kvinna med ljus i håret och vingar på axlarna. Vingarna försvinner så småningom och seden sprids från de västra landskapen till studentstäderna via de västsvenska studentnationerna. Eftersom inga kvinnor fanns vid de högre studierna var det återigen män som gick som lucia.

Lucia

Återigen bör påpekas att den svenska lucian inte hämtat någon inspiration från det italienska helgonet (utom namnet). Utseendet på lucia är istället antingen (som Carl W. von Sydow m.fl. menar) en traditionsöverföring från det tyska ”Kinder Jes” som var en efterträdare till St Nikolaus som gåvoutdelare kring jul eller ett senare lån från stjärnogossetågens änglar (som bl.a. Hilding Celander och Martin P:n Nilsson menar).

Sitt moderna genombrott fick luciafirandet 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Anledningen till att vi firar lucia har alltså (tvärtemot vad de flesta verkar tro) mycket lite att göra med helgonet Lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-10)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålblom, Göran (1999) Vintersolståndet Norstedts förlag

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag

Andra bloggar om: , , , , ,

About these ads

4 thoughts on “Varför firar vi lucia den 13 december?

  1. Pingback: Okunnigt om våra svenska högtider « Utsikt från höjden

  2. Jag är förvånad över att bloggaren inte känner till historien om Juno Lucina eller Lucetia. Hennes tempel förstördes av kristna vandaler – och i sägnen om hur det gick till finns det många paralleller till sägnen om Lucia från Syracusa. Jag tycker dock att berättelserna om Ljusets Moder verkar en hel del mer trovärdiga, och kan anbefala Ingar Knudtsens lilla artikel med titeln ”Santa Lucia: Hvem var hun?”

  3. Lucia är en historisk person som föddes i Syrakusa på Sicilien på 280-talet. Det är också historiskt belagt att hon blev martyr för sin tros skull och i den katolska traditionen är hon skyddshelgon för de blinda.

    I det romerska samhället var det på den tiden straffbart att vara kristen och Lucia blev förmodligen dödad år 304 under Diocletianus’ förföljelse av de kristna. Hon blev alltså inte äldre än 20-25 år.

    Dödad av sin fästman
    Legenderna om henne är många och detaljerna mer eller mindre sanningsenliga. Hon föddes i en förmögen familj och det sägs att hon redan som barn bestämde sig för att aldrig gifta sig och att ge allt hon ägde till de fattiga. Tillsammans med lydnad är fattigdom och kyskhet de tre klosterlöften som den som avser bli munk eller nunna avlägger. Lucia lär inte ha berättat för sina föräldrar om sin önskan att gå i kloster.

    När hon så blev bortlovad till en man som inte delade hennes kristna tro blev hon utom sig. Legenden säger att hon gav hemgiften till de fattiga och att fästmannen blev så rasande att han avslöjade att hon var kristen och hon blev dödad med svärd.

    Årets längsta natt
    Årets längsta natt I Sverige var den 13 december en speciell dag långt innan seden med luciatåg kom. Lucianatten räknades som årets längsta natt enligt den julianska kalendern. Enligt folktron var den natten farlig, då övernaturliga makter var i görningen. Folk höll sig vakna och för att inte somna så åt man.

    I Tyskland fanns en tradition där en flicka kläddes upp för att vara ”Christkindlein”, ett Jesusbarn, med tända ljus i håret som föreställde en gloria. I Västsverige togs traditionen upp bland de högre stånden, men här var det en vuxen kvinna som klädd i vitt, med ljus i håret kom med förtäringen till gårdens folk under vakan.

    Stjärngossar
    Stjärngossarna har sin egen historia. På vissa håll gick unga pojkar från hus till hus vid jultid, sjöng några sånger och bad till sist om en penninggåva. Gossarna var klädda i vita särkar med strutmössor på huvudet och de föreställde de tre vise männen, kung Herodes och Judas.

    Det moderna luciafirandet som vi känner det i dag tog fart när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första offentliga Luciatåget. Från början uppträdde Lucia ensam eller med en eller två följeslagare. Så småningom fick hon ett följe med tärnor och stjärngossar. På förskolorna har tomtenissarna och pepparkaksgubbarna också en given plats.

    Helgondag
    Lucia är en helgondag under kyrkoåret och firas på många håll med luciagudstjänster.

    Tack Gud för Lucia, som
    älskade Kristus och inte fruktade
    kejsarens makt.
    Låt nu ljusen, sångerna och
    stämningen göra oss öppna
    för den godhet som
    är starkare än ondskan i världen.
    Kom med det ljus som skingrar
    mörkret inom oss.
    Tack för att du
    vill vara oss nära.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s