Varför är Johannes döparens dag 24 juni?

13 juni , 2009 at 5:19 f m (almanacka, midsommar, sommar)

Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.

Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.

Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith

Läs även andra bloggare om , , , ,

Permalänk Kommentera

När är Fars dag 2008?

6 november , 2008 at 2:23 e m (almanacka, höst)

Kort svar: Fars dag 2008 infaller söndagen den 9 november.

Liksom Mors dag är Fars dag en import från USA. År 1910 (alltså bara obetydligt efter de första försöken att skapa Mors dag) ville amerikanskan John Bruce Dodd hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sju barn. President Lyndon Johnson gjord 1963 Fars dag till helgdag i USA och dagen infaller sedan dess altid den tredje söndagen i juni.

Till Sverige kom Fars dag redan 1931och 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle verka för att Fars dag spred sig. Så liksom ex. Mors dag, Halloween och Alla hjärtans dag så är spridandet av Fars dag mycket en konsekvens av handelns behov av att sälja produkter.

Dock kunde denna nordiska kommité inte komma överens om ett gemensamt datum. Därför firar Danmark Fars dag den 5 juni (samma dag som deras grundlagsdag) med övriga nordiska länder (däribland Sverige) firar Fars dag den andra söndagen i november. Således infaller Fars dag 2008 söndagen den 9 november.

Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Permalänk Kommentera

Vem kom på Kanelbullens dag?

3 oktober , 2008 at 4:57 e m (almanacka)

Kort svar: Hembakningsrådet kom på Kanelbullens dag 1999.

På lördag – 4 oktober – är det Kanelbullens dag i Sverige. I vissa almanackor är dagen inskriven, medan andra väljer att helt ignorera den.

Kanelbullens dag har funnits i Sverige sedan 1999. Det årets fyllde Hembakningsrådet 40 år och man ville fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

- Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Det stora uppsvinget för Kanelbullens dag kom, enligt Björn Hellman (vd för Sveriges Bagare & Konditorer), först 2004 då en organisationen genomförde ett stort antal aktiviteter för att uppmärksamma dagen.

Som högtidsdag är det ännu svårt att ta Kanelbullens dag på allvar. Men betänk att Halloween introducerades i Sverige av Buttericks och Hard Rock Cafe i början av 1990-talet och att Alla hjärtans dag genomslag i Sverige också är ett resultat av affärerns annonser. Båda dessa dagar har dock en äldre tradition att luta sig tillbaka på.

Läs även andra bloggare om , , , , .

Permalänk 1 kommentar

När är det sommar?

1 juni , 2008 at 6:41 e m (almanacka, sommar)

I övergången mellan två perioder brukar det ofta uppkomma olika seder och bruk – t.ex. i skiftet mellan vinter- och sommarhalvår eller när våren börjar. En viktig brytpunkt är när sommaren börjar och väljer man att inte bara dela upp året i ett sommarhalvår (maj – oktober) och ett vinterhalvår (november – april) så blir definitionen av sommarens början inte fullt så självklar.

  1. Meteorologisk sommar
    Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltmperaturen och enligt SMHI är det då sommar när dygnsmedeltemperaturen är över +10 grader. Normalt brukar då sommaren komma till Stockholm i mitten av maj och till Kiruna ungefär en månad senare.
  2. Astronomisk sommar
    Temperaturen kan ju variera en hel del från år till år och då är en astronomisk årstidsindelning mer brukbar. I så fall börjar sommaren i och med sommarsolståndet (20 eller 21 juni) och sträcker sig till höstdagjämningen.
    Sommarsolståndet är den tidpunkt på året då jordaxelns lutning är optimal för oss som bor på norra halvklotet (optimal om det är sol man är ute efter). Solen är då som högst på himlen och det blir egentligen aldrig riktigt natt (skymingen övergår direkt i gryning).
  3. Kalendarisk sommar
    Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk sommar. I så fall är sommarmånaderna juni, juli och augusti och sommaren börjar 1 juni. För en del är det också så att sommaren börjar när ledigheten (sommarlov eller semester) börjar.

Läs även andra bloggare om , , , ,

Permalänk Kommentera

Varför är svenska flaggan gul och blå?

1 juni , 2008 at 4:34 f m (almanacka, nationaldagen)

Kort svar: Den blå och gula färgen kommer från folkungaättens vapen och det gamla riksvapnet. Med inspiration från danska flaggan fogades färgerna på 1500-talet samman till den svenska flaggan med gult kors på blå botten.

Även om nationaldagen aldrig riktigt fått något fäste som svensk högtidsdag är svenska flaggan – på blå botten med ett gult kors – en tydlig symbol för landet Sverige. Men hur kommer det sig att den blev just så?

Den historiska bakgrunden till den svenska flaggans utseende förklarar historikern Niclas Bjälkenborn så här:

Den svenska flaggan med dess blå och gula färg hittar sitt ursprung i folkkungaättens blågula vapen och det gamla riksvapnet med blå botten och trekronor skapat av Albreckt av Mecklenburg. Karl Knutsson Bonde är den man som sedan sammanfogar dessa symboler till det stora riksvapnet, blå sköld och ett gyllene kors. Under 1500-talet kommer sedan dessa färger att fogas samman till en blågul korsflagga.

