Varför har februari bara 28 dagar?

Kort svar: Att februari är den månad som har minst antal dagar av alla årets månader beror på att februari för många år sedan var årets sista månad och därmed den månad som man lämpligast la till eller drog bort dagar ifrån.

Ett år är drygt 365 dagar. Det är nämligen ungefär så lång tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen -men bara ungefär. Lite beroende på hur man räknar så tar det 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder för jorden att ta sig ett varv runt solen.

Ett kalenderår måste vara i jämnt antal dagar och eftersom jordens rotation runt solen inte är jämn så har man kalendariskt försökt lösa det här på olika sätt. I den judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern la man till en extra skottmånad. Problemet var att inga särskilda principer gällde och att årstider och högtider försköts fram och tillbaka i kalendern.

Romarriket hade tidigt ett år bestående av tio månader på sammanlagt 304 dagar. Året började med Martius (alltså nuvarande mars) och den tionde och därmed sista månaden var december. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén:

Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som ”död” och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Så småningom tillkom två månader – Ianuarius och Februarius – men året började fortfarande med Martius. De tolv månaderna stämde dock fortfarande dåligt överens med det astronomiska året och man ”utförde emellanåt  en nödtorftig justering genom tillägg av en 13:e månad” (Lodén, s. 97).

Romarna prövade olika mer eller mindre bra (de flesta ganska dåliga) varianter av kalendrar, men det var först när Julius Ceaser år 46 fvt bestämde att året skulle ha 365 dagar med 12 månader. Och vart fjärde år skulle en skottdag läggas till februari. Månaderna var 30 eller 31 dagar långa förutom februari som fick 28 dagar.

Att det var just februari som blev den korta månaden hänger alltså samman med att det länge i det romerska riket var årets sista månad och därmed den som bäst lämpade sig att förlänga eller förkorta. Dock blev 1 januari i och med införandet av den julianska kalendern nyårsdag.

wpid-wp-1391283549316.jpeg

Så småningom visade det sig att även den julianska kalendern inte var bra nog. Den förflyttade sig ett dygn på 128 år vilket på tusen år blev en dryg vecka. Därför infördes på 1500-talet den gregorianska kalendern som vi idag använder.

Källa: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Läs även andra bloggare om , , , , ,

När är påsken 2010?

–> Vill du veta mer om påsken? Kolla in Högtider på Facebook <—

Kort svar: Påskdagen 2010 är söndagen 4 april.

Till skillnad från t.ex. juldagen (25 december), valborgsmässoafton (30 april) eller nationaldagen (6 juni) infaller påskdagen på olika datum varje år. Att påsken kan infalla vilken söndag som helst mellan 22 mars och 25 april beror på att påskdagens datum bestäms av påskfullmånen. Påskdagen infaller nämligen på den söndag som kommer närmast efter påskfullmånen. Men vad är då påskfullmånen och varför ska den bestämma när påsken ska vara?

Påskfullmånen kallas den ur tabeller framräknade månen som kommer närmast efter 20 mars. Att det inte är den astronomiska fullmånen som används beror på att fullmånen infaller vid en exakt tidpunkt och därmed på olika dagar i olika tidszoner. Hade den astronomiska fullmånen användas skulle alltså påskdagen vissa år hamnat på olika datum beroende på i vilken tidszon man befunnit sig.

Tabellerna som används bygger på Metons cykel där månens faser återkommer vid samma datum med 19 års intervall. En fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019. Vilket nummer (1-19) ett visst år får räknas ut genom att man delar året med 19 och adderar resten med 1 – s.k. Gyllental.

Här följer en tabell över alla påskfullmånar mellan år 326 och år 4099.

Vet man sedan påskfullmånens datum (2010 är det 30 mars) vet man att påskdagen är den söndag som följer närmast därefter – 2010 den 4 april.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Varför är fettisdagen alltid på en tisdag?

Kort svar: Att fettisdagen (eller semmeldagen) alltid är på en tisdag beror på att fastan alltid börjar på en onsdag (askonsdagen) eftersom fastan ska vara fyrtio (plus sex) dagar och avslutas med påskdagen (en söndag).

Att fettisdagen är på en tisdag hör man ju på namnet. Dagen är i stora delar av Sverige (möjligen den södra delarna undantagna) förknippade med semmelätning. Men hur kommer det sig att semmeldagen – som den också kallas – alltid infaller på en tisdag?

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen. Fastlagen är den period om tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastans början på askonsdagen styrs av påskens datum styrs även fettisdagens datum av när påsken infaller från ett år till ett annat.

Men även om påskens datum varierar från år till år är påskdagen alltid en söndag. Påskfastan varar i fyrtio dagar (plus sex söndagar – då man inte fastade). Alltså är askonsdagen alltid fyrtiosex dagar före påsk. Eftersom fettisdagen alltid är dagen före askonsdagen infaller den alltid fyrtiosju dagar före påsk. Då påskdagen alltid är en söndag måste fastlagens sista dag – fettisdagen – alltid vara på en tisdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-13)

När är semmeldagen 2010?

Kort svar: Semmeldagen (eller fettisdagen som den också kallas) infaller sista dagen före fastan – i år är det tisdagen 16 februari.

Semmeldagen är ett mindre vanligt namn på fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen på den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är en period av frosseri och fest som infaller precis före en fasta.

Fastan inför påsk är fyrtio dagar (plus sex söndagar) och börjar med askonsdagen. Således är fettisdagen fyrtiosju dagar före påskdagen och eftersom påsken är en rörlig högtid och infaller på olika datum från år till år är semmeldagens datum olika från år till år.

Påskdagen 2010 infaller söndagen den fjärde april och fyrtiosju dagar dessförinnan – 16 februari – infaller semmeldagen.

Läs även andra bloggare om , , , , , , , ,

–> Missa inte Högtider på Facebook <—

Varför är det mandelmassa i semlor?

Kort svar: Mandelmassan som en del av semlan är känd sedan 1800-talet. Troligtvis kom de via schweiziska bagare till Sverige.

Semlan som vi äter nuförtiden – runda bullar fyllda med mandelmassa, toppade med grädde och beströdda med florsocker – har nästan inget gemensamt med de första fastlagsbröden.

Fastlagsbröd som de åts i Tyskland på 1400-talet kallades Heisswecken och var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Den runda formen och sötman var en konsekvens av sjunkande priser på socker och mjöl under 1700-talet.

Från fastlagen hos Fredrika Bremer 1867 finns följande beskrivning:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Men när och hur kom mandelmassan in i semlan? Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-08)

Källa: Semlor av Mia Öhrn

Läs även andra bloggare om , , , ,