Varför smakar julmust som det gör?
Kort svar: Julmustens smak är en välbevarad hemlighet. Endast två personer känner till det ursprungliga receptet som så gott som all julmust bygger på.
Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Gastronomen har hittar ett diagram som tydligt visar julmustens grepp om december.
Julmustens försäljningsframgångar tyder på att det är något med smaken som svenskar gillar. Men vad är det då som gör att julmust smakar såsom det gör? Svaret är att det bara är två nu levande personer som känner till hemligheten bakom julmustens smak.
Så gott som all julmust som produceras i Sverige får nämligen sina smakämnen ifrån företaget Robets i Örebro. Företaget Roberts är ett familjeföretag som grundades i början av 1900-talet av Robert Roberts och hans son Harry. Familjen tillhörde den växande frikyrkan och de båda grundarna försökte ta fram ett alternativ till julölen:
Efter flera års laborerande forskar Harry fram den svarta tillsats som liknar svagdricka till utseendet, men har en helt annan smak. Den berömda julmusten.
När de första flaskorna julmust började säljas kallades de faktiskt för julöl och först på 1930-talet ska ordet julmust ha börjat användas.
Eftersom det inte har varit möjligt att ta patent på julmust så är hemlighetsmakeriet med själva receptet nödvändigt. När P1-programmet Godmorgon Världen gjorde ett reportage om julmust fick man bara komma en bit in i fabriken för att hemligheten inte skulle avslöjas. De som känner till receptet är fabrikens ägare Göran Robert samt hans bonusdotter Bodil Ohlsson.
Läs även andra bloggare om julmust, jul, julmat, roberts
När är första advent 2009?
Kort svar: Första söndagen i advent är i år (2009) söndagen den 29 november.
Advent (som betyder ankomst) är den period om cirka fyra veckor som inleds den första söndagen i advent (fyra söndagar före juldagen) och håller på fram till julaftonskvällen. Första advent är alltså alltid på en söndag och inte nödvändigtvis i december.
Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.
Varför äter man gås på Mårtensafton?
För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta mårtensgås den 10 november som det är att äta julskinka 24 december eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?
Foto: www.fotoakuten.se
Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:
Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås
Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det (som ex med påskägget) en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:
Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.
Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.
Källa: Mårten av Birgitta Björnberg.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, Martin av Tours
