Högtider

Mårten har namnsdag den 11 november, men namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som dog just den dagen år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då tänker vi på Martin Luther, som för övrigt fick sitt namn just från helgonet Martin (alltså han som vår almanacka firar som Mårten).

Nåväl. Martin av Tours föddes i Ungern och tog värvning i den romerska armén. Under sin soldattid blev han frälst. Efter en rad underverk ville man i Tours ha Martin som biskop, men det ville inte Martin. Därför gömde han sig i en gåsastia. Gässen tyckte dock att Martin var lämpad som biskop och kacklade därför så högt att folk fann Martins gömställe.

Så lyder förklaringen till att Martin av Tours fick gåsen som symbol och varför just hans dag (eller i svenska fall hans afton) blev mårtensgås, alltså den dag då man i Skåne numer äter en massa gäss.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, martin av tours

Källa: Våra högtider av Ingemar Unge

Ingen högtid är väl så intimt förknippad med ett landskap som mårtensgås är med Skåne. Men det är först i mitten av 1800-talet som gåsagillen 10 november började hållas hos skånska bönder. Och då hade seden att äta gås varit känd från andra delar av Sverige i ett par hundra år.

Det första belägg som finns att man åt gås just kring Mårtendagen (11 november*) är från Stockholmstrakten och dateras år 1567. Under de följande seklen var gås en populär rätt i de högre stånden i hela landet. Gåsen var dyrbar och inget som vanliga bönder hade råd att festa på.

I både Danmark, Frankrike och Tyskland finns äldre uppgifter om gåsätande i november. Och det är troligen så att seden har kommit till Sverige via tyska hantverkare. Hantverksmästare höll nämligen ett gåskalas för sina gesäller just kring Mårten.

När gåsgillen började hållas i sydvästra Skåne kring 1800-talets mitt var gåsen en sällsynt fågel i övriga landet. I Skåne fanns dock god tillgång och därför har mårtensgås kommit att förknippas med just Skåne.

Därtill bör nämnas att Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa på gåsrygg från Skåne över hela Sverige säkert har påverkat vår syn på mårtensgås som en skånsk högtid.

* att mårtensgås firas 10 november och inte 11 november som är Mårtens dag beror på vår förkärlek för att hellre fira aftonen före helgdagen (jmfr med julafton, påskafton och midsommarafton).

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte “Mårten Gås“, vilket är en felaktig benämning på högtide.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, skåne, nils holgersson

Källa: Svenska tradiitoner av Ebbe Schön

Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.

Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.

Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.

Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.

Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.

Således kan konstateras att gravljus på Allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa “katolska oskick” och äldre de som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, alla helgons dag, allhelgona, gravljus, ljus, religion, död

Kring skiftet oktober november firar vi i Sverige av tradition Allhelgona och numer också Halloween. Här har du alla de poster jag skrivit om denna helg.

• Har vi firat Halloween i Sverige före 1990?
• Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?
• Varifrån kommer egentligen Halloween?
• Varför firas de döda i början på november?
• Vilken dag bör vi fira Halloween i Sverige?

Andra bloggar om: högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, halloween, allhelgona

Enligt de flesta infördes Halloween i Sverige i början av 90-talet av leksaksföretaget Buttericks och Hard Rock Cafe. Visserligen har spridda grupper firat Halloween tidigare än så, men i de breda folklagren slog det igenom först i slutet av förra seklet (även om intresset från handeln nu verkar minska).

Dock, och det här är viktigt som argument mot alla de som anser att vi inte bör fira Halloween i Sverige eftersom det dels är en utländsk import och dels bryter mot vårt stilla allhelgonafirande, går det att finna flera belägg för att firandet kring skiftet oktober-november inte alltid varit så stilla som vi tror.

Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige och kallades för häljamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. helgamäss). Firandet av av häljamäss kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv.

Förutom detta häljamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, häljamäss, helgmäss, alla helgons dag, allhelgona,

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

1 november har sedan dess kallats allhelgonadagen och firades som sådan i de flesta kristna kyrkor. Eftersom, vilket jag nämnde ovan, dagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november.

Trots att Luther tog kraftigt avstånd från helgonadyrkan levde firandet av allhelgonadagen kvar långt efter reformationen. Dock försvann alla själars dag ur almanackan ungefär då. En rad försök gjordes för att plocka bort allhelgonadagen, bl.a. år 1686, 1738 och 1741. Men det var först under “den stora helgdöden” 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet Alla själars dag som underrubrik.

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonsafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag (i år 2 november).

Andra bloggar om: högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, halloween, allhelgona

Halloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av Halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära.

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Elden renade luften.

Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns - alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

I USA har Halloween sedan slutet av 1800-talet genomgått en rad förändringar, såsom alltid sker med högtider varhelst de firas i världen. Från att ha varit en fest för överklassen i början av 1900-talet blev det under 1920-talet snarare en fest för barnen. Rotary och Lions tog över firandet och Halloween blev en fest för alla klasser. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs “trick or treat”, vilket legat nere under en längre tid.

