När är första advent 2009?
Kort svar: Första söndagen i advent är i år (2009) söndagen den 29 november.
Advent (som betyder ankomst) är den period om cirka fyra veckor som inleds den första söndagen i advent (fyra söndagar före juldagen) och håller på fram till julaftonskvällen. Första advent är alltså alltid på en söndag och inte nödvändigtvis i december.
Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.
Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.
Kan fjärde advent infalla på juldagen?
Kort svar: Nej. Adventstiden tar slut i och med julaftonskvällen. När juldagen börjar är alltså advent slut.
En rolig sak med att ha bloggstatistik är att jag kan se vilka sökord folk hitta hit med. Just idag var det så klart många som sökte på ”Varför firar vi advent?”, men också förvånansvärt många som hittade hit via ”Kan fjärde advent infalla på juldagen?”. Jag har inte svarat specifikt på den frågan tidigare, men här kommer det.
Advent är den period som kommer före julhelgen. Advent börjar fyra söndagar före juldagen och håller på till och med julafton. Eftersom adventstiden alltid börjar på en söndag kan datumet för första söndagen i advent variera från 27 november till 3 december.
Alltså kan fjärde söndagen i advent tidigast vara 18 december och som senast på julafton (24 december).
Läs även andra bloggare om advent, första advent, högtider, december, jul
6 saker du bör veta om advent
Som brukligt inför större högtider brukar jag samla det jag skrivit i en lista. Här följer alltså sex saker som du bör veta om adventsfirandet.
- Advent har firats längre än jul (åtminstone om man med advent också räknar den tidiga fasteperioden inför epifaniafirandet).
- Advent betyder ankomst och inte väntan.
- Jul- eller adventskalendern kommer från Tyskland och den första kommersiella kalendern gjordes 1920.
- Adventsljusstaken kom i slutet av 1800-talet och de första elektriska adventsljusstakarna kom 1934.
- Första advent 2008 är söndagen 30 november.
- Firandet av advent slog igenom i Sverige först på 1900-talet även om det är en av kristendomens allra äldsta högtider.
Läs även andra bloggare om advent, adventsljusstake, adventskalender, julkalender, första advent, högtider, december, jul
Varför firar vi advent?
Kort svar: Från början var advent en fasteperiod före jul. Under lång tid var advent en tradition som inte spelade någon betydande roll. Det var först på 1900-talet som advent fick ett uppsving.
Advent kommer från latinets adventus som betyder ”ankomst” och det som åsyftas är förstås Jesus ankomst på juldagen (även om han egentligen inte alls föddes då). Adventstiden börjar med den första söndagen i advent som infaller fyra söndagar före juldagen (alltså mellan 27 november och 3 december) och håller på fram till julaftonskvällen.
Ursprunget till våra dagars adventsfirande går förmodligen att spåra åtminstone till 300-talet. Då var det veckorna före epifaniafirandet som fungerade som en förberedelseperiod. När så juldagen så småningom (efter 400-talet) tog över som den viktiga kristna högtiden på vintern flyttades förberedelseperioden till veckorna före jul.
År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen, men det sågs som en alltför lång tid av många och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Så var det också när kristendomen och hela dess paket av högtider kom till Sverige. Adventsfastan kortades så småningom ner till att börja på luciadagen 13 december (därav troligen den speciella traditionen att äta många frukostar under natten till lucia).
Advent har aldrig varit någon viktig tradition i Sverige. Egentligen är det först på 1900-talet som intresset för adventsfirandet tagit fart och första advent blivit årets största kyrkogångsdag.
Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn
Läs även andra bloggare om advent, första advent, december, jul, högtider, tradtioner
När är första advent 2008?
Kort svar: Första advent 2008 är 30 november.
En vanlig missuppfattning är att advent börjar 1 december, men så är inte fallet. Advent är den period som löper från fjärde söndagen före juldagen till julaftons kväll.
Eftersom julafton alltid är den 24 december varje år innebär det att den kan infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid på en söndag (fjärde söndagen innan juldagen) och kan alltså infalla mellan 27 november och 3 december.
De år (t.ex. 2006) då julafton och fjärde advent sammanfaller brukar det uppstå viss förvirring eftersom en del verkar tro att advent tar slut dagen före julafton, när det är så att advent tar slut på julaftonskvällen.
