Varför finns det två ”kyndelsmässodagen”?

Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är 2 februari (fyrtio dagar efter jul), men sedan 1772 firar svenska kyrkan kyndelsmässodag på söndagen mellan 2 och 8 februari.

Kyndelsmässodagen 2013

Att vi firar kyndelsmässodagen beror att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Den Herrens lag som åsyftas är 3 Mosebok 12:

När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.

Sammanlagt blir det (7+33) fyrtio dagar. Fyrtio dagar efter jul är 2 februari som fram till 1772 var kyndelsmässodagen. Vid den stora almanacksreformen 1772 flyttades kyndelsmässodagen till närmaste söndag.

Och enligt Kyrkoordningens 28 kapitel infaller kyndelsmässodagen:

den söndag som infaller under tiden den 2-8 februari

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-01-30)

Vilken fråga vill du ha svar på?

Jag har svarat på över 250 frågor om svenska (och några andra) högtider och traditioner – alltifrån varför vi firar jul i Sverige till vem som kom på kanelbullens dag.

Finns det någon fråga som du vill ha svar på? Skriv en kommentar till den här posten eller skicka ett mail till maxelson[a]gmail.com så kommer jag att besvara frågan du ställer.

(Du kan också söka på bloggen eller bläddra i kategorierna så kan det vara så att jag redan har besvarat den frågan).

/Mattias Axelsson

Vilken dag tjugondag Knut?

Kort svar: Tjugondag Knut infaller alltid 13 januari (tjugo dagar efter jul)

I de allra flesta länder i världen som firar jul avslutad julen i och med trettonhelgen (6 januari). I svenska almanackor fram till 16- och 1700-talet var också 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar. Så här skriver ex. nämnde Ebbe Schön:

I slutet av 1600-talet ville den lutherska kyrkans män förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd, och då infördes den 13 januari som slutdatum.

Jan-Öjvind Swahn har en något annan ingång på varför julen varar i tjugo dagar i Sverige när övriga kristenheten nöjer sig med tretton.

En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.

Men sedan några hundra år är det alltså 13 januari som är julens sista dag i Sverige. Och då ska julgran och julpynt ut.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2012-01-11)

Källor: Folktrons år av Ebbe Schön och Stor julboken av Jan-Öyvind Swahn.

Är trettondagsafton 2014 en röd dag?

Kort svar: Trettondagsafton (5 januari) är inte automatiskt en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå. De år (t.ex. 2014) då trettondagsafton infaller på en söndag är det naturligtvis en röd dag ändå.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag, men inte trettondagsafton (5 januari). Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på trettondagsafton. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på trettondagsafton – riksbanken tillämpar t.ex. fem timmars arbetsdag 5 januari och inom staten jobbar man ”halv dag” dagen före en helgdag.

Fullskärmsinfångning 2013-12-30 175531

Vad gäller ledighet på trettondagsafton finns det alltså inga generella regler. Om  du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på trettondagsafton regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision: 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Eftersom trettondagsafton infaller på olika veckodagar kan den såklart infalla på en söndag, vilket den gör år 2014. Då är det såklart en röd dag som vilka söndagar som helst.

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-20, uppdaterad 2013-12-30)

Varför firar vi trettondagsafton?

Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus denna dag. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande. 

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772.  Trettondagen är alltså alltid 6 januari. Dagen före en helgdag kallas afton således är trettondagsafton den 5 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså en av de allra äldsta kristna högtiderna och den firas fortfarande – främst inom olika ortodoxa kyrkor. När den katolska kyrkan  valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus. På norska och danska heter dagen följaktligen Helligtrekongersdag.

magi

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-02)

Källor:
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester