Vad är speciellt med Bartolomeusdagen (24 augusti)?

Kort svar: Bartolomeusdagen den 24 augusti (till minne av aposteln Bartolomeus) har i delar av landet räknats som höstens första dag. På Bartelsmäss skulle slåttern vara klar och man skulle ha skördat så mycket att det skulle räcka till utsäde för nästa år.

Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var apostladagarna (runt elva till antalet) och de har alla haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.

En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.

1439721_11396259
Bartolomeusdagen (24 augusti) räknades som första höstdagen

Sommar och tidig höst innebar förr bråda tider för bönderna. Slåttern som hade påbörjats under sommaren (efter midsommar) skulle nu vara färdig. Ända upp i Norrland ville man ha så mycket skörd i ladorna att det skulle räcka till utsäde för nästa år. Detta eftersom det efter Bartolomeus fanns risk för frost.

Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas. Från Halland berättas:

I battlemäss ti,
ska en slakta bagge å bi

Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen, vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-09)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

 

Vem är Johannes som har namnsdag 27 december?

Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).

aposteln Johannes

I Bibelns böcker finns en rad olika Johannes omnämnda – den mest kända är förmodligen Johannes döparen (vars födelsedag firas i samband med sommarsolståndet). Så här står det i Religionslexikonet:

Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.

Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarels) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:

Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.

Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm

Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Johannes”

Vem är Tomas fylletunna?

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i samband med julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem är Anders som slaskar och får julen att braska?

Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har aposteldag 29 juni). Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.

Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.

Vinterlandskap

Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:

När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:

Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.

Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23

Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Anders slaskar, julen braskar” smhi.se (2013-11-13)

Vad är ”Simon och Judas” den 28 oktober?

Kort svar: Simon och Judas den 28 oktober är en av flera apostladagar. I vissa delar av Sverige har Simon och Judas räknats som årets första vinterdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. På två av dagarna (1 maj och 28 oktober) firas två apostlar och just den 28 oktober är det Simon och Judas Taddeus.

Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i t.ex, Matt 10:2-4 och Mark 3-:16-18

Enligt legenden som reste både Simon och Judas österut för att sprida kristendomen och de båda dog martyrdöden i närheten av varandra under det första århundradet. I katolska kyrkan är deras helgondag den 28 oktober.

Simon och Judas

Simon och Judas (28 oktober) i svensk tradition

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Det gick också (som med många andra apostla- och helgondagar) att spå väder på Simon och Judas:

Om löven fallit den 28 oktober, Simon och Judas, är det ett förebud om en tidig vinter med ett milt och gynnsamt slut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-22)

Källor: Löffler, Klemens. ”St. Simon the Apostle.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 13. New York: Robert Appleton Company, 1912. 22 Oct. 2013

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Nordiska museet ”Simon och Judas” (läst 2013-10-22)

Vad är Jakobsdagen 25 juli?

Kort svar: Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

När Sverige under medeltiden var katolskt fanns det betydligt fler helgdagar än vad det finns idag. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt elva till antal (det varierade något mellan olika stift) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. En av dessa lärjungar var Jakob (Sebadaios son) som var den förste lärjungen att dö martyrdöden. Hans dödsdag anses infalla den 25 juli och därmed är detta också hans helgdag.

Fruntimmersveckan 1925

Liksom många andra apostla- och helgondagar finns det minnesregler knutna till vädret för Jakobsdagen. Ofta har Jakobsdagen förknippats med regn.  ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med just regnväder. Så här skriver Sigfrid Svensson (s. 110)

Även har denna dags väderlek ansetts vara ett förebud för den närmaste tiden, så att en varm Jakobsdag betyder en varm eftersommar och tvärtom.

Vad gäller regnet är Jakobsdagen också den sista dagen i (eller ibland kallad den närmaste dagen direkt efter) fruntimmersveckan. Ordet fruntimmersveckan finns belagd i skrift sedan slutet av 1800-talet och är sex dagar (19-24) i slutet av juli som alla har kvinnonamn. Tillsammans med Jakob 25 juli brukar veckan allmänt anses som regnrik.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-10)

Källor: SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag är Persmässan?

Kort svar: Persmäss (alt. Persmässa eller Persmässan) är en folklig benämning på apostlarna Petrus och  Paulus dag den 29 juni.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Aposteln Petrus

Apostladagarna var drygt elva till antal (det varierade något mellan olika stift) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. De tolv lärjungarna omnämns på några ställen i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och Petrus var tillsammans med sin bror Andreas den förste att kallas. Så här står det i Matteusevangeliet:

När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. Han sade till dem: ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare”

Petrus i den tidiga kristna kyrkan en nyckelroll i många olika legender, den viktigaste är förmodligen den som gör honom till den förste biskopen i Rom och därmed den förste påven. Datumet för firandet av aposteln Petrus kom att hamna den 29 juni, en dag han delar med aposteln Paulus – i svensk tradition kallar man därför dagen för ”Per och Pål”.

Så här skriver Topelius (s. 88) om 29 juni:

Under katolsk tid var den (29 juni) en av kyrkans största festdagar, med både vaka och fasta. I synnerhet firades den i Strängnäs, och i den gamla Sörmlandslagen talades om tunga böter för den som då störde den allmänna friden och freden.

Petrus och Paulus dag kallades vardagligt för Persmäss, Persmässa eller Persmässodagen. Dagen var ett riktmärke för bl.a. slåttern. Så här skriver en författare på 1700-talet:

 Landtmannen slår för tidigt sina Ängar, och Gräsväxten merendels Midsommaren och Pärmässan

Liksom kring andra märkesdagar fanns minnesregler kopplade till vädret. Topelius igen:

Bönderna var tacksamma för lagom med nederbörd kring den 29 juni och i Medelpad sa man ”att det är guld i botten på persmässoregnet” eller ”att det regnar silverslantar när det kommer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-23)

Källor: SAOB, uppslagsord ”Persmäss

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag