Vad hände med Jesus på annandag påsk?
Kort svar: Bibeln skriver inget speciellt om vad Jesus gjorde dagen efter uppståndelsen. Men inom kyrkan firar man annandagen (dagen efter uppståndelsen) som dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar.
Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och fram till 1772 följdes påskdagen inte bara av annandagen utan också tredjedag och fjärdedag påsk. Men idag är det bara annandag påsk som är kvar som röd dag.
Det kristna firandet av påsk är knutet till berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem, den sista måltiden, korsfästelsen, döden på korset och uppståndelsen. Uppståndelsen firar kristna på påskdagen. Dagen efter påskdagen (annandag påsk) använder kyrkan sedan till att läsa berättelserna om hur Jesus visade sig för olika människor. Svenska kyrkan förklarar annandagens firande så här:
På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.
Att kyrkan läser berättelserna om hur Jesus visar sig på annandagen har dock ingenting med det som står i evangelierna att göra. Det första och äldsta av evangelierna (Markus) har i de äldsta handskrifterna ingenting om Jesus uppståndelse eller om hur han visar sig för folk. I kommentarerna till Bibel 2oo0 står det:
Det kan inte avgöras om Markus avsiktligt har slutat så korthugget eller om en ursprunglig avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa handskrifterna
Enligt de berättelser som finns var det på samma dag som uppståndelsen som Jesus visade sig. Johannes (20:19) skriver (min fetning):
På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren
I Lukasevangeliet 24:13 står det direkt efter berättelsen om hur Maria, Johanna och Maria hittat en tom grav (min fetning):
Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.
Berättelserna i Bibeln ger alltså inget stöd för att Jesus skulle ha visat sig just dagen efter uppståndelsen. Dock har traditionen och firandet gjort att dagen efter påskdagen kommit att bli dagen då kristna firar att Jesus visar sig.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-01)
Hur firar svenskar påskafton?
Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.
Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar.
Vilken mat äter svenskarna på påsk?
Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter
Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.
Vad gör svenskarna på påsk?
Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.
Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:
Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.
Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)
Källor:
Äggkonsumtion och äggtraditioner - påsken 2012
När började vi dricka påsköl i Sverige?
Kort svar: Påskölet introducerades i Sverige i början av 1990-talet.
Att dricka öl i samband med högtider är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:
Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Dock finns det ingen direkt länk mellan det påsköl som dricks idag i Sverige och det påsköl som benämns ovan.
Påsköl som vi känner det idag är snarare en modern företeelse. Någon gång kring förra sekelskiftet började man brygga påskebryg i Danmark. Det skulle dock dröja närmare nittio år innan traditionen kom till Sverige:
1991 introducerades Carlsberg Påskebryg på den svenska marknaden. I Danmark har man bryggt påsköl kommersiellt sedan 1890-talet medan det i Sverige alltså är en betydligt yngre tradition. Det finns ingen tidigare dokumentation att man skulle brygga ett speciellt påsköl.
Konsumtionen av påsköl i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen. Numer brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23)
Källor: Lindahl, Jerry ”Påsköl en nygammal vana” systembolaget.se
”Så väljer du rätt dryck till påsk” carlsbergsverige.se
Varför firar vi skärtorsdagen i Sverige?
Kort svar: Inom kristendomen är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.
Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna eftersom den handlar om själva kärnan i den kristna tron – Jesus död och uppståndelse. Höjdpunkten i det kristna påskfirandet är påskdagen men innan dess kommer en rad andra dagar av betydelse – däribland skärtorsdagen (tre dagar innan påskdagen).
Ordet skär i skärtorsdag har varken med färgen eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och det hänger samman med varför kristna firar påsk. Det var nämligen, enligt traditionen, på skärtorsdagen som nattvarden instiftades och i samband med detta tvättade Jesus lärjungarnas fötter som en symbolisk handling.
Efter instiftandet av nattvarden förrådes Jesus av Judas vilket gjort att man inom folktron trodde att alla mörka krafter släpptes lösa vid den tidpunkt när Jesus förrådes.
Natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen inleds nämligen häxsabbaten. Det är då som häxorna flyger till Blåkulla för att delta i djävulens mässa (som hålls på skärtorsdagen). Häxorna kommer tillbaka sent på påskafton eller senast på påskdagen.
Den exakta tipunkten för häxornas blåkullefärd varierar mellan olika traditioner. På Kalmar Läns Museum står det:
Häxornas resor till Blåkulla eller Häcklefjäll var från början förknippade med dymmelonsdagen.
