Är julen en kristen högtid?
Kort svar: Delvis. En del av julens innehåll och ursprung är hämtat från kristendomen, men mycket av det som vi idag förknippar med julfirande har ingen eller väldigt liten koppling till kristendomen.
Att vi firar jul till minne av Jesu födelse vet väl varenda människa. Nu är det dock inte riktigt så enkelt. Att Jesus inte föddes i december månad kan vi vara ganska säkra på och de första kristna firade överhuvudtaget inte födelsedagar, allra minst Jesu.
Varför firar vi då jul? Frågan kan tyckas enkel, men svaret är nog så komplicerad. Själv har jag försökt sammanfatta det så här:
Det beror på en enastående blandning av traditioner från en rad olika håll. Många tusen år tillbaka i tiden firade våra förfäder en fest när det var som mörkast. Till denna mångtusenåriga tradition har sedan olika seder och bruk lagts till och tagits bort under seklerna som gått.
Kristendomen har bidragit med en hel del seder och bruk och när den kom till Sverige för c.a. tusen år sedan hade julfirandet flera hundra år på nacken. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn (s. 26) om medeltida julfirande:
Men bör kunna förutsätta att det medeltida kyrkliga julfirandet med sina centraldirigerade mässor inte avvek särskilt mycket från de kontinentala förebilderna. När de gäller formerna för hur man julade i hemmen har vi däremot knapphändiga underrättanden.
När kristendomen kom till Sverige fanns det redan ett inhemskt julfirande. Hur det gick till eller exakt när på året man firade är oklart pga det dåliga källäget. Det vi kan veta är att det firades jul. Så här skriver Stålbom: ”den enda högtid som man kan vara säker på att ha varit firad bland germanfolken i hednisk tid är julen”.
Att vi kan veta att det firades jul beror delvis på själva ordet ”jul” som är ett gammalt ord vars ursprungliga betydelse inte går att fastställa. Det vi vet är att det varit kopplat till någon form av midvinterfest. Det är egentligen det enda vi vet om det äldsta julfirandet samt att man drack öl.
Under århundradena som följde efter kristendomens ankomst smälte olika typer av seder och bruk samma, en del försvann och andra lades till. Av de traditioner som vi idag ser som omistliga för svenskt julfirande är många inte äldre än sent 1800-tal och andra har kommit under de senaste decennierna.
Men hur ser det ut idag?
Det kristna inslaget i svenskt julfirande i början av tjugohundratalet är måttligt. Undersökningar kring svenskars julfirande ger vid hand att inslag som inte alls går att koppla till kristendomen (ex. skinkan, granen, Kalle Anka eller tomten) är betydligt mer utbrett än saker som har med kristendomen att göra (ex. gå på julgudstjänst, läsa julevangeliet eller ha julkrubba).
Enligt en undersökning i Vi i Villa (2012) är det bara tre procent av villägarna som läser julevangeliet. SOM-institutets undersökning 2011 visade att elva procent besökt midnattsmässa eller julotta det senaste året. Vad gäller att ha julkrubba och eller besöka julotta var det bara en procent som svarade att man ansåg det vara viktigt i en undersökning presenterad av Svenskt kött.
Siffrorna är långt ifrån helt säkra eftersom underlag och frågeställning kan variera. Dock ger det en tydlig indikation på att det kristna inslaget i svenskt julfirande idag har fått stå tillbaka för det kommersiella och sekulära.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)
Källor: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och Vintersolståndet av Göran Stålbom samt undersökningarna som länkas i slutet av texten.
Vem skrev julevangeliet?
Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.
I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.
Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.
Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 23/12 2011)
Källa: Forums Religionslexikon
Föddes Jesus 25 december?
Kort svar: Nej.
De allra flesta språk gör kopplingen mellan Jesus födelse och julen. På engelska heter det Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet för högtiden som har bevarats.
Men om nu de flesta språk syftar på Jesus födelse vad gäller julfirandet den 25 december – kan vi veta huruvida Jesus verkligen föddes den dagen?
De enda källor som överhuvudtaget talar om Jesus födelse är två av Bibelns fyra evangelier – dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet (den text som kommit att kallas julevangeliet). Och ingen av författarna skriver någonstans vilket datum som själva födelse äger rum.
Vi kan i texterna finna små ledtrådar som skulle kunna vara början på ett svar när Jesus verkligen föddes.
För det första står det:
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.
Även om det är varmare i Palestina i december än vad det är i Sverige så är det ändå troligtvis för kallt för en grupp herdar att sova utomhus. Därför är det ganska osannolikt att det var på vintern som Jesus föddes. Dock är det i sig inget tungt vägande bevis för att Jesus föddes någon specifik årstid.
Ytterligare en ledtråd är Betlehemsstjärnan. Så här skrivs det i Matteusevangeliet:
När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
Vad det skulle ha varit för ”stjärna” som de tre vise männen såg går bara att spekulera kring.
En teori är att Betlehemsstjärnan är en konjunktion mellan planeterna Venus och Jupiter. Det är astronomen Dave Reneke som för fram teorin och sätter datumet för Jesus födelse till 17 juni. Men liksom berättelsen om herdarna så ger inte Betlhemsstjärnan någon information som går att använda för att bestämma datum för Jesus födelse.
För det första kristna var inte Jesus födelse särskilt viktig och det var först ett par århundraden efter Jesus död som man började fira hans födelse. Att det blev just 25 december har inget med några historiska källor att göra utan beror på att romarna firade solgudens födelse detta datum och för enkelhetens skull bytte den romerske kejsaren bara motivet och behöll datumet – 25 december.
Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och ”Jesus was born in June” ur The Telegraph
Varför heter det långfredag?
Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.
Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.
Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)
Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)
Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)
Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.
Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.
Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:
Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, hölts då längre, än på andra dagar.
I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:
Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,
Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:
I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.
Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.
Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om långfredg, långfredagen, påsk, stilla veckan, kristendom, högtider
Vilken dag är menlösa barns dag?
Kort svar: Menlösa barns dag (eller värnlösa barns dag som det heter sedan 2000) infaller i Sverige 28 december.
Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;
Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Dick Harrison skriver i Svd:
Källkritiskt sett är följaktligen uppgiften om barnamorden i Betlehem svag.
Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.
Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefanos) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.
I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 2001 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:
I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2011-12-28)
Källa: Stor Julboken av Jan-Öyvind Swahn
Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner
