Varför heter det askonsdag?
Kort svar: Askonsdagen (den första dagen av påskfastan) heter som den gör efter en katolsk sed att strö aska över sig vid inledningen av fastan.
Askonsdagen 2009 inträffar 25 februari och är dagen efter fettisdagen. I och med askondagen inleds påskfastan som varar i fyrtio dagar. Så här skriver Martin Modéus:
Nu började i gamla tider den traditionella botgöringsperioden, då de som syndat och skulle göra bot beströddes med aska på huvudet. Sedan drevs de symboliskt ut ur gemenskapen, för att återupptas igen på skärtorsdagen.
Namnet skärtorsdag kommer av verbet ”skära” som betyder just ”rena”. I det här fallet renas från synd.
Namnet Askonsdag kommer alltså från traditionen att strö aska över sig i början av fastan för att på så vis rena sig från synder.
Att man strör aska på sig i syfte att göra bot är en urgammal sed som bl a finns beskriven i Daniels bok:
Jag vände mig till Herren Gud med bön och åkallan och höll fasta i säck och aska.
Askonsdagen avskaffades i Sverige vid reformationen men återinfördes åter i kyrkoåret i samband med 1983 års evangeliebok.
Skrivet av: Mattias Axelsson (2009-02-16)
Källa: Tradition och liv av Martin Modéus
Läs även andra bloggare om askondag, askonsdage, fasta, fastan, påsk, traditioner, högtider
Vad är en dymmel?
Kort svar: Dymmel är dels namnet på de sista dagarna i påskfastan (från dymmelonsdagen till och med påskafton). En dymmel är också en träkläpp eller en träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under dymmelveckan (den sista veckan före påsk)
När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl sågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommande året, hette det.
Dagarna från dymmelonsdagen till och med påskafton kallades för ”dymmeln”
När Dymmeln gick in (på middagen Dymelonsdag), iakttogo de gamla att sätta ärje-kroken i jorden och sätta stål eller egg-jern i sädes-skäppan, för att trollen inte skulle ha makt att stjäla bort sädessäden.
Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammarordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.
I och med att skärtorsdagen var helgdag fram till kalenderreformen 1772 var dymmelonsdagen helgafton. Och det var då man förberedda sig för det som komma skulle. Eftersom häxorna reste till Blåkulla på natten mellan onsdagen och skärtorsdagen (eller så var det på skärtorsdagen, uppgifterna varierar) målade man kors på dörrar och hängde hjul på ladugården i syfte att hålla häxorna borta.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-16)
Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm
Unge, Ingemar, red (2001) Våra Högtider - traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm
Är fastlag och fasta samma sak?
Kort svar: Nej, fastlag och fast är varandras motsatser.
När det är fastlagssöndag tror många att det är den 40 dagar långa påskfastan som inleds men det sker inte förrän på askonsdagen (onsdagen efter fastlagen). Fastlagen (tre dagar från fastlagssöndagen till och med fettisdagen) och fastan (fyrtio dagar från askonsdagen till och med påskafton) är egentligen varandras totala motsatser. Fastan innebär försakelse och uppoffring medan fastlagen är en fest.
Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (fastlagssöndagen, bullamåndagen/blåmåndagen och fettisdag).
Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påskvarar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-15)
Andra bloggar om: religion, högtider, fastlag, fasta, fastlagssöndag, påsk
