Vilka dagar är helgdagar i USA?

Kort svar: USA har tio federala helgdagar (då alla som är statligt anställda är lediga) – nyårsdagen, Martin Luther King-dagen, Washingtons födelsedag, Memorial Day, Självständighetsdagen, Labor Day, Columbusdagen, Veterans Day, Thanksgiving och Juldagen. Vart fjärde år är också Inauguration day helgdag.

USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees).

Följande dagar är ”federal holidays” i USA:

  • Nyårsdagen – 1 januari
  • Martin Luther King-day – tredje måndagen i januari
  • Washingtons birthday – tredje måndagen i februari
  • Memorial Day – sista måndagen i maj
  • Independence Day (Självständighetsdagen) – 4 juni
  • Labor Day – första måndagen i september
  • Columbus Day – andra måndagen i oktober
  • Veterans Day – 11 november
  • Thanksgiving Day – fjärde torsdagen i november
  • Juldagen – 25 december
  • Vart fjärde år är också Inauguration day (20 januari) helgdag

Ovanstående elva federala helgdagar är också helgdagar i samtliga USA:s delstater (även om delstaterna inte är tvungna att införa dem). Förutom dessa dagar har varje delstat olika helgdagar som är specifika för respektive delstat. I Kalifornien t.ex. är även César Chávez Day (31 mars) och fredagen efter Thanksgiving helgdagar.

mG2XP3e

USA:s helgdagar – historia

De första dagarna som blev helgdagar genom beslut i kongressen var nyårsdagen, George Washingtons födelsedag, Independence Day, Thanksgiving Day och juldagen. Under 1870-talet blev dessa dagar lediga dagar för anställda i Washington DC. År 1885 blev de fem helgdagarna lediga dagar för alla statligt anställda.

År 1888 och 1894 blev först Memorial Day (då kallad Decoration Day) och sedan Labor Day helgdagar. Memorial Day skapades för att överlevande i inbördeskriget skulle hedra minnet av de stupade och Labor Day skapades som ett alternativ till den mer socialistiska första maj.

Kongressen beslöt år 1938 att göra 11 november till helgdag med namnet  Armistice Day och 1954 bytte den namn till Veterans Day. År 1941 fick Thanksgiving Day sitt fasta datum – fjärde torsdagen i november.

Samtidigt som Washingtons födelsedag, Memorial Day och Veterans Day flyttades till måndagar 1968 i och med Monday Holiday Law  blev också Columbus Day helgdag och slutligen blev Martin Luther King-day helgdag 1983.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)

Källa:  Stathis, Stephen  ”Federal Holidays: Evolution and Application”. CRS Report for Congress 1999

Vilka dagar var helgdagar i Sverige på medeltiden?

Kort svar: Under senmedeltiden i Sverige var närmare hundra av årets dagar helgdagar. Exakt vilka dagar som var helg beror på stift, men i samtliga stift var påsk, pingst, jul, Mariadagar och apostaldagar helgdagar.

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

De helgdagar som infördes i Sverige under medeltiden var direkt knutna till den katolska kyrkan. En del var lätta att införa då de låg vid tidpunkter där man redan i det förkristna samhället firade fester – ex. den kristna julen i samband med vintersolståndet och jungfru Marie bebådelsedag i samband med vårdagjämningen. Andra dagar – som de flesta apostladagar och helgondagar – var svårare eftersom någon naturlig motsvarighet inte fanns. Dock utvecklades det successivt en folktradition som knöt olika typer av minnesregler inom jordbruket till helgondagarna.

Vallentunakalendariet

Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).

Medeltida helgdagar

Vilka dagar som under medeltiden firades som helgdagar varierade något mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedag, Marie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar.

Under medeltiden delades årets helgdagar in i två kategorier – festa chori (”korsfester) och festa fori (”torgfester”). Festa chori gällde enbart präster och de som var i kloster. På dagar som räknades till festa fori skulle däremot även allmogen vila från arbete och vara med på mässa.

Enligt Sigfrid Svensson var (förutom de stora årshögtiderna – påsk, pingst och jul) följande dagar helgdagar i samtliga svenska stift vid slutet av medeltiden (runt 1500-talets början):

Till denna lista ska också fogas de dagar som var helgdagar i anknytning till påsken, pingsten och julen.

Ovanstående dagar finns belagda som helgdagar i samtliga stift, vilket betyder att 41 dagar (förutom alla söndagar) var helgdagar av festa fori-karaktär i samtliga stift under senmedeltiden. Ytterligare 16 dagar finns som helgdagar i minst tre stift:

  • Henrik – helgondag (19/1)
  • Sigfrid – helgondag (15/2)
  • Petter Katt – apostladag (22/2)
  • Markus – helgondag (25/4)
  • Erik – helgondag (18/5)
  • Botolf – helgondag (17/6)
  • Petri fäng – apostladag(1/8)
  • Korsmässan (14/9)
  • Birgitta – helgondag (7/10)
  • Klemens – helgondag (23/11)
  • Katarina – helgondag (25/11)
  • Anna – helgondag (9/12)

Göran Malmstedt använder i boken Helgdagsreduktionen kalendern för Uppsala stift år 1514 (före reformationen) som exempel på medeltida helgdagar. I Uppsala var 59 dagar plus alla söndagar 51 stycken helgdagar av festa fori-karaktär – alltså inte mindre än 110 dagar. Under senmedeltiden var således närmare en tredjedel av årets alla dagar helgdagar även för bönder och borgare.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka dagar är helgdagar i Sverige?

Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

Helgdagar före kristendomen

För länderna i Norden är skillnaderna mellan ljus och mörker högst påtagliga, vilket Göran Stålblom (s. 142) påpekar. Ingen annan stans på jorden har det funnits en jordbrukande befolkning så långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Och ju längre norrut du kommer på jorden desto mörkare blir vinternatten.

Dessa tydliga variationer bör rimligen ha satt sin prägel på helgdagsfirandet i det som skulle komma att bli Sverige. Vi vet att någon typ av firande i samband med vinter- och sommarsolstånd funnits långt tillbaka i tiden.

Medeltida helgdagar

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

De helgdagar som infördes i Sverige under medeltiden är direkt knutna till den katolska kyrkan. Vilka dagar som firades som helgdagar varierade mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagen, Marie bebådelsedag,  Marie besöksdag och Marie himmelsfärd), apostladagar och helogondagar. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden.

Reformationen och helgdagarna

En av de saker som Luther och hans efterföljare vände sig emot var Maria- och helgonkulterna. Praktiskt fick detta  betydelse genom att man i de länder som reformerades avskaffade en rad av de helgdagar som förknippats med katolska kyrkan – bl.a. flera helgondagar.

I den kyrkoordning som antogs 1572 stadgas det vilka dagar som ska vara helgdagar.

Therföre skola ock her effter thesse effterscriffne Helgedagar och platt inge andre Landzhelige håldne warda.

Först alle Söndagar, Ther näst alle thesse Christdagar, Jwl medh sinne helg, Nyårs dagh, wars Herres Döpelses dagh, then man kallar the helige Tree Konungars, Skärtorsdag, at man tå handlar om Herrans Natward. Pascha medh sinne helg, wars Herras Himmelsferdz dagh som ock kallas Helge Torsdagh, och Pingsdagh medh sinne helg. Transfigurationis, som hölles siunde Söndagen effter Trinitatis. Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse, Sommestädz hålles thenne wårfrudagens Historia på dyra wårfru, huilket vthi thenna war sedh intet hinder gör, effter thet är een frij ting, Må ock för then skuld wäll hollas. Ytterligare ock alla Apostla dagar, föruthan S. Pedhers dagh om wintren. På thet sidsta ock så thenna dagar S. Johannis baptiste dagh, Michels messo och Helgona messo.

Trots att många helgondagar togs bort var det fortfarande många helgdagar som firades: Kristus- och de flesta Mariadagarna, apostladagarna, Johannes döparens dag samt mickelsmäss och allhelgonadagen.

7734725340_1cdd439c92

Blad från almanacka 1709 (Stifts- och landsbiblioteket i Skara: MS Historia 38, 36v & 37r)

”Den stora helgdöden 1772″

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom man ifrån överhetens perspektiv ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning (Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, Angående Sabbathens Firande, Samt wisze Helgedagars flyttning eller indragning. Gifwen Stockholms Slott then 4 November 1772) daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:

Förutom att avskaffa ovanstående helgdagar helt flyttade också kyndelsmässodagen, Mikaelidagen (mickelsmäss) och allhelgondagen till närmaste söndag.

Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.

Nya och gamla helgdagar under 1900-talet

Även om försök gjorde under 1800-talet att avskaffa fler helgdagar var det inte förrän 1938 som helgdagarna förändrades då första maj blev allmän helgdag.

Genom kalenderreformen 1953 som bestämdes i och med lagen 1952:48 angående tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen så flyttade man Marie bebådelsedag till närmaste söndag, midsommardagen till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen blev helgdag och kallades alla helgons dag.

0039.5
Almanacka 1952

Grunden för lagstiftningen om svenska helgdagar var alltså fortfarande 1772 års lagstiftning vilken kompletterats med lagen 1938 och lagen 1952. Detta var något som det fanns ett visst missnöje med. I den proposition som ligger till grund för nuvarande lagstiftning skrivs:

Vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Det är därför angeläget att det på ett överskådligt sätt kan konstateras vilka dagar som är allmänna helgdagar. Så är emellertid inte förhållandet i dag. Frågan regleras i väsentliga delar genom otidsenliga och svåröverskådliga författningar på det kyrkliga området.

Utifrån denna motivering tog riksdagen 1989 beslut om lagen om allmänna helgdagar. Den innebar ingen förändring i vilka dagar som skulle räknas som helgdagar utan samlade enbart alla i samma lag.

Den senaste förändringen bland de svenska helgdagarna skedde 2005 då nationaldagen blev helgdag. Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en ny helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är också nationaldagen helgdag.

Sedan 2005 är följande dagar (vid sidan av söndagar, t.ex. påskdagen och pingstdagen) allmänna helgdagar i Sverige: nyårsdagen (1 januari), trettondedag jul (6 januari), långfredagen (fredagen för påskdagen), annandag påsk, första maj (1 maj), Kristi himmelsfärdsdag (torsdagen 39 dagar efter påsk), nationaldagen (6 juni), midsommardagen (den lördag som infaller under tiden den 20-26 juni), alla helgons dag (lördagen mellan 31 oktober och 6 november), juldagen (25 december) samt annandag jul (26 december).

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-02-14)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Det svenska jordbrukets historia

samt de i texten länkade utredningarna och propositionerna