Men vanligast är att man nämner skärtorsdagen som den dag då häxorna reser till Blåkulla – därav traditionen att gå påskkärring just på skärtorsdagen (även om det snarare är påskafton som gäller i västra Sverige)
Skärtorsdagen var allmän helgdag fram till kalenderreformen 1772, men är sedan dess en vanlig arbetsdag. Sedan dess har också dess betydelse minskat.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-07)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 49-50)
Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm (s. 36-40)
Vad är påskfullmåne och när kan man se den?
Kort svar: Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken.
Påsk firas av både judar och kristna. Judar firar det till minne av uttåget ur Egypten och kristna firar det till minne av Jesus död och uppståndelse. Datumet för den judiska påsken hänger ihop med fullmånen eftersom firandet påbörjas den 14 i Nisan (alltså då det är fullmåne). Historien om Jesus korstfästelse, död och uppståndelse utspelar sig just under den judiska påsken omkring år 30 evt.
Jesus och hans lärjungar var judar liksom de första kristna församlingarna. Men ju mer kristendomen växte ju större blev behovet av att distansera sig från judendomen. Ett sätt var att se till att den kristna påsken och den judiska påsken inte skulle infalla på samma datum.
På kyrkomötet i Nicaea 325 evt bestämdes att påskdagen skulle vara den söndag som inföll närmast efter den ecklesiastika fullmånen närmast efter den vårdagjämningen. Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika datum beroende på bl.a. tidszon så fixerade man vårdagjämningen till den 20 mars oavsett när den faktiska vårdagjämningen är. Av samma anledning valde man att inte använda den astronomiska fullmånen utan den ecklesiastika.
Vad är den ecklesiastika fullmånen?
Den ecklesiastika fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastika fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).
På 19 år går det 6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen. Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 - även om den ecklesiastika fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.
Vad är då påskfullmånen?
Påsken är en rörlig högtid som alltid infaller en söndag mellan 22 mars och 25 april beroende på när den påskfullmånen infaller. Påskfullmånen är helt enkelt den ecklesiastika fullmånen som infaller efter den 20 mars.
Eftersom datumet beräknas med hjälp av den metonska cykeln kan man beräkna (i princip) hur långt fram som helst i tiden när påskfullmånen inträffar. Nedanstående tabell visar vilket datum påskfullmånen infaller under tre givna 19-årsperioder. Påskfullmånen 1994 är alltså på samma datum som påskfullmånen 2013 och 2032 (och sedan 2051, 2070, 2089 fram till år 2199 då datumet flyttas ett dygn framåt pga skottårsregler).
| År | Datum för påskfullmånen |
||
| 1994 | 2013 | 2032 | 27 mars |
| 1995 | 2014 | 2033 | 14 april |
| 1996 | 2015 | 2034 | 3 april |
| 1997 | 2016 | 2035 | 23 mars |
| 1998 | 2017 | 2036 | 11 april |
| 1999 | 2018 | 2037 | 31 mars |
| 2000 | 2019 | 2038 | 18 april |
| 2001 | 2020 | 2039 | 8 april |
| 2002 | 2021 | 2040 | 28 mars |
| 2003 | 2022 | 2041 | 16 april |
| 2004 | 2023 | 2042 | 5 april |
| 2005 | 2024 | 2043 | 25 mars |
| 2006 | 2025 | 2044 | 13 april |
| 2007 | 2026 | 2045 | 2 april |
| 2008 | 2027 | 2046 | 22 mars |
| 2009 | 2028 | 2047 | 10 april |
| 2010 | 2029 | 2048 | 30 mars |
| 2011 | 2030 | 2049 | 17 april |
| 2012 | 2031 | 2050 | 7 april |
Påskfullmånen 1994 inföll den 27 mars vilket var en söndag – detta innebär att påskdagen 1994 inföll närmast följande söndag (första söndagen efter påskfullmånen) – den 3 april. År 2013 är påskfullmånen samma datum (27 mars) men då är det istället en torsdag vilket gör att påskdagen 2013 infaller den 31 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)
Källor:
Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30
Var i Sverige eldar man påskbrasa?
Kort svar: Historiskt har påskbrasor främst förekommit i västra Sverige (Västergötland, Bohuslän, Halland, södra Värmland och västra Småland). Under 2000-talet har påskbrasorna minskat i omfattning men förekommer fortfarande i delar av västra Sverige (Bohuslän, Halland och Göteborgsområdet).