Idag är Halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira Halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Svenska kyrkan och Svensk handel försökte då tidigarelägga firandet en vecka för att inte blanda samman det vildare Halloweenfirandet med mer stillsamma Allhelgonafirandet. Och det råder fortfarande förvirring om vilken dag som Halloween skall firas i Sverige.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, Irland, Samhain, allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag, allhelgona

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz.

Bilderna i denna post är hämtade från Unga Fakta.

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige har vi av praktiska skäl valt att lägga firandet på lördagen i den veckan och kallar dagen för alla helgons dag. Men tanken är ändå densamma - att minnas (eller fira om man så vill) de döda i början av november och/eller slutet av oktober. Varför just då?

Vi kan gå ganska långt tillbaka i tiden på flera platser för att finna hur skiftet mellan oktober och november ansetts vara värt att fira. Ett numer känt exempel är Halloween som har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober (även om vi i Sverige inte riktigt bestämt när dagen skall firas).

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

Och i brytningstider mellan ex. sommarhalvår och vinterhalvår som är fallet i skiftet mellan oktober och november uppkommer så gott som alltid olika former av firande. Att det på de flesta håll (jmfr även Dia de los muertos i Mexico) är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, död, allhelgona, halloween, dia de los muertos

Halloween infaller enligt traditionen den 31 oktober eftersom Halloween är en sammandragning av All Hallow’s eve (Alla helgons afton). Aftonen firas främst i den anglosaxiska världen dagen före All Saints day (Allhelgonadagen).

Problemet när Halloween skall överföras i en svensk kontext (vilket det börjads med runt 1990) är att vi i Sverige inte längre firar Allhelgonadagen den 1 november, utan Alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 novemer. Under vissa år kan Allhelgonadagen och Alla helgons dag infalla samma dag (de år då Alla helgons dag infaller 1 november).

Eftersom Halloween skall firas dagen innan helgdagen tycker jag att det rimliga borde vara att fira Halloween fredagen före Alla helgons dag - i år alltså 2 november.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, alla helgons dag, allhelgonadagen

Bilden i denna post är hämtade från Unga Fakta.

Den 29 september har Mikael namnsdag. Det är också den dag som kallas Mickelsmäss.

År 2007 är Mickelsmäss inte längre en dag som firas i någon större utsträckning (om än alls). I det gamla bondesamhället var dock Mickelsmäss en av årets allra viktigaste högtider - att likställa med jul i betydelse.

Anledningen är att Mickelsmäss i äldre tider markerade övergången mellan sommarhalvåret och vinterhalvåret - en motsvarighet till Vårfrudagen (som ju markerar övergången mellan vinter och sommar).

Fram till början av 1800-talet var Mikaeldagen också början på årets enda lediga vecka för tjänstefolk. Det var nu de hade möjlighet att byta anställning. Att veckan i slutet av september och början av oktober var lagstadgad flyttningstid gällde fram till 1819 då flyttningsdagen flyttades fram till 24 oktober. Anledningen var att man ansåg att böndernas arbete inte hunnit bli färdigt den 29 september i och med kalenderreformen 1753.

Liksom alla andra övergångshögtider var Mickelsmäss en tid då man trodde att övernaturliga väsen var i rörelse. T.ex skulle hästar inte gå ute under natten eftersom .de då kunde se in i framtiden och då förstå vilket slit de skulle stå inför under nästa arbetsår.

Viktigast var tidpunkten när djuren fördes in i stallarna. Då var det både en fråga om övergång i tid (mellan sommar och vinter) och i rum (från ute till inne). Man skulle vara helt tyst när djuren fördes in eftersom man trodde att själva tystnaden i sig var skydd för djuren.

Festandet på Mickelsmäss är väldokumenterat. Får slaktades och i Västmanland var dte vanligt att en stor gryta tillagades och ställdes mitt på bordet. Öl och brännvin fanns i stora mängder och det var ingen ovanlighet att festen höll på i dagarna tre.

Festen och magin kring Mickelsmäss var starkt knuten till jordbrukssamhället och när jordbruket mekaniserades förlorade också Mickelsmäss sin betydelse. I jordbruket behövdes inte längre tjänstefolk på samma sätt.

En anledning till att Mickelsmäss inte alls firas längre har att göra med avsaknaden av en central maträtt eller centralt festmoment, menar Bringéus (med hänvisning till Tordis Dahlöf). Mårtensgås har sina gäss, lucia har sin ljusdrottning och påsken har t.ex. ägg och lamm. Mickelsmäss däremot var bara en tidpunkt och inte förknippad med någon särskild maträtt eller händelse.

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mickelsmäss, religion, mikael, höst