Vilken dag är skottdagen?

Kort svar: 29 februari är skottdagen i Sverige.

Eftersom jordens varv runt solen inte riktigt går jämnt ut med kalenderårets 365 dagar har vi sedan åtminstone årtiondena före Kristi födelse skottår. När dessa skottår legat har berott på vilken kalender som tillämpats men sedan den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 följer vi regeln att skottår infaller vart fjärde år (med vissa undantag för sekelskiftesår).

Ett skottår betyder att en extra dag läggs till i månaden februari. Att det just är februari månad som är den dag då årets längd regleras kan te sig märkligt, men det är en rest ifrån den gamla romerska kalendern.

Skottdagen

Ytterligare en rest ifrån den gamla julianska kalendern är att skottdagen skulle infalla den 24 februari. Så var det i Sverige fram till år 2000. Almanacksförlaget förklarar det så här:

Skottdagen har från och med år 2000 flyttats från 24 till 29 februari. Anledningen till att skottdagen varit den 24 är att månaden februari i den julianska kalendern slutade den 23. I flera länder t.ex. England, Tyskland, Italien är skottdagen sedan gammalt den 29 februari, ett internationellt mönster således. Sverige är rätt ensamt om att i gammal romersk anda hållit fast vid den 24 februari.

Skottdagen är alltså den 29 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-18)

Källa: Almanacksförlaget

När är påsken 2012?

Kort svar: Påskdagen 2012 infaller 8 april.

PåskäggAlltsedan kristna började fira påsk för snart tvåtusen år sedan har det varit diskussion vilket datum påsken ska firas. Olika kristna grupper firade påsk på olika tider.

Olika idéer om hur påskens datum skulle räknas ut fördes fram. Så här skriver Lars Nystedt i SvD:

Genom beslutet i Nicaea blev det nu möjligt att räkna ut i förväg när påsken skulle inträffa. Men det var inte lätt att tolka tabellerna. Det fordrades kunskap om söndagsbokstav och gyllental med mera. Under nästan tusen år förde matematiken i västerlandet en tynande tillvaro. Det fanns egentligen bara ett enda matematiskt problem som behandlades och det var frågan om när påsken skulle infalla.

Grunden för beräknandet av påskens datum är Metons cykel. Metons cykel är en period av 19 år som i sin tur delas upp i 235 synodiska månader (från nymåne till nymåne). Att cykeln är just 19 år beror på att månens faser efter 19 år återkommer på samma datum (ungefär). Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019. Vilket nummer (1-19) ett visst år får räknas ut genom att man delar året med 19 och adderar resten med 1 – s.k. gyllental.

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Och i år (2012) är det söndagen den 8 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-18)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför ser semlor ut som de gör?

Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Den tidgast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen - åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Mandelmassa – ny ingrediens på 1800-talet

Under 1800-talet tillkom mandelmassan. Mia Öhrn menar i boken Semlor att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa.

När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”. Så här skriver t.ex.

Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet

Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-09)

Källa: Texten är i huvudsak tagen från min egen b-uppsats i historia - Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Läs referenslistan i uppsatsen för fullständig information

När är fettisdagen 2012?

Kort svar: År 2012 infaller fettisdagen (alt. semmeldagen) 21 februari.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2012 råker det vara 21 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-03)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm