Vilken dag är Johannes döparens dag?

Kort svar: Johannes döparens dag infaller den 24 juni (ett halvår före Jesus födelsedag). Dock har vi i Sverige valt att lägga ”den helige Johannes döparens dag” på söndagen efter midsommardagen och 24 juni kallas för Johannes döparens dag.

När kristendomen infördes som statsreligion i det romerska imperiet var en strategi att byta ut redan existerande högtider mot kristna diton. Att Jesus födelse (julen) firas just 25 december beror på att man i Romarriket redan firade en fest detta datum – den obesegrade solens födelse. Sålunda bytte man helt enkelt anledning men fortsatte fira fest på detta datum.

Att solguden firades 25 december hänger i sin tur samman med datumet för vintersolståndet (den tidpunkt då  ”solen vänder” och ljuset börjar komma tillbaka). Motsvarande tidpunkt ett halvår senare är sommarsolståndet (när solen står som högst i förhållande till himmelsekvatorn). Att människor firat dessa tidpunkter sedan forntid kan vi vara ganska säkra på och därför var det naturligt att den kristna kyrkan i sina försök att monopolisera tron tog redan existerande datum och la in nya anledningar till firande.

Då vintersolståndet tagits i anspråk för firandet för Jesus födelse var kyrkan tvungen att ha anledning att fira även tiden för sommarsolståndet.

Den heliga Johannes döparens dag och sommarsolståndet

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni. Och som Johannes döparens dag firas 24 juni i de flesta av Europas länder, i t.ex. Danmark och Norge kallas midsommarafton för Sankthans aften. Däremot har det svenska midsommarfirandet egentligen aldrig påverkats i någon större utsträckning av kyrkan, åtminstone inte i närheten så mycket som julen.

Johannes döparens dag i Sverige

Sedan 1953 firas midsommardagen inte längre den 24 juni i Sverige. Ett riksdagsbeslut 1952 flyttade den svenska midsommardagen till den lördags om infaller mellan 20 och 26 juni. Midsommardagen (alltid på en lördag) kallades fortsättningsvis för ”Den helige Johannes döparens dag eller Midsommardagen” medan 24 juni fick namnet ”Johannes döparens dag”.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

År 2002 beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte att ”den helige Johannes döparens dag” istället skulle infalla på söndagen efter midsommardagen – alltså en flytt från lördagen till söndagen. Således har vi idag två ”Johannes döparens dag” (en på söndagen efter midsommardagen och en den 24 juni).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-22)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Är midsommarafton 2013 en röd dag?

Kort svar: Nej, midsommarafton är inte en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Sju sorters blommor

Även om midsommarafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på midsommarafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas midsommarafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-10)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

När är det midsommar 2014?

Kort svar: Midsommarafton är den fredag som infaller under tiden
den 19 – 25 juni och midsommardagen lördagen därefter. Alltså är midsommarafton 2014 den 20 juni och midsommardagen 2014 den 21 juni.

Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.

Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det alltid 20 eller 21 juni (svensk tid).

Själva midsommardagen är inte längre direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – ofta benämnd som Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).

Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:

För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Eftersom Sverige har rörlig midsommar infaller årets (2014) midsommarafton den 20 juni och midsommardagen 2014 är den 21 juni.

Hur många olika sorters blommor ska man lägga under kudden på midsommarnatten?

Kort svar: Vanligast är att man uppmanas plocka sju sorters blommor, men även antalet nio förekommer.

Midsommarnatten är som bekant en av årets allra ljusaste nätter. Eftersom midsommardagen i Sverige sedan 1953 inte är på ett fast datum utan kan infalla mellan 20-26 juni är midsommarnatten dock inte med säkerhet den allra ljusaste. Att det är så ljust under nätterna kring midsommar beror på närheten till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid den tidpunkt då solen står som allra högst på norra halvklotet –  i Sverige någon gång den 21 juni.

Nätter och dagar som infaller i brytningen mellan årstider – det gäller såväl midsommar och vintersolstånd som vårdagjämning och höstdagjämning – har i folktron ofta förknippats med magi och övernaturligheter:

Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden. /../Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se den
man ska leva sitt liv med.

Hur många blommor man skulle ha skiftade från bygd till bygd. Jan-Öyvind Swahn skriver (s. 28):

På den tiden när flickor (..) tog det här på fullaste allvar krävde traditionen att man följde vissa regler, som skiftade från bygd till bygd. På en del ställen hette det att de sju eller nio sorters blommor skulle plockas på lika många gårdars ägor eller att alla skulle ha namn som började på samma bokstav (..) eller att man skulle samla dem mellan solnedgång och midnatt

Antalet blommor varierar alltså. Om man ska se vilket som är mest frekvent förekommande idag kan man konstatera att en google-sökning på ”sju sorters blommor” ger 142.000 träffar medan ”nio sorters blommor” bara ger 3.730 träffar. Sju sorters blommor är alltså betydligt vanligare än nio sorters blommor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-24)

Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn

När är midsommarafton 2012?

