Högtider

Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november).

Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och första lördagen i november är alla helgons dag* och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).

Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en ny sed i Sverige. I slutet av 1800-talet är det känt att gravljus tändes vid juletid och en bra bit i på 1900-talet så var det fortfarande julhelgen som var den dominerande helgen vad gäller gravsmyckning.

Gravljus vid allhelgonahelgen började på 1920-talet i Stockholm och det kan ha varit italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm som tog seden till Sverige. Därefter spred sig traditionen till östra och norra delarna av landet (Västsverige är som alltid lite udda vad gäller religiösa traditioner).

Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll (alla helgons dag – i år 1 november) som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.

* (eller egentligen den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november)

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön, Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus samt Traditioner och liv av Martin Modéus.

Läs även andra bloggare om gravljus, gravar, alla helgons dag, allhelgonadagen, allhelgonahelgen, alla själars dag, döda, traditioner, högtider,

Kort svar: Eftersom allhelgonadagen  alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. I år (2008) råkar alla helgons dag infalla just 1 november – alltså på samma dag som allhelgonadagen.

I år (2008) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonnadagen).

När påve Gregorius III på 700-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år (som i år) kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Läs även andra bloggare om högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, allhelgonahelgen

Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz.

Kort svar: Ljus på gravar vid allhelgonahelgen började man med i Stockholm på 1920-talet. Sedan spreds bruket över Sverige och någon gång på 1960-talet blev alla helgons dag den dag då de flesta tände ljus på gravar.

Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.

Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.

Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.

Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.

Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.

Således kan konstateras att gravljus på Allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa ”katolska oskick” och äldre de som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, alla helgons dag, allhelgona, gravljus, ljus, religion, död

Kring skiftet oktober november firar vi i Sverige av tradition Allhelgona och numer också Halloween. Här har du alla de poster jag skrivit om denna helg.

• Har vi firat Halloween i Sverige före 1990?
• Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?
• Varifrån kommer egentligen Halloween?
• Varför firas de döda i början på november?
• Vilken dag bör vi fira Halloween i Sverige?

Andra bloggar om: högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, halloween, allhelgona

Kort svar: Inslag i äldre allhelgonafirande (särskilt i norra Sverige) har drag av nutida halloweenfirande – ungdomsfylla, utklädning och ljuslyktor av rotfrukter.

Enligt de flesta infördes Halloween i Sverige i början av 90-talet av leksaksföretaget Buttericks och Hard Rock Cafe. Visserligen har spridda grupper firat Halloween tidigare än så, men i de breda folklagren slog det igenom först i slutet av förra seklet (även om intresset från handeln nu verkar minska).

Dock, och det här är viktigt som argument mot alla de som anser att vi inte bör fira Halloween i Sverige eftersom det dels är en utländsk import och dels bryter mot vårt stilla allhelgonafirande, går det att finna flera belägg för att firandet kring skiftet oktober-november inte alltid varit så stilla som vi tror.

Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige och kallades för häljamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. helgamäss). Firandet av av häljamäss kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv.

Förutom detta häljamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, häljamäss, helgmäss, alla helgons dag, allhelgona,

Kort svar: Halloween kommer från den keltiska festen Samhain. Irländare tog med sig seden till USA på 1800-talet. Där blandades den med andra traditioner och blev Halloween såsom vi känner den. Halloween kom till Sverige i större skala i mitten av 1990-talet.

Halloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av Halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära.

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Elden renade luften.

Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns - alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

I USA har Halloween sedan slutet av 1800-talet genomgått en rad förändringar, såsom alltid sker med högtider varhelst de firas i världen. Från att ha varit en fest för överklassen i början av 1900-talet blev det under 1920-talet snarare en fest för barnen. Rotary och Lions tog över firandet och Halloween blev en fest för alla klasser. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs ”trick or treat”, vilket legat nere under en längre tid.

Idag är Halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira Halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Svenska kyrkan och Svensk handel försökte då tidigarelägga firandet en vecka för att inte blanda samman det vildare Halloweenfirandet med mer stillsamma Allhelgonafirandet. Och det råder fortfarande förvirring om vilken dag som Halloween skall firas i Sverige.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, Irland, Samhain, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, allhelgona

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz.

Bilderna i denna post är hämtade från Unga Fakta.