Vem är Johannes som har namnsdag 27 december?

Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).

aposteln Johannes

I Bibelns böcker finns en rad olika Johannes omnämnda – den mest kända är förmodligen Johannes döparen (vars födelsedag firas i samband med sommarsolståndet). Så här står det i Religionslexikonet:

Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.

Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarels) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:

Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.

Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm

Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Johannes”

Varför bytte menlösa barns dag namn till värnlösa barns dag?

Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vilken dag är ”dan före dopparedan”?

Kort svar: Dan före dopparedan är den 23 december.

I nordisk tradition är julafton själva höjdpunkten i julfirandet. Det är på julafton (24 december) som vi byter julklappar, äter julmat, dansar kring julgranen, tittar på Kalle Anka och så vidare. December månad (eller egentligen från första advent) är en nedräkning och förberedelsetid inför julafton.

Dop i grytan

Under december skulle det, i det gamla bondesamhället, bryggas julöl, blötas lutfisk, stoppas korv, slaktas gris och en hel massa andra saker. Numer är det andra saker (t.ex. köpa julklappar, hugga eller köpa gran och så vidare) som december handlar om.

Den 24 december kallas populärt för dopparedan eftersom det förekom att man under julaftonsdagen doppade bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Således är det den 23 december som är ”dan före dopparedan”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-23)

Källa: Kättström Höök, Lena (1995) God Jul! Nordiska Museets förlag.

Julafton” nordiskamuseet.se (läst 2013-12-23)

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den 14-årigen Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmogne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20)

Källa: – Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Vem sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”

Kort svar: På svenska är det Bengt Feldreich och på engelska är det Cliff Edwards som sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.

Det sista inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton när klockan närmar sig fyra är sången Ser du stjärnan i det blå?. I ljuset av ett rött stearinljus samlas olika Disneykarraktärer och lyssnar till sången.

Originalet heter When You Wish Upon A Star och skrevs av Leigh Harline och Ned Washington till Disneyfilmen Pinocchio. I den engelska originalversionen av filmen är det Cliff Edwards som sjunger.

Ser du stjärnan i det blå

Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde Benjamin Syrsa When You Wish Upon A Star.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet - Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska - Ser du stjärnan i det blå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-18)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

När började vi dricka julöl i Sverige?

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i 1898.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar). Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Det första fabrikstillverkade julölet gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17)

Källor:

Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Vem kom på Rudolf med röda mulen?

Kort svar: Robert L. May, copywriter på Montgomery Ward, kom 1939 på historien om Rudolf den röda mulen. 

Jultomtens renar är i original åtta till antalet - Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen på och antalet kommer ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Men det finns en nionde ren -  ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska). Hur kom han till?

COVER 300

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  - dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-16)

Källa: Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Varför heter det ”julklapp”?

Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.

Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappa för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade.

gift-1279051-m

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:

Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”

Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12)

Källa: Saob uppslagsord ”julklapp

När kom prinskorv på svenska julbord?

Kort svar: Prinskorven slog igenom ordentligt på svenska julbord först under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för runt 15 procent är det prinskorven som är viktigast.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinkadopp i grytan, olika slags korvar, syltor och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock varken köttbullar eller prinskorv.

Julbord 1960 - ur Bonniers kokbok

Först gången som prinskorv nämns i samband med julbord är under andra världskriget 1941 då det föreslås att prinskorven ska kokas i doppet och serveras därtill. Prinskorven var alltså en nödlösning. Fjellström och Liby skriver:

Ännu i slutet av 1970-talet finns [prinskorven] inte med i mattidningarnas eller kokböckernas uppdukade julbord.

Fjellström och Liby lägger fram idén att prinskorven blev populär på julbordet först när restaurangerna började anpassa sin julbord även för barn under 1980-talet. De skriver vidare:

Det skulle förklara varför Husmoderns köksalmanacka nämner prinskorven som ett naturligt inslag på julbordet första gången 1985.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Vem är Tomas fylletunna?

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i samband med julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se