Hur många olika sorters blommor ska man lägga under kudden på midsommarnatten?
Kort svar: Vanligast är att man uppmanas plocka sju sorters blommor, men även antalet nio förekommer.
Midsommarnatten är som bekant en av årets allra ljusaste nätter. Eftersom midsommardagen i Sverige sedan 1953 inte är på ett fast datum utan kan infalla mellan 20-26 juni är midsommarnatten dock inte med säkerhet den allra ljusaste. Att det är så ljust under nätterna kring midsommar beror på närheten till sommarsolståndet.Sommarsolståndet infaller vid den tidpunkt då solen står som allra högst på norra halvklotet – i Sverige någon gång den 21 juni.
Nätter och dagar som infaller i brytningen mellan årstider – det gäller såväl midsommar och vintersolstånd som vårdagjämning och höstdagjämning – har i folktron ofta förknippats med magi och övernaturligheter:
Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden. /../Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se den
man ska leva sitt liv med.
Hur många blommor man skulle ha skiftade från bygd till bygd. Jan-Öyvind Swahn skriver (s. 28):
På den tiden när flickor (..) tog det här på fullaste allvar krävde traditionen att man följde vissa regler, som skiftade från bygd till bygd. På en del ställen hette det att de sju eller nio sorters blommor skulle plockas på lika många gårdars ägor eller att alla skulle ha namn som började på samma bokstav (..) eller att man skulle samla dem mellan solnedgång och midnatt
Antalet blommor varierar alltså. Om man ska se vilket som är mest frekvent förekommande idag kan man konstatera att en google-sökning på ”sju sorters blommor” ger 142.000 träffar medan ”nio sorters blommor” bara ger 3.730 träffar. Sju sorters blommor är alltså betydligt vanligare än nio sorters blommor.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-24)
Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn
När är midsommarafton 2012?
Kort svar: Midsommarafton 2012 infaller 22 juni.
Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.
Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det allt 20 eller 21 juni (svensk tid).
Själva midsommardagen är inte direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – eller Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).
Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:
För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
Eftersom Sverige har rörlig midsommar infaller årets (2012) midsommarafton den 22 juni och midsommardagen 2012 är den 23 juni.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-09)
Varför infaller midsommarafton 2010 så sent?
Kort svar: Midsommarafton 2010 infaller den 25 juni. Eftersom midsommarafton sedan 1952 alltid infaller på en fredag kan datumet variera mellan 19 och 25 juni.
Sommarsolståndet (20 eller 21 juni) har med största säkerhets firats sedan urminnes tider. Vi vet att folk långt tillbaka i tiden kunnat mäta solens bana på himlavalvet och kunnat – med någorlunda säkerhet – fastställa när sommarsolståndet inträffat.
Dock går det inte att dra direkta paralleller mellan förkristet sommarsolståndsfirande och dagens midsommarfirande. Som Mai Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Det som är gemensamt är i så fall tidpunkten, även om midsommar i Sverige inte alls måste infalla vid sommarsolståndet.
Före 1953 var midsommardagen alltid den 24 juni – Johannes Döparens dag. Att Johannes Döparens födelse firas 24 juni alltsåsex månader före jul (Jesus födelsedag) eftersom Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bör Johannes vara sex månader äldre än Jesus.
Riksdagen 1952 valde dock att göra en rad reformer gällande svenska helgdagar. Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen berördes. Midsommardagen flyttades från en fast dag (24 juni) till att alltid infalla på en lördag, nämligen den lördag som är mellan 20 och 26 juni. Således kan midsommarafton infalla tidigast 19 juni och senast (som i år 2010) 25 juni.
Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommardagen, historia, sommarsoltåndet, sommar, högtider, traditioner, kyrka, kristendom
Varför heter det majstång när midsommar firas i slutet av juni?
Kort svar: Ordet majstång har egentligen ingenting med månaden maj direkt att göra, utan kommer av verbet ”maja” som betyder ”att löva” eller ”att klä med gröna kvistar”. En majstång är alltså en stång klädd med gröna löv.
Verbet ”maja” betyder enligt Svenska Akademins ordbok att ”pryda (ngt) med gröna kvistar” och det är därför den stång de flesta svenskar dansar kring på midsommarafton ibland kallas majstång (även om midsommarstång nog är vanligare).
Så här skriver Ebbe Schön om ordet majstång:
Ordet majstång syftar inte i första hand på månaden maj utan har samband med ett plattyskt verb som betyder ”smycka med grönt”
Att det just är ett tyskt ord som är ursprunget till ordet ”majstång” hänger samman med att seden att klä stänger i grönt förmodligen kom till Sverige just från Tyskland – via tyska köpmän i slutet av medeltiden.
