Högtider

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

1 november har sedan dess kallats allhelgonadagen och firades som sådan i de flesta kristna kyrkor. Eftersom, vilket jag nämnde ovan, dagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november.

Trots att Luther tog kraftigt avstånd från helgonadyrkan levde firandet av allhelgonadagen kvar långt efter reformationen. Dock försvann alla själars dag ur almanackan ungefär då. En rad försök gjordes för att plocka bort allhelgonadagen, bl.a. år 1686, 1738 och 1741. Men det var först under ”den stora helgdöden” 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet Alla själars dag som underrubrik.

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag (i år 2 november).

Andra bloggar om: högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, halloween, allhelgona

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige har vi av praktiska skäl valt att lägga firandet på lördagen i den veckan och kallar dagen för alla helgons dag. Men tanken är ändå densamma – att minnas (eller fira om man så vill) de döda i början av november och/eller slutet av oktober. Varför just då?

Vi kan gå ganska långt tillbaka i tiden på flera platser för att finna hur skiftet mellan oktober och november ansetts vara värt att fira. Ett numer känt exempel är Halloween som delvis har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober (även om vi i Sverige inte riktigt bestämt när dagen skall firas).

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss (helgamäss) och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

Och i brytningstider mellan ex. sommarhalvår och vinterhalvår som är fallet i skiftet mellan oktober och november uppkommer så gott som alltid olika former av firande. Att det på de flesta håll (jmfr även Dia de los muertos i Mexico) är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, död, allhelgona, halloween, dia de los muertos