Varför är kanelbullens dag den 4 oktober?
Kort svar: När Hembakningsrådet och Kaeth Gardestedt 1989 införde kanelbullens dag valde de 4 oktober eftersom det skulle vara ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid.
Varje år de senaste tio åren har märks det en ökad aktivitet hos konditorierna kring de 4 oktober. Anledningen är att just detta datum infaller kanelbullens dag. Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de för tio år sedan (1999) fyllde femtio år och då ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:
- Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!
Det stora uppsvinget för Kanelbullens dag kom, enligt Björn Hellman (vd för Sveriges Bagare & Konditorer), först 2004 då en organisationen genomförde ett stort antal aktiviteter för att uppmärksamma dagen.
Men varför blev det just 4 oktober av alla de 365 dagar som fanns att välja på?
Eftersom det inte finns något forskat kring kanelbullens dag (vad jag vet) är det bästa sättet såklart att vända sig till primärkällan – Kaeth Gardestedt. Hon förklarar valet av datum så här:
Därför föreslog jag den 4 oktober – Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.
Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).
Dessutom är det förmodligen betydligt lättare att klämma in en ny tradition på den högtidsfattiga hösten jämfört med vintern (med lucia, jul, nyår, tjugonde knut o s v) eller våren (våffeldagen, påsk, valborg, första maj o s v).
Läs även andra bloggare om kanelbullens dag, kanelbullar, kanelbulle, bulle, 4 oktober.
När börjar hösten?
Övergången mellan sommar och höst har gett upphov till en rad olika traditioner – mickelsmäss, halloween och Mårten. Dock ligger dessa högtider vid olika tidpunkter av den anledningen att höstens början inte entydigt kan definieras. Hösten kan nämligen ses på lite olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man har.
- Astronomisk höst
Ett sätt att se på hösten är att den börjar i och med höstdagjämningen. Vid höstdagjämningen (som i år – 2009 – infaller 22 september kl. 21.18) är dagen (i teorin) lika lång som natten över hela jorden. Därefter går vi på det norra halvklotet mot mörkare tider och de på andra sidan jorden går mot ljusare. Därefter är nätterna längre än dagarna och är så fram till vårdagjämningen.
Anledningen till att det är så här är att jordens rotationsaxel inte är vinkelrät mot den bana som jorden färdas runt solen. Axeln lutar 23,5 grader, vilket innebär att nordpolen vid en viss tidpunkt (runt midsommar) är vänd maximalt mot solen och tar emot maximalt med instrålning från solen.
Tre månader därefter (alltså 22 eller 23 mars) passerar jorden den punkt i rotationen kring solen där lutningen är sådan att norra halvklotet får mindre och mindre solljus.
Bilden (som jag helt fräck snott härifrån) visar hur det går till.
- Metreologisk höst
Enligt SMHI är det höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Eftersom Sverige är ett avlångt land kommer den normala hösten vid olika tidpunkter till olika delar av landet. Som exempel brukar det vara höst i Kiruna i mitten av augusti och i Malmö är det höst först i mitten på oktober. - Kalendarisk höst
Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk höst. I så fall är höstmånaderna september, oktober och november och sommaren börjar 1 september.
Läs även andra bloggares åsikter om höst, höstdagjämning, årstider
Heter det mårtensgås eller Mårten Gås?
Kort svar: Om det är traditionen att äta gås 10 november som åsyftas så heter den högtiden bara Mårten eller mårtensgås och inget annat.
Sedan åtminstone 1500-talet har traditionen att äta gås på Mårtensafton varit känd. Det var dock inte, som en del tror, i Skåne som gåsätandet tog sin början. Skånsk blev mårtensgåsen först på 1800-talet.
En vanlig, men felaktig, benämning på traditionen är Mårten Gås. Det ska hete mårtensgås eller Mårtens gås (med mellanslag) och inget annat. Mårten Gås är dels den gås som Nils Holgersson reste mest på under sin resa genom Sverige, dels en karaktär i Kalle Anka.
Så här skriver Jan-Öjvind Swahn i kapitlet om Mårten i boken Svenska traditioner:
Jag vill börja med en liten språklig anmärkning: man hör ofta uttrycket ”Mårten gås”. Minnes emellertid, att så heter det inte! Mårtens gås skall det vara.
Uppdatering: Tydligen kallar de verkliga puristerna dagen får Mårten eller mårtensafton och inte ”mårtensgås” som jag sa. Och det kan nog vara sant.
Läs även andra bloggare om mårtensgås, mårtens gås, högtider, traditioner, språk
När är Fars dag 2008?
Kort svar: Fars dag 2008 infaller söndagen den 9 november.
Liksom Mors dag är Fars dag en import från USA. År 1910 (alltså bara obetydligt efter de första försöken att skapa Mors dag) ville amerikanskan John Bruce Dodd hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sju barn. President Lyndon Johnson gjord 1963 Fars dag till helgdag i USA och dagen infaller sedan dess altid den tredje söndagen i juni.
Till Sverige kom Fars dag redan 1931och 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle verka för att Fars dag spred sig. Så liksom ex. Mors dag, Halloween och Alla hjärtans dag så är spridandet av Fars dag mycket en konsekvens av handelns behov av att sälja produkter.
Dock kunde denna nordiska kommité inte komma överens om ett gemensamt datum. Därför firar Danmark Fars dag den 5 juni (samma dag som deras grundlagsdag) med övriga nordiska länder (däribland Sverige) firar Fars dag den andra söndagen i november. Således infaller Fars dag 2008 söndagen den 9 november.
Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn
Läs även andra bloggares åsikter om fars dag, fars dag 2008, högtider, traditioner
Vilken dag ska man tända gravljus?
Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november).
Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och första lördagen i november är alla helgons dag* och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).
Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en ny sed i Sverige. I slutet av 1800-talet är det känt att gravljus tändes vid juletid och en bra bit i på 1900-talet så var det fortfarande julhelgen som var den dominerande helgen vad gäller gravsmyckning.
Gravljus vid allhelgonahelgen började på 1920-talet i Stockholm och det kan ha varit italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm som tog seden till Sverige. Därefter spred sig traditionen till östra och norra delarna av landet (Västsverige är som alltid lite udda vad gäller religiösa traditioner).
Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll (alla helgons dag – i år 1 november) som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.
* (eller egentligen den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november)
Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön, Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus samTraditioner och liv av Martin Modéus.
Läs även andra bloggare om gravljus, gravar, alla helgons dag, allhelgonadagen, allhelgonahelgen, alla själars dag, döda, traditioner, högtider,
Vad betyder ordet Halloween?
Kort svar: Halloween betyder ”Alla heligas afton” eller Allhelgonaafton.
Halloween infaller som bekant 31 oktober. Traditionen att fira Halloween kom från USA till Sverige i mitten av 1990-talet. Men vad betyder ordet Halloween?
Halloween är en sammandragning av de tre engelska orden ”All Hallows’ even”.
- ”All” betyder ”Alla”.
- ”Hallow” betyder ”att göra helig” eller helga
- ”Even” är i sammanhanget kortform för evening, alltså kväll.
Således betyder Halloween – Alla heligas kväll. Och Halloween firas ju 31 oktober – kvällen före Allhelgonadagen eller på engelska All Saints eller All Hallows. Ett svensk översättning av Halloween skulle då kunna vara Allhelgonaafton.
Läs även andra bloggare om halloween, allhelgona, usa, högtider, traditioner
Varför är allhelgonadagen och alla helgons dag på samma dag i almanackan?
Kort svar: Eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. I år (2008) råkar alla helgons dag infalla just 1 november – alltså på samma dag som allhelgonadagen.
I år (2008) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonnadagen).
När påve Gregorius III på 700-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).
Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:
Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,
År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.
Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år (som i år) kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.
Läs även andra bloggare om högtider, traditioner, allhelgonadagen, alla helgons dag, allhelgonahelgen
Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz.
När är Halloween 2008?
Kort svar: Halloween 2008 är 31 oktober.
Vilket datum Halloween är brukar i oktober vara en av de mest frekventa sökvägarna in på min högtidsblogg. Förra året skrev jag att Halloween i Sverige bör firas på fredagen före Alla helgons dag, vilket gör att datumet kan variera.
I år (2008) är det dock så bra att Alla helgons dag infaller 1 november (alltså samma dag som Allhelgonadagen för övrigt) vilket gör att årets Halloween i Sverige otvetydigt bör firas på samma dag som sin motsvarighet i USA – alltså fredag 31 oktober.
Läs även andra bloggare om halloween, allhelgonadagen, alla helgons dag, högtider, traditioner,
Vem var Mårten och vad har han med gäss att göra?
Kort svar: Mårten syftar på Martin av Tours, en ungersk soldat som sedmera blev biskop i Tours. Legenden säger att Martin inte ville bli biskop och gömde sig. Gässen som han gömde sig hos avslöjade dock honom.
Mårten har namnsdag den 11 november, men namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som dog begravdes just den dagen år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då tänker vi på 
Martin Luther, som för övrigt fick sitt namn just från helgonet Martin (alltså han som vår almanacka firar som Mårten).
Nåväl. Martin av Tours föddes i Ungern och tog värvning i den romerska armén. Under sin soldattid blev han frälst. Efter en rad underverk ville man i Tours ha Martin som biskop, men det ville inte Martin. Därför gömde han sig i en gåsastia. Gässen tyckte dock att Martin var lämpad som biskop och kacklade därför så högt att folk fann Martins gömställe.
Så lyder förklaringen till att Martin av Tours fick gåsen som symbol och varför just hans dag (eller i svenska fall hans afton) blev mårtensgås, alltså den dag då man i Skåne numer äter en massa gäss.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, martin av tours
Källa: Våra högtider av Ingemar Unge
Hur blev mårtensgås en skånsk högtid?
Ingen högtid är väl så intimt förknippad med ett landskap som mårtensgås är med Skåne. Men det är först i mitten av 1800-talet som gåsagillen 10 november började hållas hos skånska bönder. Och då hade seden att äta gås varit känd från andra delar av Sverige i ett par hundra år.
Det första belägg som finns att man åt gås just kring Mårtendagen (11 november*) är från Stockholmstrakten och dateras år 1567. Under de följande seklen var gås en populär rätt i de högre stånden i hela landet. Gåsen var dyrbar och inget som vanliga bönder hade råd att festa på.
I både Danmark, Frankrike och Tyskland finns äldre uppgifter om gåsätande i november. Och det är troligen så att seden har kommit till Sverige via tyska hantverkare. Hantverksmästare höll nämligen ett gåskalas för sina gesäller just kring Mårten.
När gåsgillen började hållas i sydvästra Skåne kring 1800-talets mitt var gåsen en sällsynt fågel i övriga landet. I Skåne fanns dock god tillgång och därför har mårtensgås kommit att förknippas med just Skåne.
Därtill bör nämnas att Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa på gåsrygg från Skåne över hela Sverige säkert har påverkat vår syn på mårtensgås som en skånsk högtid.
* att mårtensgås firas 10 november och inte 11 november som är Mårtens dag beror på vår förkärlek för att hellre fira aftonen före helgdagen (jmfr med julafton, påskafton och midsommarafton).
PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtide.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, skåne, nils holgersson
Källa: Svenska tradiitoner av Ebbe Schön