Att svenska flaggan har hundraåriga anor betyder inte att dess betydelse som symbol för Sverige är fullt så gammal. Liksom mycket annat vad gäller nationalism kommer idéerna om svenska flaggan som symbol för Sverige fram först på 1800-talet i och med nationalromantiken.

Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

Allt detta ledde så småningom till att man på Stadion i Stockholm började fira svenska flaggans dag den 6 juni 1916. År 1963 flyttades firandet till Skansen och 1983 blev svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag. Så sent som för fyra år sedan (2004) blev så 6 juni också röd dag.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Källa: Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Permalänk 2 kommentarer

Vilken dag är mors dag 2008?

18 maj , 2008 at 8:42 e m (almanacka, vår)

I Sverige infaller mors dag alltid sista söndagen i maj. I år är alltså mors dag 25 maj. Det som kan vara förvirrande är att originalet till vår mors dag – Mother’s day i USA – infaller andra söndagen i maj (alltså 11 maj i år).

Anledningen till att USA har andra söndagen i maj som sin mors dag är att initiativtagaren till firandet – Anna Jarvis – hade en mor som dog 9 maj 1905. Tre år senare – söndag 10 maj 1908 – hölls en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Gudstjänstens innehåll och utsmyckning var ett verk av Anna Jarvis och när president Wilson 1914 proklamerade mors dag som officiell helgdag blev det andra söndagen i maj.

Att vi i Sverige valde sista söndagen i maj när mors dag infördes runt år 1919 beror förmodligen på att ju senare i maj man väljer att fira dagen desto större är chansen att det skall finnas färska blommor att uppvakta mor med. Dessutom är vädret troligtvis bättre.

Läs även andra bloggare om , , ,

Permalänk Kommentera

Varför är Mors dag sista söndagen i maj?

18 maj , 2008 at 5:41 e m (almanacka, vår)

Mors dag i Sverige infaller alltid sista söndagen i maj (vilket i år är 25 maj). Anledningen till placeringen i almanackan finns i dagens amerikanska ursprung.

I början av 1900-talet (10 maj 1908) i Philadelphia, USA, hölls på lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudtjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Idén med en särskild dag för alla mödrar fick snabbt ökad popularitet och:

Redan 1911 firade varje stat i USA mors dag och samma år började även Mexiko, Kanada, Kina, Japan, Sydamerika och Afrika (sic!) att fira dagen.

År 1914 proklamerade president Wilson andra söndagen i maj till officiell helgdag i USA:s almanacka. Affärsmän och handlare såg snabbt potentialen i en helgdag riktade till mödrar och lanserade Mors dag med ”våldsamma reklamkampanjer”.

Sverige var sedan ett av de första länderna i Europa som anammade Mors dag. Också hos oss var det en kvinna – Cecilia Båth-Holmberg – som drev förslaget i slutet av 1910-talet. Kommitterade för Mors dag i Uppsala gav 1920 ut broschyren ”Mors dag” med ”Anvisningar till firandet av Mors dag” där bl.a skivs att:

  1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
  2. Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
  3. Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
  4. Hon beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
  5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig för Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
  6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållits på Mors dag.

När Mors dag skulle lanseras i Sverige blev dagen framskjuten två veckor och firas istället sista söndagen i maj. Varför det blev så har troligtvis rent praktiska förklaringar. Så här skriver t.ex. Charlotte Tonbjer

Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern

Ju senare i maj man väljer att fira dagen desto större är chansen att det skall finnas färska blommor att uppvakta mor med. Det är – enligt mig – den troligaste förklaringen till vår relativt sena Mors dag. Så här skriver Nordiska museet:

för då är våren på fullt allvar här och vi kan med största säkerhet plocka blommor och plantera och hissa flaggan mot en blå vårhimmel och på så sätt fira mor riktigt ordentligt.

Läs även andra bloggare om , , ,

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus och Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn,

Permalänk Kommentera

Varför infaller Kristi himmelfärds dag och första maj på samma dag i år?

28 april , 2008 at 8:41 e m (almanacka, kristi himmelsfärd, vår)

Kort svar: 2008 var påsken väldigt tidig och därför inföll också Kristi himmelsfärds dag väldigt tidigt, nämligen 1 maj.

För den som jobbar vanliga kontorstider är årets (2008) lediga dagar färre än vanligt (men staten lär bli glad) eftersom Kristi himmelsfärds dag infaller samma dag som första maj (alltså 1 maj). Det betyder att två lediga dagar blir till en. Men varför är det så och hur ofta inträffar det?

Kristi himmelsfärds dag är knuten till den kristna påsken och är således en rörlig helgdag. Det som firas är att Jesus fyrtio dagar efter sin uppståndelse ”lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras [lärjungarnas] åsyn” (Apg 1:9). Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 15 april kan kristi himmelfärds dag infalla tidigast 30 april och senast 4 juni. I år är påsken (nästan) rekordtidig och infaller redan 23 mars, vilket gör att Kristi himmelsfärds dag infaller 1 maj.

Första maj infaller (såklart) alltid 1 maj och har varit en röd dag i Sverige sedan 1933. Redan långt tidigare hade 1 maj dock varit en ledig dag fri från arbete och fri från kyrkobesök eftersom inga egentliga kristna traditioner knutits till dagen. I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen använda dagen för att demonstrera och föra fram sina krav på t.ex. åtta timmars arbetsdag. Krav höjs då och då för att avskaffa första majs helgstatus, men ännu så länge har inga seriösa försök gjorts.

Att Kristi himmelsfärds dag och första maj infaller på samma datum är extremt ovanligt (eller i falla lika ovanligt som att påsken är så tidig som den är i år) och inträffar bara någon enstaka gång vart hundrade år ungefär – senaste gången var 1913 (och då var inte 1 maj en röd dag). Nästa gång första maj och Kristi himmelsfärds dag är på samma datum är först år 2160 och då lär ingen av oss vara med.

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Permalänk Kommentera

Varför luras vi på första april?

31 mars , 2008 at 10:11 f m (almanacka, vår)

Kort svar: Det tråkiga svaret är att ingen med säkerhet vet varför det är just 1 april som är den dag då vi lurar varandra.

Första april är sedan åtminstone slutet av 1600-talet den dagen då vi i Sverige luras med aprilskämt. Varför det blivit just 1 april är det egentligen ingen som med säkerhet vet. Så här skriver Bringéus:

I Sigfrid Svenssons bok ”Bondens år” söker man förgäves efter den första april. Det kan inte tolkas på annat sätt än att första april inte var någon märkesdag i bondens år. Datumet har inte heller någon kyrklig förankring.

Det finns förstås en rad teorier (mer eller mindre bra) om valet av 1 april som lurardag. T.ex. skulle Judas Iskariot ha hängt sig 1 april, vilket rent kalendariskt är mindre sannolikt. Swahn skriver:

Faktum är förstås att vi inte vet dess ursprung och aldrig lär få veta det.

Borgenstierna och Larsson presenterar en teori som det ”kanske finns ett korn av sanning i”. Aprilskämten skulle då haft sitt ursprung i Romarriket och det faktum att härtågen började planeras 1 april. Ju mer Romarriket växte desto mer tid behövdes för planering och mars månad och senare januari och februari lades till kalendern.

De nyårsgåvor som ämbetsmännen kanske en gång fått den 1 april överlämnades istället 1 januari: ”lurad på presenter blir du om du tror att du skall få något den1 april.

En teori som presenteras på Wikipedia (och som jag inte funnit någon annanstans) är följande:

Tidigare började det nya året den 25 mars och första april var oktaven, dvs. den åttonde dagen, då festigheterna kulminerade och avslutades. När tidpunkten flyttades till första januari var det många som struntade i den nya situationen och fortsatte fira nyår i april. Ofta skämtades med dessa personer och senare blev det tradition att utsätta någon för skämt den första april.

Båda dessa teorier är rena spekulationer och det finns egentligen inga som helst belägg för varför just 1 april blivit den stora lurardagen.

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus, Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn samt Festdagar av Ingeborg Borgenstierna och Thomas Larsson

Läs även andra bloggare om , ,

Permalänk 1 kommentar

När infaller påsken 2008?

13 mars , 2008 at 8:59 e m (almanacka, påsk)

Årets påsk (2008) är nästan rekordtidig. Hade det inte varit skottår i år hade påskdagen infallit så tidigt som den kan (22 mars), men istället infaller den en dag senare – 23 mars.

Att det alltid råder en viss osäkerhet kring när påsken är (vilket ju inte är fallet med jul eller midsommar t.ex.) beror på att påsken är en rörlig högtid. Påskdagen är (för att förenkla saken något) alltid den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen och eftersom vårdagjämningen infaller torsdag 20 mars i år och fullmånen är dagen efter (på långfredagen) så blir påskdagen 2008 den 23 mars.

Det är dock inte helt sant eftersom påsken egentligen inte beror vare sig på vårdagjämningen eller den astronomiska fullmånen – om man får tro flera källor på nätet har dock inte funnit någon mer pålitlig referens . Skillnaderna är dock så små att de är betydelselösa i nästan alla fall.

Det är inte den astronomiska (verkliga) fullmånen, som man räknar efter när man bestämmer påskdagen, utan den s.k. metonska (ecklesiastiska) fullmånen, som gäller kyrklig administration. Enligt kyrkomötet i Nicaea 325 firas påskdagen första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som beräknas med hjälp av Metons cykel inte den astronomiska. Det blir söndagen närmast efter 20 mars, oavsett vilken dag den verkliga vårdagjämningen inträffar. Denna fullmåne kallas påskfullmånen och dygnet då den inträffar kallas påskterminen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Permalänk Kommentera

Next page »