Eftersom första maj i stora delar av Europa haft karaktären nyårsdag var det en dag till vilken många olika festligheter knöts. Mai Fossenius skriver:
Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.
När sedan tyska köpmän tog med sig seden att klä stänger i grönt till Sverige var det troligtvis så att det svenska klimatet gjorde det svårt att hålla fast vid första maj som dag. Helt enkelt eftersom det i stora delar av Sverige är osäkert om det finns tillräckligt med gröna blad då.
Istället har seden att maja stänger knutits till en festdag då det garanterat finns gröna blad – midsommar (tidigare alltid 24 juni – numer fredag mellan 19 och 25 juni).
Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius och Svenska högtider – Ebbe Schön.
Läs även andra bloggar om midsommar, midsommarafton, midsommarstång,majstång, högtider, traditioner
Varför dansar vi kring en midsommarstång?
Kort svar: Midsommarstången kom förmodligen till Sverige från Tyskland på 1400-talet, men då förknippad främst med första maj. Sveriges klimat gjorde att stången passade bättre vid midsommar. Stången är alltså inte en forntida fallosymbol.
Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.
Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:
Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets försrra hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.
Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:
Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.
När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.
När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.
Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:
Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.
Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.
Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.
Det är först det senaste århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.
Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.
Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommarstång, majstång, högtider, traditioner
Varför är Johannes döparens dag 24 juni?
Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.
För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.
Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:
Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.
Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.
Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.
Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith
Läs även andra bloggare om johannes döparens dag, midsommardagen, riktig midsommar, midsommar, 24 juni
När är midsommar 2009?
Kort svar: Midsommarafton 2009 infaller 19 juni.
Till skillnad från ex jul och alla hjärtans dag är midsommar en rörlig högtid – den infaller inte samma datum varje år. Däremot är midsommarafton alltid på en fredag – den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni.
Fram till och med 1952 var midsommarafton alltid 23 juni (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. Att Johannes döparens dag förlagts till 24 juni har med datumet för Jesus födelse att göra.
När firandet av Jesus födelse på 300-talet bestämdes till 25 december och datumet för jungfru Marias bebådelse till 25 mars, kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige. Ett av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således är midsommarafton 2009 så tidig som den kan bli – 19 juni.
Källa: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommarafton 2009, midsommar, midsommar 2009, högtider, sommar, almanacka.
Varför firar vi midsommar i Sverige?
–> Vill du veta mer om midsommar? Kolla in Högtider på Facebook<—
Kort svar: Midsommar infaller i anslutning till sommarsolståndet då natten är som kortast. Människor har i alla tider firat den här typen av brytningstider. Dessutom inföll midsommar under en period då det inte fans så mycket arbete att göra.
En vanlig svensk midsommarafton i Sverige torde hos de flesta innehålla dans kring midsommarstången och sedan sill, potatis och gräddfil med någon stark dryck till. Men varför firar vi egentligen midsommar i Sverige?
För att svara på frågan bör man först försöka att förstå hur årets gång tydligt påverkas av jordens lutning, särskilt när man bor på våra breddgrader.
I stora delar av Skandinavien är året uppdelat i fyra mer eller mindre tydliga perioder som avgränsas av vinter- och sommarsolstånd respektive höst- och vårdagjämning.
Vi vet med stor säkerhet att människor under mycket lång tid har kunnat avgöra när sommar- respektive vintersolstånd inträffat. Exempel på detta är monumenten Stonehenge i England som förmodligen är rest på ett sådant sätt att de visar var solen går upp och ned vid solstånden.
Därför kan vi också vara tämligen säkra på att någon form av firande vid tidpunkten för sommarsolståndet förekommit långt tillbaka i tiden. På samma sätt som vi vet att jul firats i Norden i ett par tusen år utan att för den skull veta så mycket hur den firats, vet vi väldigt lite om hur midsommar firats längre tillbaka i tiden.
Jul och midsommar är på sätt och vis tvillingfester. Därför kan det vara intressant att dra ytterligare paralleller. Så här skriver Göran Stålbom
I Norden öppnade sig arbetsåret under jul. Men det öppnade sig också markant vid ytterligare ett tillfälle under året. Efter vårarbetets slut och fram till slåttern i juli fanns tid för vila och rekreation. Detta skulle komma att bli årets näst största folkliga fest.
Eftersom brytningstider nästan alltid ger upphov till olika festligheter (ex. vårdagjämningen, övergång mellan vinter- och sommarhalvår och tvärtom) är det säkert så att årets ljusaste natt varit en viktig natt i folktron. Stålbom igen:
Midsommar var på sätt och vis en viktig gräns under året. Tiden före midsommar hade varit präglad av ett givande till jorden. /../ Efter midsommar började en tid präglad av ett tillvaratagande av årets äring.