Att elda i samband med årshögtider är inget ovanligt i Sverige. Fenomenet årseldar har grundligt undersökts av etnologen Julius Ejdestam i boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. Ejdestam skriver om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, eldar i samband med Kristi himmelsfärd samt påskeldar.
Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskfyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam menar att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen. Han skriver (s. 191)
Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.
Med Ejdestams beskrivning som grund har Nils-Arvid Bringéus konstruerat följande karta för att visa utbredning av påskeldar i slutet av 1800-talet. Häri finns också utbredningen av valborgsmässoeldar före 1870 som en jämförelse.
Påskeldarna tändes framför allt på påskaftonskvällen. I vissa fall, i Bohuslän, skedde tändningen på påskdagen.
Påskeldar under 2000-talet
Valborgsmässoeldarna utbredning från Uppsalaområdet utöver landet verkar ha medfört att påskeldar blivit mindre vanliga de senaste årtiondena. I Falkenbergs-Posten kan man läsa följande:
Påskbrasan för en tynande tillvaro i Falkenberg nu för tiden. Nu eldar på sin höjd en och annan villaägare för att slippa en tur till tippen. Annat var det förr.
Även i andra delar av Halland verkar traditionen att elda på påskafton vara på utdöende.
För att se i vilka delar av Sverige som påskeldar förekommer 2012-2013 sökte jag på ”påskbrasa” och ”påskeld” på Google under tidsperioden februari 2012-februari 2013. Jag gick igenom sökträffarna från de 20 första sidorna och placerade, där det var möjligt, in sökträffen geografiskt. Om en sökträff t.ex. beskrev en påskbrasa på Orust la jag en markering på Orust.
Resultatet är slående:
Karta över påskeldar 2012-2013
Förutom några enstaka träffar i Halland, östra Västergötland och i Småland är koncentrationen av påskeldar förlagd till Göteborgsområdet, Bohuslän och västra Västergötland.
Man kan alltså tydligt se att den geografiska utbredningen av påskeldar har minskat under 1900-talet. Förmodligen som ett resultat av valborgsmässoeldarna utbredning.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-01)
Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
När är påsken 2013?
Kort svar: Påskdagen 2013 infaller den 31 mars, alltså är påskafton 2013 den 30 mars.
Varje år återkommer frågan – när infaller egentligen påsken i år? Att vi måste ställa oss den frågan och inte (som med julen) alltid vet vilket datum som gäller beror på ett beslut som tog år 325 i Nicaea. En av många saker som diskuterades på detta kyrkomöte var när påsken – kristendomen viktigaste högtid – skulle firas.
Den kristna påsken är intimt sammanbunden med den judiska påsken – det var under det judiska påskfirandet som Jesus instiftade nattvarden, förrådes, korsfästes, dog, begravdes och uppstod. Och det är också därför kristna firar påsk.
Eftersom det inte fanns någon fast organisationen för kristendomen firade man under de första århundradena påsken på olika dagar. I öst firade man samma dag som judarna, men inte i västkyrkorna. Lars Nystedt skriver:
De västliga kyrkorna däremot firade påsken enligt de synoptiska evangelierna, alltid på en söndag och efter fullmånen i vårmånaden. Dessutom fanns en regel att den inte fick firas samtidigt med judarnas pasach. Sammanföll de fick påsken skjutas på en vecka.
Problemet löstes under det berömda konciliet i Nicae år 325 och det följande århundradena på så sätt att man bestämde en formel för när påsken skulle infalla. Man utgick ifrån vårdagjämningen (dock inte den faktiska) och fullmånen (dock inte den astronomiska). Som Lars Olof Lodén skriver:
Sålunda är det inte korrekt att som många definiera påskdagen som ”första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”.
Istället är det med hjälp av tabeller som man bestämmer när den första fullmånen efter vårdagjämningen (som i påsksammanhang alltid är 20 mars) infaller. År 2013 är påskfullmånen den 27 mars, vilket är en torsdag. Detta betyder att påskdagen 2013 infaller den söndagen den 31 mars och att påskafton 2013 infaller lördagen den 30 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-14, uppdaterad 2013-03-04)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30
Vad är tredjedag och fjärdedag påsk?
Kort svar: Tredjedag och fjärdedag påsk var kristna helgdagar i Sverige till den stora kalenderreformen 1772 då de avskaffades.
Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.
Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent och löper sedan via lucia, jul, kyndelsmäss, fastlagen, fastan, påsken, Kristi himmelsfärd, pingt, Johannes döparens dag, mickelsmäss, allhelgona, Mårten och så vidare. Om alla dagar ska vara lediga dagar och därtill söndagar, helgondagar och några annandagar och tredjedagar så blir det under ett år en hel rad lediga dagar.
Så var fallet i slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:
Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.
Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-08)
Vilken dag säger man ”Glad Påsk”?
Kort svar: Ska man följa den kristna traditionen är det först på påskdagen man säger ”Glad Påsk!”, men självklart är det upp till var och en vilken dag man vill önska glad påsk.
Påsken är till stor del en kristen högtid, åtminstone rent historiskt. Det kristna firar när man firar påsk är Jesus död på korset och uppståndelsen på tredje dagen.
Att Jesus lidande död är en central del av det kristna påskfirandet innebär att stora delar av påskhelgen inte går i glädjens tecken för kristna. Fram till 1969 var t.ex. långfredagen en dag då varken affärer, biografer eller liknande etablissemang fick ha öppet enligt lag.
Det är först på påskdagen – uppståndelsedagen – som den kristna påsken blir en glädjens högtid. Så här skriver Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth
Påsken blir ”glad” först på påskdagen. Att säga ”Glas Påsk” när Jesus hänger på korset är egentligen konstigt, ”God Helg” passar bättre före påskdagen
Dock är det såklart inte alla som firar påsk på grund av kristendomen. Påsk kan ju firas som en vårfest med påskkärringar, påskgodis och god påskmat.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-05)
Källa: Glad Påsk! Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth (s. 8)
Varför firar kristna påsk?
Kort svar: Kristna firar påsk eftersom de tror att Jesus korsfästes, dog och uppstod under påskfirandet i Jerusalem runt år 30 evt och Jesus död och uppståndelse spelar en central roll i den kristna tron.
Påskfirande i Sverige på 2000-talet har en rad inslag som inte alls har med kristendomen att göra – påskharen, påskgodis och påskkärringar för att nämna tre. Dock är påsken i betydligt större utsträckning än julen fortfarande förknippad med sitt kristna ursprung.
För kristna är påsken den i särklass viktigaste högtiden eftersom det är då man högtidlighåller Jesus lidande och död på korset (på långfredagen) samt firar hans uppståndelse (på påskdagen).
Jesus (om man ska utgå ifrån det som står i evangelierna) firade sin sista judiska påsk i Jerusalem. Att han och hans lärjungar firade den judiska påsken beror helt enkelt på att de var judar. Berättelse om den sista påsken i Jesus liv kallas för passionsberättelsen - från intåget i Jerusalem på en åsna, via Judas förräderi och döden på korset, till uppståndelsen på tredje dagen.
Varför är då denna historia om Jesus så central för kristna? Så här förklarar prästen Joel Ingmarsson:
Men på korset hände något helt avgörande. När synden kom in i världen blev förbindelsen bruten mellan Gud och alla människor. Det uppstod ett stort gap. Jesu viktigaste uppgift var att bygga en bro mellan himmelen och jorden, mellan oss och Gud. När Jesus dör på korset blir han själv bron till Gud för oss. Genom tron på Jesus får vi del av detta.
De första kristna var också, liksom Jesus och hans lärjungar, judar och levde i en judisk miljö. De fortsatte att fira samma högtider, men gav dem en ny innebörd. Påsken firades alltså på samma sätt, men nu med Jesus död och uppståndelse i fokus snarare än Exodusberättelsen.
Det var först när kristendomen spred sig utanför Palestina in i Romarriket som det började höjas röster för att det judiska arvet skulle bort. Och vid konciliet i Nicaea år 325 bestämdes bland mycket annat att den kristna påsken aldrig skulle infalla samtidigt som den judiska. Därför infaller den kristna påskdagen den första söndagen efter påskfullmånen. På så vis firades Jesus uppståndelse på Påskdagen alltid på en söndag till skillnad från den judiska påsken som kan infalla under vilka veckodagar som helst.
Under de århundraden som gått sedan konciliet i Nicaea har mycket förändrats – både i kristendomen som tro men också i hur vi firar påsk i olika delar av världen. Centralt för troende kristna är dock fortfarande tron på att Jesus död på korset har central betydelse för mänskligheten. Därför firar kristna påsk.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-02)
Källor: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus och Påsken i tro och tradition av Inge Löfström