I år (2008) är första advent (eller egentligen första söndagen i advent) den 30 november. Och då börjar advent.
Läs även andra bloggare om advent, första advent, första söndagen i advent, jul, december, högtider, traditioner
När kom de första adventsljusstakarna?
Kort svar: Den första adventsljusstaken i Sverige kom 1870 (den första med fyra ljus 1896). Den moderna ljusstaken slog igenom på 1930-talet. Den elektriska ljusstaken kom i slutet av 1930-talet. År 1939 lanserade Philips dem i sin katalog.
Under årets mörkaste tid kan det te sig som självklart att det skall tändas ljus i hemmen. Dock var adventsljusstakar något helt okänt före slutet av 1800-talet.
En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland.
Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken.
Någon större spridning fick den moderna adventsljusstaken först på 1920-talet och den konkurrerade snabbt ut granar och enar, även om de levde kvar in på 1930-talet. Utanför Sverige har adventsljusstaken aldrig riktigt slagit igenom.
År 1934 producerade den första elektriska adventsljusstaken (som till en början kallades julljusstake för att inte blanda samman de båda) av Oskar Andersson, anställd på Philips i Göteborg. Fem år senare (1939) lanserade Philips den elektriska ljusstaken i sin katalog med argumentet att den ”till skillnad från stakar med levande ljus, var riskfri och inte innebar eldfara.”
Så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:
Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka
Källor:Traditioner och liv av Martin Modéus och Storajulboken av Jan-Öjvind Swahn
Andra bloggar om: advent, adventsljusstake, ljus, jul, högtider, traditioner
Ska det heta adventskalender eller julkalender?
Kort svar: Det ska heta julkalender eftersom tidsperioden 1 december – 24 december inte är samma sak som advent.
En mycket ovetenskaplig undersökning (googling på orden adventskalender respektive julkalender) ger vid handen att det förra ordet är åtminstone fem gånger så vanligt som det senare. Dock anser jag att det i sak är fel att kalla kalendern för adventskalender. Jag ska försöka förklara varför, men först en kort historik.
Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till jul. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första julkalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.
I Sverige skapades den första julkalendern 1932 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Flickscoutförbundet.
Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1972 bytte SVT namn till julkalendern pga protester mot det alltför profana innehållet. Årets kalender heter ”En riktig jul” och har fått bra kritik.
Till sist – anledningen till att jag anser julkalender är att föredra framför julkalender är att advent inte är samma sak som perioden från 1 december till 24 december (då julkalendern skall öppnas). Advent kan börja alltifrån 27 november till 3 december. Dessutom är advent en rent religiös företeelse vilket de flesta julkalendrar inte alls är längre.
Andra bloggar om: advent, jul, adventskalender, julkalender
Vad betyder ordet ”advent”?
Kort svar: Advent betyder ankomst.
Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. Dock har inte advent något med ordet ”vänta” att göra. Just ljudlikheten gjorde dock att vissa folkliga föreställningar om att orden ”advent” och ”väntan” har med varandra att göra funnits.
Advent är den period som inleder kyrkoåret och börjar med första söndagen i advent (söndagen efter domsöndagen). Beroende på vilken dag julafton infaller så kan adventstiden vara olika lång (första advent kan infall från 27 nov till 3 dec), vilket också innebär att advent inte är samma sak som perioden 1 december till 24 december.
Hur länge har advent firats?
Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.
En intressant aspekt är då att i någon mening så är advent en äldre högtid än den kristna julen. För redan innan man i mitten av 300-talet i romarriket bestämde att Jesus födelsedag skulle firas 25 december så är en epifaniafasta känd. Epifaniafastan hölls i veckorna innan Epifania (alltså den dagen då man firar att Jesus framträdde som Guds son och som idag firas som trettondagen i västvärlden). När det kristna julfirandet vann mark på bekostnad av epifania i den västliga kristenhet på 400- och 500-talet så blev epifaniafastan istället en julfasta.
År 480 bestämde Pepetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.
När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.
I det svenska bondesamhället spelade adventsfirandet en undanskymd roll och det var först på 1900-talet som advent fick ett uppsving. Sedan1920-talet är första advent en av de mest besökta kyrkosöndagarna.
Källa: Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn
Andra bloggar om: advent, religion, kristendom, jul, högtider, traditioner