Kort svar: Midsommarafton 2012 infaller 22 juni.

Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.

Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det allt 20 eller 21 juni (svensk tid).

Själva midsommardagen är inte direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – eller Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).

Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:

För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Eftersom Sverige har rörlig midsommar infaller årets (2012) midsommarafton den 22 juni och midsommardagen 2012 är den 23 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-09)

Varför infaller midsommarafton 2010 så sent?

Kort svar: Midsommarafton 2010 infaller den 25 juni. Eftersom midsommarafton sedan 1952 alltid infaller på en fredag kan datumet variera mellan 19 och 25 juni.

Sommarsolståndet (20 eller 21 juni) har med största säkerhets firats sedan urminnes tider. Vi vet att folk långt tillbaka i tiden kunnat mäta solens bana på himlavalvet och kunnat – med någorlunda säkerhet – fastställa när sommarsolståndet inträffat.

Dock går det inte att dra direkta paralleller mellan förkristet sommarsolståndsfirande och dagens midsommarfirande. Som Mai Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Det som är gemensamt är i så fall tidpunkten, även om midsommar i Sverige inte alls måste infalla vid sommarsolståndet.

Före 1953 var midsommardagen alltid den 24 juni – Johannes Döparens dag. Att Johannes Döparens födelse firas 24 juni alltsåsex månader före jul (Jesus födelsedag) eftersom Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bör Johannes vara sex månader äldre än Jesus.

Riksdagen 1952 valde dock att göra en rad reformer gällande svenska helgdagar. Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen berördes. Midsommardagen flyttades från en fast dag (24 juni) till att alltid infalla på en lördag, nämligen den lördag som är mellan 20 och 26 juni. Således kan midsommarafton infalla tidigast 19 juni och senast (som i år 2010) 25 juni.

Läs även andra bloggare om 

Varför heter det majstång när midsommar firas i slutet av juni?

Kort svar: Ordet majstång har egentligen ingenting med månaden maj direkt att göra, utan kommer av verbet ”maja” som betyder ”att löva” eller ”att klä med gröna kvistar”. En majstång är alltså en stång klädd med gröna löv.

Verbet ”maja” betyder enligt Svenska Akademins ordbok att ”pryda (ngt) med gröna kvistar” och det är därför den stång de flesta svenskar dansar kring på midsommarafton ibland kallas majstång (även om midsommarstång nog är vanligare).

Så här skriver Ebbe Schön om ordet majstång:

Ordet majstång syftar inte i första hand på månaden maj utan har samband med ett plattyskt verb som betyder ”smycka med grönt”

Att det just är ett tyskt ord som är ursprunget till ordet ”majstång” hänger samman med att seden att klä stänger i grönt förmodligen kom till Sverige just från Tysklandvia tyska köpmän i slutet av medeltiden.

Eftersom första maj i stora delar av Europa haft karaktären nyårsdag var det en dag till vilken många olika festligheter knöts. Mai Fossenius skriver:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När sedan tyska köpmän tog med sig seden att klä  stänger i grönt till Sverige var det troligtvis så att det svenska klimatet gjorde det svårt att hålla fast vid första maj som dag. Helt enkelt eftersom det i stora delar av Sverige är osäkert om det finns tillräckligt med gröna blad då.

Istället har seden att maja stänger knutits till en festdag då det garanterat finns gröna blad – midsommar (tidigare alltid 24 juni – numer fredag mellan 19 och 25 juni).

Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie
– Mai Fossenius och Svenska högtider – Ebbe Schön.

Läs även andra bloggar om ,

Varför dansar vi kring en midsommarstång?

Kort svar: Midsommarstången kom förmodligen till Sverige från Tyskland på 1400-talet, men då förknippad främst med första maj. Sveriges klimat gjorde att stången passade bättre vid midsommar. Stången är alltså inte en forntida fallosymbol.

Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.

Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:

Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets försrra hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.

Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.

När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.

Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:

Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.

Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.

Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.

Det är först det senaste århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.

Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Varför är Johannes döparens dag 24 juni?

Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.

Johannes döparen döper Jesus

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.

Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-06-13)

Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith

Läs även andra bloggare om , , , ,

När är midsommar 2009?

Kort svar: Midsommarafton 2009 infaller 19 juni.

Till skillnad från ex jul och alla hjärtans dag är midsommar en rörlig högtid – den infaller inte samma datum varje år. Däremot är midsommarafton alltid på en fredag – den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni.

Midsommarstång

Fram till och med 1952 var midsommarafton alltid 23 juni (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. Att Johannes döparens dag förlagts till 24 juni har med datumet för Jesus födelse att göra.

När firandet av Jesus födelse på 300-talet bestämdes till 25 december och datumet för jungfru Marias bebådelse till 25 mars, kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).

År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige. Ett av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således är midsommarafton 2009 så tidig som den kan bli – 19 juni.

Källa: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.

Läs även andra bloggare om , , , , , , .