Vad är tredjedag och fjärdedag påsk?

Kort svar: Tredjedag och fjärdedag påsk var kristna helgdagar i Sverige till den stora kalenderreformen 1772 då de avskaffades.

Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.

Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent och löper sedan via lucia, jul, kyndelsmäss, fastlagen, fastan, påsken, Kristi himmelsfärd, pingt, Johannes döparens dag, mickelsmäss, allhelgona, Mårten och så vidare. Om alla dagar ska vara lediga dagar och därtill söndagar, helgondagar och några annandagar och tredjedagar så blir det under ett år en hel rad lediga dagar.

Så var fallet i slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-08)

Vilken dag säger man ”Glad Påsk”?

Kort svar: Ska man följa den kristna traditionen är det först på påskdagen man säger ”Glad Påsk!”, men självklart är det upp till var och en vilken dag man vill önska glad påsk.

Påsken är till stor del en kristen högtid, åtminstone rent historiskt. Det kristna firar när man firar påsk är Jesus död på korset och uppståndelsen på tredje dagen.

Att Jesus lidande död är en central del av det kristna påskfirandet innebär att stora delar av påskhelgen inte går i glädjens tecken för kristna. Fram till 1969 var t.ex. långfredagen en dag då varken affärer, biografer eller liknande etablissemang fick ha öppet enligt lag.

Det är först på påskdagen – uppståndelsedagen – som den kristna påsken blir en glädjens högtid. Så här skriver Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth

Påsken blir ”glad” först på påskdagen. Att säga ”Glas Påsk” när Jesus hänger på korset är egentligen konstigt, ”God Helg” passar bättre före påskdagen

Dock är det såklart inte alla som firar påsk på grund av kristendomen. Påsk kan ju firas som en vårfest med påskkärringar, påskgodis och god påskmat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-05)

Källa: Glad Påsk! Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth (s. 8)

Varför firar kristna påsk?

Kort svar: Kristna firar påsk eftersom de tror att Jesus korsfästes, dog och uppstod under påskfirandet i Jerusalem runt år 30 evt och Jesus död och uppståndelse spelar en central roll i den kristna tron.

Påskfirande i Sverige på 2000-talet har en rad inslag som inte alls har med kristendomen att göra – påskharen, påskgodis och påskkärringar för att nämna tre. Dock är påsken i betydligt större utsträckning än julen fortfarande förknippad med sitt kristna ursprung.

För kristna är påsken den i särklass viktigaste högtiden eftersom det är då man högtidlighåller Jesus lidande och död på korset (på långfredagen) samt firar hans uppståndelse (på påskdagen).

Jesus (om man ska utgå ifrån det som står i evangelierna) firade sin sista judiska påsk i Jerusalem. Att han och hans lärjungar firade den judiska påsken beror helt enkelt på att de var judar. Berättelse om den sista påsken i Jesus liv kallas för passionsberättelsen – från intåget i Jerusalem på en åsna, via Judas förräderi och döden på korset, till uppståndelsen på tredje dagen.

Varför är då denna historia om Jesus så central för kristna? Så här förklarar prästen Joel Ingmarsson:

Men på korset hände något helt avgörande. När synden kom in i världen blev förbindelsen bruten mellan Gud och alla människor. Det uppstod ett stort gap. Jesu viktigaste uppgift var att bygga en bro mellan himmelen och jorden, mellan oss och Gud. När Jesus dör på korset blir han själv bron till Gud för oss. Genom tron på Jesus får vi del av detta.

De första kristna var också, liksom Jesus och hans lärjungar, judar och levde i en judisk miljö. De fortsatte att fira samma högtider, men gav dem en ny innebörd. Påsken firades alltså på samma sätt, men nu med Jesus död och uppståndelse i fokus snarare än Exodusberättelsen.

Jesus på korsetDet var först när kristendomen spred sig utanför Palestina in i Romarriket som det började höjas röster för att det judiska arvet skulle bort. Och vid konciliet i Nicaea år 325 bestämdes bland mycket annat att den kristna påsken aldrig skulle infalla samtidigt som den judiska. Därför infaller den kristna påskdagen den första söndagen efter påskfullmånen. På så vis firades Jesus uppståndelse på Påskdagen alltid på en söndag till skillnad från den judiska påsken som kan infalla under vilka veckodagar som helst.

Under de århundraden som gått sedan konciliet i Nicaea har mycket förändrats – både i kristendomen som tro men också i hur vi firar påsk i olika delar av världen. Centralt för troende kristna är dock fortfarande tron på att Jesus död på korset har central betydelse för mänskligheten. Därför firar kristna påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-02)

Källor: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus och Påsken i tro och tradition av Inge Löfström

När kom påskharen till Sverige?

Kort svar: Påskharen introducerades i Sverige vid slutet av 1800-talet.

Många av de traditioner som är förknippad med påsk har ingenting med vare sig det judiska eller det kristna ursprunget att göra – ett av dessa exempel är påskharen.Bild

Likt många andra traditioner (ex. midsommarstången) som introducerats i Sverige utifrån så kommer påskharen ifrån Tyskland. I de sydvästra delarna av Tyskland är påskharen känd sedan 1600-talet. Harens roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg

Till Sverige kom påskharen med tyska immigranter under slutet av 1800-talet – enligt Jan-Öyvind Swahn är det äldsta belägget i skrift ifrån Sydsvenska Dagbladet 1901. Till en början var det uteslutande tyska barn som använde sig av påskharen men under 1900-talet växte sig traditionen in även i de svenska hemmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-01)

Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn (s. 150)