Liksom med julen är de första kända skriftliga beläggen för firande från runt 1200-talet. Om Olav Trygvasson skrivs i de isländska kungasagorna:
Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Här kan tydligt ses hur året delas in i fyra kvartal med sommarkvartalet från midsommar till Mikaeli. Någon form av firande – med offeröl – finns alltså belagt sedan åtminstone 1200-talet. Att det skulle ha förekommit någon form av blot vid midsommartid verkar dock tveksamt. Så här skriver Britt-Marie Näström
Uppgifterna om midsommarblot är annars sporadiska och tveksamma. Midsommar inföll i skarven mellan vårarbetets slut och slåttern, och i senare tid firades detta genom att maja åkrarna, det vill säga att man drog runt med gröna kvistar för att säkra markens gröda. I senare folkreligiositet förekom också att man offrade i källor för en kommande god sommar. /../ Firandet av sommarsolståndet verkar på det hela taget ha varit en folklig fest med starka inslag av fruktbarhetskarraktär.
Dock bör man nog inte överdriva det nutida firandets beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Den folkliga förklaringen att midsommar firats torde snarare hänga samman med att det passade väl samman med arbetsåret – sommarsolståndet inföll under en period då inte så mycket arbete fanns att göra. Ljusa nätter och en natur som badar i grönska torde väl också göra sitt till för att öka benägenheten att fira. I boken Historia om de nordiska folken skriver Olaus Magnus 1555 vad som troligen är den första skildringen av svenskt midsommarfirande:
på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas
Det folkliga firandet försöktes dock ideligen styras upp av kyrkan. På 1300-talet ansökte nunnorna i Sko kloster om tillstånd att anordna fester i samband med midsommarfirandet. Förmodligen för att ”kunna ge firandet någorlunda ordnade former”. Dock förbjöds midsommarvaken år 1425 av ärkebiskop Johannes i Lund.
Successivt försökte den svenska kyrkan omvandla det folkliga midsommarfirandet till ett kristet firande av Johannes döparen, såsom skett i stora delar av Europa. När kristendomen växte fram som statsreligion i det romerska riket valde man att försöka ändra innebörden i det förkristna högtidsfirandet. Av olika anledningar (som att Johannes fötts sex månader före Jesus) blev midsommardagen (24 juni) Johannes döparens födelsedag.
Trots att julfirandet i Sverige i hög grad påverkats av kyrkans placering av Jesus födelsedag på juldagen har midsommarfirandet i Sverige nästan helt låtit bli att påverkas av Johannes döparen. Istället är det en folkliga högtid som idag förmodligen främst firas för att det är en av årets ljusaste nätter och för många en inledning på sommaren.
Källor:
Vintersolståndet av Göran Stålbom
Blot av Britt-Marie Näström
”Blomster laddade med trollkraft” av Bo Grandien i Våra högtider (red. Ingemar Unge)
Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterat 2012-06-16)
När är midsommarafton 2008?
Uppdatering: Midsommarafton 2009 är 19 juni.
Årets midsommarafton (2008) infaller fredagen den 20 juni. Men varför infaller midsommarafton just 20 juni i år?
Midsommaraftonens placering i almanackan har sitt ursprung i den kristna kyrkans försök att använda midsommarfirandet för egna syften. Liksom kyrkan gjorde den romerska solfesten till firandet av Jesus födelsedag (25 december) blev det förkristna midsommarfirandet firandet av Johannes döparens födelse.
När Jesus födelsedag bestämdes på 300-talet, liksom datumet för jungfru Marias bebådelse (25 mars), kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
Ända fram till 1953 var 23 juni alltid midsommarafton (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige (bl.a. flyttades Jungfru Marie bebådelsedag till närmsta söndag och alla helgons dag infördes på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. En av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således infaller årets midsommarafton fredagen den 20 juni. En del äldre menar dock att den riktiga midsommardagen fortfarande är 24 juni.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommar, högtider, sommar, almanacka
Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?
Kort svar: Nej, midsommarstången är inte en forntida fallossymbol. Förmodligen kom den till Sverige via tyska köpmän på 1400-talet. Formen som kan liknas vid en upp och nedvänd fallos spreds först under förra seklet.
Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.
Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:
Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets första hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.
Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:
Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.
När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.
När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.
Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:
Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.
Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.
Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.
Det är först förra århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam. Etnologen Jonas Engman skriver:
Midsommarstången har funnits med oss länge – men någon fallossymbol är det knappast frågan om, varken nu eller förr!
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-18)
Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.
Folktrons år – Ebbe Schön.
”Midsommarstången är ingen fallossymbol” – Jonas Engman SVT Debatt
