Högtider

Idag (25 mars) är det “riktiga” Jungfru Marie Bebådelsedag (i folkmun kallad Vår Fru-dagen och Våffeldagen). Maria var ju Jesus mamma och bebådelsedagen har fått sitt namn eftersom det var dagen då hon hon fick budskapet att hon var havande med Jesus. Således borde väl dagen heta Jungfru Marias bebådelsedag och inte Jungfru Marie Bebådelsedag. Men så här skriver Språkrådet:

Formen Marie är en lätt försvenskad form av den latinska genitivformen Mariæ.

Och så här skriver DN:s språkvårdare Catharina Grünbaum:

Den latinska genitivformen av Maria är Mariae, i medeltidslatinet uttalat /mari:e/.
På svenska har det blivit Marie, och det möter vi i en rad namn som anknyter till den heliga jungfrun: Marie sänghalm, det vill säga gulmåra, Jungfru Marie nycklar, Jungfru Marie hand, ett par orkidéarter.

Läs även andra bloggare om jungfru marie bebådelsedag, vår, våffeldagen, språk, högtider

Sveriges nationaldag är vår yngsta helgdag ur två perspektiv. För det första är det den senaste helgdagen i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. Det var på Skansen 1893 som Artur Hazelius höll en stor vårfest. Intresset var stort men när festen skulle börja så kom regnet och publiken svek. För att rädda firandet valde Hazelius att förlänga firandet till 6 juni. Han skrev:

Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).

Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statsvälvningen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523.

En svensk nationaldag har funnits som idé sedan slutet av 1800-talet. Dock fanns ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:

i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut inte mindre än 400.000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag. Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.

År 2004 beslutade riksdagen att nationaldagen skulle bli röd dag vilket också innebar att annandag pingst inte längre är det.

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus och Svenska traditioner av Ebbe Schön.

Andra bloggar om: 6 juni, nationaldag, nationaldagen, svenska flaggans dag, Sverige, högtider, helgdagar, nationalism.