Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.
Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.
Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.
Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.
Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.
Således kan konstateras att gravljus på Allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa “katolska oskick” och äldre de som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.
Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, alla helgons dag, allhelgona, gravljus, ljus, religion, död
Permalänk
Inga kommentarer
Enligt de flesta infördes Halloween i Sverige i början av 90-talet av leksaksföretaget Buttericks och Hard Rock Cafe. Visserligen har spridda grupper firat Halloween tidigare än så, men i de breda folklagren slog det igenom först i slutet av förra seklet (även om intresset från handeln nu verkar minska).
Dock, och det här är viktigt som argument mot alla de som anser att vi inte bör fira Halloween i Sverige eftersom det dels är en utländsk import och dels bryter mot vårt stilla allhelgonafirande, går det att finna flera belägg för att firandet kring skiftet oktober-november inte alltid varit så stilla som vi tror.
Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige och kallades för häljamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. helgamäss). Firandet av av häljamäss kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.
allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/
Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/
Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/
Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.
En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv.
Förutom detta häljamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, häljamäss, helgmäss, alla helgons dag, allhelgona,
Permalänk
2 kommentarer
Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.
Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.
1 november har sedan dess kallats allhelgonadagen och firades som sådan i de flesta kristna kyrkor. Eftersom, vilket jag nämnde ovan, dagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november.
Trots att Luther tog kraftigt avstånd från helgonadyrkan levde firandet av allhelgonadagen kvar långt efter reformationen. Dock försvann alla själars dag ur almanackan ungefär då. En rad försök gjordes för att plocka bort allhelgonadagen, bl.a. år 1686, 1738 och 1741. Men det var först under “den stora helgdöden” 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.
I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.
Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.
Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet Alla själars dag som underrubrik.
Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonsafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag (i år 2 november).
Andra bloggar om: högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, halloween, allhelgona
Permalänk
Inga kommentarer
Halloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.
Firandet av Halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära.
Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.
Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Elden renade luften.
Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns - alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.
Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.
Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.
I USA har Halloween sedan slutet av 1800-talet genomgått en rad förändringar, såsom alltid sker med högtider varhelst de firas i världen. Från att ha varit en fest för överklassen i början av 1900-talet blev det under 1920-talet snarare en fest för barnen. Rotary och Lions tog över firandet och Halloween blev en fest för alla klasser. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs “trick or treat”, vilket legat nere under en längre tid.
Idag är Halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira Halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.
Svenska kyrkan och Svensk handel försökte då tidigarelägga firandet en vecka för att inte blanda samman det vildare Halloweenfirandet med mer stillsamma Allhelgonafirandet. Och det råder fortfarande förvirring om vilken dag som Halloween skall firas i Sverige.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, Irland, Samhain, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, allhelgona
Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz.
Bilderna i denna post är hämtade från Unga Fakta.
Permalänk
Inga kommentarer
Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige har vi av praktiska skäl valt att lägga firandet på lördagen i den veckan och kallar dagen för alla helgons dag. Men tanken är ändå densamma - att minnas (eller fira om man så vill) de döda i början av november och/eller slutet av oktober. Varför just då?
Vi kan gå ganska långt tillbaka i tiden på flera platser för att finna hur skiftet mellan oktober och november ansetts vara värt att fira. Ett numer känt exempel är Halloween som har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober (även om vi i Sverige inte riktigt bestämt när dagen skall firas).
I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.
Och i brytningstider mellan ex. sommarhalvår och vinterhalvår som är fallet i skiftet mellan oktober och november uppkommer så gott som alltid olika former av firande. Att det på de flesta håll (jmfr även Dia de los muertos i Mexico) är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, död, allhelgona, halloween, dia de los muertos
Permalänk
Inga kommentarer
