När började vi med påskgodis i Sverige?

Kort svar: Påskgodis som tradition har förekommit i Sverige sedan mellankrigstiden (1930-talet)

Svenskar äter mest lösgodis av alla folk i världen och runt påsk äter vi alldeles extra mycket – närmare ett kilo per person under påskhelgen. Lösgodiset började växa fram som koncept under mellankrigstiden. Så här skriver godisföretaget Aroma på sin hemsida:

I slutet av trettiotalet blev smågodiset all populärare. Kolorna var fortfarande storsäljare, men så småningom blev även geléprodukterna något för var mans mun.

Några årtionden innan industrin kring smågodiset började blomstra så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.

Påskgodis

Traditionen att fylla påskägg med smågodis och gömma dem i trädgården är en tradition som förmodligen letar sig tillbaka till mellankrigstiden (ungefär samtidigt som smågodiset). Måltidsforskaren Rickard Tellström:

Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidig

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-18)

Källor: Vår historia” aroma.se (läst 2014-04-18)

Det svenska påskbordet” svd.se (2014-04-18)

Är långfredagen en röd dag?

Kort svar: Ja, långfredagen är en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Påskens helgdagar är (förutom påskdagen som ändå alltid är på en söndag) långfredagen och annandag påsk.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 001458

Långfredagen har inte alltid varit helgdag i Sverige. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var det istället skärtorsdagen som var helgdag. Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismens och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Att långfredagen inte var helgdag före 1772 råder det dock viss osäkerhet kring. Göran Malmstedt skriver i sin bok Helgdagsreduktionen:

Det bör understrykas att långfredagen inte räknades som helgdag i KO 1571. Uppenbarligen förändrades långfredagens ställning under 1600-talet och det förefaller som om den först då etablerades som arbetsfri helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-17)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

 

Vilken dag åkte påskkärringarna till Blåkulla?

Kort svar: Resor som häxor gjorde till Blåkulla förlades ofta till skärtorsdagen eller till påskafton – därav namnet påskkärringar. Även dymmelonsdagen förekom som avresedag.

Att tro på övernaturliga fenomen som tomtar och troll och liknade har förekommit i våra samhällen så långt tillbaka som vi har källmaterial (och förmodligen innan dess). Och människor som besuttit övernaturliga förmågor var inte sällan illa sedda. Men i samband med reformationen i slutet av 1500-talet började en ny form av anklagelser växa fram – vissa kvinnor anklagades för att ha ingått pakt med Djävulen, de var häxor.

Påskkärring

Under 1660- och 1670-talet utspelade sig ”häxprocesserna” i Sverige och ett hundratal kvinnor fick sätta livet till eftersom de anklagats för att ingått pakt med Djävulen. Den vanligaste berättelsen handlade om att häxorna rest till häxsabbaten som hölls på Blåkulla (ofta identifierat som ön Jungfrun utanför Kalmar, men också andra platser förekommer). Fredrik Skott skriver följande om tidpunkten för häxornas avres:

Resan till och från Blåkulla troddes stundom äga rum på skärtorsdagen och/eller påskaftonen, vilket medförde att blåkullafararna senare särskilt i de västsvenska landskapen och Östergötland kallades för påskkäringar

Ebbe Schön menar att tidpunkten för avresan kunde vara något tidigare:

Påskkärringarna brukade flyga iväg på dymmelonsdagen och komma igen sent på påskaftonen. Hos Fan fick de festa om grundligt.

Även Bringéus menar att dymmelonsdagen är den dag då ”resan till Blåkulla anträddes”. Förklaringen till att både dymmelonsdagen och skärtorsdagen förekommer torde vara att skärtorsdagen fram till 1772 var helgdag och dymmelonsdagen då var en helgdagsafton.

Någon gång under 1800-talet (eller kanske till och med tidigare) växte det fram en tradition att klä ut sig med de olika attribut som förknippades med häxorna. Att klä ut sig till påskkärring var främst något som barn och ungdomar gjorde. Klädseln kunder variera, men Skott skriver:

Ofta berättas att de försökt att efterlikna »äkta» häxor/påskkäringar och därmed klätt ut sig till äldre bondkvinnor med långa kjolar och huvuddukar. För att undvika att bli igenkända var de ibland målade på pannan, kinden och hakan eller sotade i ansiktet.

Att ”gå påskkärring” gjorde barn på skärtorsdagen eller påskafton, det varierar vilken del av landet man kom ifrån.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-16)

Källor: 

Skott, Fredrik ”Först ska vi till Blåkulla och sen ska vi till McDonald’s” Påskkäringar i Sverige 1850—2000 Svenska landsmål och svenskt folkliv 2002

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

 

Vad gjorde folk på dymmelonsdagen förr i tiden?

Kort svar: Dymmelonsdagen markerade att påskfastan gick in i sitt allvarligaste skede. Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna.

När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar så går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. 

Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):

Tre blåkullaresande kvinnor [voro] i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste [gång] förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre

Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.

971808_26456614

Eftersom dymmelonsdagen är inledningen på den allvarligaste tiden kring påsk var det också strängt förbjudet att låna ut saker fram till påskdagen. Föreställningen var att det som lånades ut kunde användas till trolleri. Vidare fanns det förbud mot att hugga ved. Schön skriver:

Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-16)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Vad heter tisdagen före påsk?

Kort svar: Tisdagen i stilla veckan brukar kallas för ”vita tisdagen”. Namnet har ingen religiös betydelse utan kommer från tisdagen i fastlagen.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen och tisdagen före påsk har traditionellt inte några särskilda namn utan de har fått sina namn från måndagen och tisdagen i fastlagen. Därför kallas måndagen för ”blå måndag” och tisdagen kallas för ”vita tisdagen”. Så här förklarar Schön:

På ”svarte måndag” skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag, berättas från Bohuslän. Och i Värmland skulle på tisdagen de nyslaktade grisarnas fötter kokas och ätas. Men benen bar man till svinhuset, ett efter ett, för att grisarna skulle bli riktigt stora och feta till hösten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-15)

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se

Vilket datum är palmsöndag?

Kort svar: Palmsöndagen är söndagen en vecka före påskdagen och den infaller således alltid på en söndag men på olika datum (15 mars-18 april). Palmsöndagen 2014 infaller söndagen den 13 april.

Påsken firas inom kristendomen till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Som ett förspel inför själva finalen firas en rad dagar i ”stilla veckan” eller ”dymmelveckan” som den också kallas.

Söndagen som inleder ”stilla vecken” heter palmsöndagen efter berättelserna i Nya testamentet där det berättas om hur Jesus red in i Jerusalem och möttes av människor som viftade med palmkvistar.

jesus.donkey

Eftersom palmsöndagen alltid infaller en vecka före påsk är datumet för palmsöndagen beroende av påskdatumet. Och påskdagen är, som bekant, en dag som aldrig infaller samma datum från ett år till ett annat. Som tidigast kan påskdagen infalla den 22 mars och som senast kan den infalla den 25 april – en differens på mer än en månad.

Palmsöndagen infaller därför någon gången mellan den 15 mars och den 18 april. Palmsöndagen 2014 infaller söndagen den 13 april.

När är påsken 2014?

Kort svar: Påskdagen 2014 är söndag 20 april och påskafton är lördag 19 april.

Påsken är en högtid som aldrig infaller samma datum från ett år till ett annat. Som tidigast kan påskdagen infalla den 22 mars och som senast kan den infalla den 25 april – en differens på mer än en månad.

