Högtider

Under årets mörkaste tid kan det te sig som självklart att det skall tändas ljus i hemmen. Dock var adventsljusstakar något helt okänt före slutet av 1800-talet.

En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus - ett ljus för varje dag i veckan. Idéen kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland.

Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken.

Någon större spridning fick den moderna adventsljusstaken först på 1920-talet och den konkurrerade snabbt ut granar och enar, även om de levde kvar in på 1930-talet. Utanför Sverige har adventsljusstaken aldrig riktigt slagit igenom.

År 1934 producerade den första elektriska adventsljusstaken (som till en början kallades julljusstake för att inte blanda samman de båda) av Oskar Andersson, anställd på Philips i Göteborg. Fem år senare (1939) lanserade Philips den elektriska ljusstaken i sin katalog med argumentet att den “till skillnad från stakar med levande ljus, var riskfri och inte innebar eldfara.”

Så här skrev Vecko-journalen nr 49 - 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Källor:Traditioner och liv av Martin Modéus och Storajulboken av Jan-Öjvind Swahn

Andra bloggar om: advent, adventsljusstake, ljus, jul, högtider, traditioner

En mycket ovetenskaplig undersökning (googling på orden adventskalender respektive julkalender) ger vid handen att det förra ordet är åtminstone fem gånger så vanligt som det senare. Dock anser jag att det i sak är fel att kalla kalendern för adventskalender. Jag ska försöka förklara varför, men först en kort historik.

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till jul. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första julkalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

I Sverige skapades den första julkalendern 1932 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Flickscoutförbundet.

Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1972 bytte SVT namn till julkalendern pga protester mot det alltför profana innehållet. Årets kalender heter “En riktig jul” och har fått bra kritik.

Till sist - anledningen till att jag anser julkalender är att föredra framför julkalender är att advent inte är samma sak som perioden från 1 december till 24 december (då julkalendern skall öppnas). Advent kan börja alltifrån 27 november till 3 december. Dessutom är advent en rent religiös företeelse vilket de flesta julkalendrar inte alls är längre.

PS Missa inte min julkalendertävling 2007 DS

Andra bloggar om: advent, jul, adventskalender, julkalender

Advent kommer av det latinska utrycket “adventus Domini” som betyder “Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. Dock har inte advent något med ordet “vänta” att göra. Just ljudlikheten gjorde dock att vissa folkliga föreställningar om att orden “advent” och “väntan” har med varandra att göra funnits.

Advent är den period som inleder kyrkoåret och börjar med första söndagen i advent (söndagen efter domsöndagen). Beroende på vilken dag julafton infaller så kan adventstiden vara olika lång (första advent kan infall från 27 nov till 3 dec), vilket också innebär att advent inte är samma sak som perioden 1 december till 24 december.

Andra bloggar om: advent, jul, högtider, religion

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

En intressant aspekt är då att i någon mening så är advent en äldre högtid än den kristna julen. För redan innan man i mitten av 300-talet i romarriket bestämde att Jesus födelsedag skulle firas 25 december så är en epifaniafasta känd. Epifaniafastan hölls i veckorna innan Epifania (alltså den dagen då man firar att Jesus framträdde som Guds son och som idag firas som trettondagen i västvärlden). När det kristna julfirandet vann mark på bekostnad av epifania i den västliga kristenhet på 400- och 500-talet så blev epifaniafastan istället en julfasta.

År 480 bestämde Pepetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december - alltså Luciadagen.

I det svenska bondesamhället spelade adventsfirandet en undanskymd roll och det var först på 1900-talet som advent fick ett uppsving. Sedan1920-talet är första advent en av de mest besökta kyrkosöndagarna.

Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn

Andra bloggar om: advent, religion, kristendom, jul, högtider, traditioner