Vilket år sändes den första julkalendern i SVT?

Kort svar: År 1960 sändes Titteliture, vilket var den första tevesända julkalendern.

Första söndagen i advent 1957 (som det året råkade var 1 december) klockan fem i åtta sändes ett radioprogram som var början på en långlivad tradition – julkalendern i radio och teve. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.

På 70-talet bytte man också namn från Barnens Adventskalender till Julkalendern. Anledningen till namnbytet förklarar Jan-Öjvind Swahn så här:

Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalenderarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]

Fram till 1972 sände radio och teve samma kalender även om de ibland hade olika titlar.

Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd samt Den svenska Julboken av Jan-Öyvind Swahn

Vad är en adventsljusstake?

Kort svar: En adventsljusstake kan dels vara en ljusstake med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje adventssöndag, dels kan det vara en elektrisk ljusstake med (oftast) sju ljus som man sätter upp första advent.

Att vi tänder adventsljusstakar under adventstiden är en tradition som är drygt hundra år gammal. En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland.

Första gången som en adventsljusstaken med fyra ljus omnämns är 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var de fyra ljusen placerade i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Först på 1920-talet slog adventsljusstaken med fyra ljus i rad igenom.

Adventsljusstake med fyra ljus

Så långt adventsljusstaken med fyra ljus. Numer finns ytterligare en typ av adventsljusstake, den elektriska med sju ljus. Första gången som en sådan byggdes var 1934 och det var göteborgaren Oskar Andersson – anställd på Philips – som låg bakom den.

Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.

De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.

Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia.

Adventsljusstake

Numer är min erfarenhet att ordet ”adventsljusstake” används för båda typerna av ljusstake. Några bildsökningar ordet ”adventsljusstake” ger också den bilden.

Andra bloggar om: , , , , ,

Källor:Traditioner och liv av Martin Modéus och Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn

Varför smakar julmust som det gör?

Kort svar: Julmustens smak är en välbevarad hemlighet. Endast två personer känner till det ursprungliga receptet som så gott som all julmust bygger på.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december. Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Gastronomen har hittar ett diagram som tydligt visar julmustens grepp om december.

Julmustens försäljningsframgångar tyder på att det är något med smaken som svenskar gillar. Men vad är det då som gör att julmust smakar såsom det gör? Svaret är att det bara är två nu levande personer som känner till hemligheten bakom julmustens smak.

gott som all julmust som produceras i Sverige får nämligen sina smakämnen ifrån företaget Robets i Örebro. Företaget Roberts är ett familjeföretag som grundades i början av 1900-talet av Robert Roberts och hans son Harry. Familjen tillhörde den växande frikyrkan och de båda grundarna försökte ta fram ett alternativ till julölen:

Efter flera års laborerande forskar Harry fram den svarta tillsats som liknar svagdricka till utseendet, men har en helt annan smak. Den berömda julmusten.

När de första flaskorna julmust började säljas kallades de faktiskt för julöl och först på 1930-talet ska ordet julmust ha börjat användas.

Eftersom det inte har varit möjligt att ta patent på julmust så är hemlighetsmakeriet med själva receptet nödvändigt. När P1-programmet Godmorgon Världen gjorde ett reportage om julmust fick man bara komma en bit in i fabriken för att hemligheten inte skulle avslöjas. De som känner till receptet är fabrikens ägare Göran Robert samt hans bonusdotter Bodil Ohlsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (senast updpaterad 2012-12-25)

Källor: Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn

Julmustens hemlighet” reportage i Sveriges Radio 2009-11-22

När är första advent 2009?

Kort svar: Första söndagen i advent är i år (2009) söndagen den 29 november.

Advent (som betyder ankomst) är den period om cirka fyra veckor som  inleds den första söndagen i advent (fyra söndagar före juldagen) och håller på fram till julaftonskvällen. Första advent är alltså alltid på en söndag och inte nödvändigtvis i december.

Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.

Adventsljusstake

Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.

Varför äter man gås på Mårtensafton?

Kort svar: Förmodligen beror gåsätandet den 10 november helt enkelt på att gåsen var slaktfärdig i början av november och därför knöt man samman gåsmiddag med Mårten Biskop 11 november.

För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta mårtensgås den 10 november som det är att äta julskinka 24 december eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?

Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gässmånga olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås

Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det (som ex med påskägget) en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.

Källa: Mårten av Birgitta Björnberg.

Andra bloggar om: , , , , ,