Varför heter det långfredag?
Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.
Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.
Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)
Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)
Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)
Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.
Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.
Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:
Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, hölts då längre, än på andra dagar.
I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:
Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,
Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:
I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.
Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.
Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om långfredg, långfredagen, påsk, stilla veckan, kristendom, högtider
Vilken dag är menlösa barns dag?
Kort svar: Menlösa barns dag (eller värnlösa barns dag som det heter sedan 2000) infaller i Sverige 28 december.
Enligt Matteusevangeliet berättelse om Jesus födelse reagerade kung Herodes i vredesmod när han mötte de österländska stjärntydarna och fick veta att det fötts en ny kung. Så här står det i Matt 2:16:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;
Historien om hur Herodes lät döda alla gossebarn i Betlehem borde naturligtvis lämnat några spår i andra historiska källor än Matteusevangeliet, men så är inte fallet (historien omnämns visserligen i Jakobs protoevangelium men där torde källan ha varit just Matteus). Därför går det med stor säkerhet att säga att händelse aldrig ägt rum.
Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.
Att det blev just 28 december i den katolska kyrkan (och därmed i hela västvärlden) beror just på att gossebarnen räknas som de första martyrerna. Efter Jesus födelse 25 december kommer Staffan 26 december (efter den förste martyren Stefanos) och Johannes 27 december (efter lärjungen Johannes) firas den första martyrerna.
I Sverige kallades dagen menlösa barns dag och var helgdag fram till ”stora helgdöden” 1772. År 2001 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:
I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.
Läs även andra bloggare om värnlösa barns dag, menlösa barns dag, jul, 28 december, traditioner