Påskliljor

Att påsken infaller på olika datum varje år beror på dess historia. När de första kristna började fira påsk var det som judisk högtid, senare (när kristendomen växte) fanns ett behov av att skilja den kristna påsken från den judiska – t.ex. vad gäller datum. Det beslut som fattades på kyrkomötet i Nicaea år 325 utgick ifrån vårdagjämningen (dock inte den faktiska) och fullmånen (dock inte den astronomiska) Istället är det med hjälp av tabeller som man bestämmer när den första fullmånen efter vårdagjämningen (som i påsksammanhang alltid är 20 mars) infaller.

Påskdagen är således den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. Och i år betyder det att påskafton är 19 april och påskdagen är 20 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-02-21)

KällorTid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Vad hände med Jesus på annandag påsk?

Kort svar: Bibeln skriver inget speciellt om vad Jesus gjorde dagen efter uppståndelsen. Men inom kyrkan firar man annandagen (dagen efter uppståndelsen) som dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar. 

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och fram till 1772 följdes påskdagen inte bara av annandagen utan också tredjedag och fjärdedag påsk. Men idag är det bara annandag påsk som är kvar som röd dag.

Det kristna firandet av påsk är knutet till berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem, den sista måltidenkorsfästelsen, döden på korset och uppståndelsen. Uppståndelsen firar kristna på påskdagen. Dagen efter påskdagen (annandag påsk) använder kyrkan sedan till att läsa berättelserna om hur Jesus visade sig för olika människor. Svenska kyrkan förklarar annandagens firande så här:

På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.

Annandag påskAtt kyrkan läser berättelserna om hur Jesus visar sig på annandagen har dock ingenting med det som står i evangelierna att göra. Det första och äldsta av evangelierna (Markus) har i de äldsta handskrifterna ingenting om Jesus uppståndelse eller om hur han visar sig för folk. I kommentarerna till Bibel 2oo0 står det:

Det kan in­te avgöras om Mar­kus av­sikt­ligt har slu­tat så kort­hug­get el­ler om en ur­sprung­lig av­slut­ning gått förlo­rad. V. 9-20 är ett se­na­re tillägg, som sak­nas i de bästa hand­skrif­ter­na

Enligt de berättelser som finns  var det på samma dag som uppståndelsen som Jesus visade sig. Johannes (20:19) skriver (min fetning):

På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren

I Lukasevangeliet 24:13 står det direkt efter berättelsen om hur Maria, Johanna och Maria hittat en tom grav (min fetning):

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.

Berättelserna i Bibeln ger alltså inget stöd för att Jesus skulle ha visat sig just dagen efter uppståndelsen. Dock har traditionen och firandet gjort att dagen efter påskdagen kommit att bli dagen då kristna firar att Jesus visar sig.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-01)

Källor: Annandag påsk – Svenska kyrkan – Tro och andlighet

Hur firar svenskar påskafton?

Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.

Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar.

Vilken mat äter svenskarna på påsk?

Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter

Påskmat

Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är  med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.

Vad gör svenskarna på påsk?

Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.

Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:

Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.

Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)

Källor: 

Äggkonsumtion och äggtraditioner – påsken 2012

Påsken – en riktig mathelg – Svensk Handel

När började vi dricka påsköl i Sverige?

Kort svar: Påskölet introducerades i Sverige i början av 1990-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Dock finns det ingen direkt länk mellan det påsköl som dricks idag i Sverige och det påsköl som benämns ovan.

Påsköl

Påsköl som vi känner det idag är snarare en modern företeelse. Någon gång kring förra sekelskiftet började man brygga påskebryg i Danmark. Det skulle dock dröja närmare nittio år innan traditionen kom till Sverige:

1991 introducerades Carlsberg Påskebryg på den svenska marknaden. I Danmark har man bryggt påsköl kommersiellt sedan 1890-talet medan det i Sverige alltså är en betydligt yngre tradition. Det finns ingen tidigare dokumentation att man skulle brygga ett speciellt påsköl.

Konsumtionen av påsköl i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen.  Numer brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23)

Källor: Lindahl, Jerry ”Påsköl en nygammal vana” systembolaget.se

Så väljer du rätt dryck till påsk” carlsbergsverige.se