Varför heter det långfredag?
Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.
Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.
Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)
Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)
Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)
Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)
Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.
Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.
Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:
Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, hölts då längre, än på andra dagar.
I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:
Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,
Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:
I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.
Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.
Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om långfredg, långfredagen, påsk, stilla veckan, kristendom, högtider
När är påsken 2009?
Kort svar: Påskdagen 2009 är 12 april.
För den som vill göra det enkelt för sig är det bara att titta i en almanacka och där konstatera att påskdagen 2009 infaller söndagen 12 april. För den som vill räkna ut när påsken är då blir det svårare.
Att räkna ut när påsken infaller ett visst år är en mycket komplicerad uträkning. En vanlig (men tyvärr felaktig) minnesregel är att ”påskdagen är den söndag som följer närmast efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. De allra flesta år stämmer regeln, men eftersom regeln inte är korrekt är det vissa år som den inte stämmer.
Den korrekta definitionen av påskens plats i almanackan är att påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. Den ecklesiastiska (också kallad den metonska) fullmånen är inte samma sak som den astronomiska fullmånen, utan en fullmåne som räknas fram via tabeller och formler. Inte heller är det den astronomiska vårdagjämningen (som kan infalla på olika datum) som ligger till grund för påskens datum, utan den 21 mars oavsett om det är vårdagjämningens dag eller inte.
Anledningen till att den kristna kyrkan valde just den här metoden att bestämma datumet för påsken grundar sig i en vilja att det judiska påskfirandet och det kristna inte skulle hamna på samma dag.
Läs även andra bloggare om påsk 2009, påsken 2009, påsk, påsken, almanacka
Vad är hetvägg?
Kort svar: I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor. Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.
Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.
Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översätts till svenska blir det ”varma kilar”.
Wecken?
”Wecken” syftar på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformat (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:
Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.
Heiss?
Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma. Heis i Heiswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringeus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.
Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör. Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk.
Bringeus skriver:
Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.
Hetvägg?
Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.
När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas.
Läs även andra bloggare om hetvägg, hetvägg, semla, semlor, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, fettisdag, fastlag, påsk
Källor: Semlor av Mia Öhrn, Historiebok för kakälskare av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros samt Fastlagsbullarna och deras föregångare av Nils-Arvid Bringeus.
Varför heter det askonsdag?
Kort svar: Askonsdagen (den första dagen av påskfastan) heter som den gör efter en katolsk sed att strö aska över sig vid inledningen av fastan.
Askonsdagen 2009 inträffar 25 februari och är dagen efter fettisdagen. I och med askondagen inleds påskfastan som varar i fyrtio dagar. Så här skriver Martin Modéus:
Nu började i gamla tider den traditionella botgöringsperioden, då de som syndat och skulle göra bot beströddes med aska på huvudet. Sedan drevs de symboliskt ut ur gemenskapen, för att återupptas igen på skärtorsdagen.
Namnet skärtorsdag kommer av verbet ”skära” som betyder just ”rena”. I det här fallet renas från synd.
Namnet Askonsdag kommer alltså från traditionen att strö aska över sig i början av fastan för att på så vis rena sig från synder.
Att man strör aska på sig i syfte att göra bot är en urgammal sed som bl a finns beskriven i Daniels bok:
Jag vände mig till Herren Gud med bön och åkallan och höll fasta i säck och aska.
Askonsdagen avskaffades i Sverige vid reformationen men återinfördes åter i kyrkoåret i samband med 1983 års evangeliebok.
Källa: Tradition och liv av Martin Modéus
Läs även andra bloggare om askondag, askonsdage, fasta, fastan, påsk, traditioner, högtider
Varför heter det semla?
Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.
Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” är känt av många. Men hur kommer det sig att semla har blivit det totalt dominerande ordet, till skillnad från hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller tisdagsbulle?
En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.
Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:
Utan tvekan är det genom begeriernas och konditoriernas marknadsföring som betetckningen ”smela” ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.
Läs även andra bloggare om semla, semlor, etymologi, hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, tisdagsbulle, fettisdag, fastlag, påsk
Vad är skillnaden mellan fasta och fastlag?
Kort svar: Fasta är en period då man låter bli att äta viss mat. Fastlag är dagarna före fastan då man istället festar och äter god mat i överflöd. Fasta och fastlag är alltså varandras motsatser.
Orden fastlag och fasta låter lika och kan därför lätt sammanblandas. Det skall de dock inte göras eftersom de är varandras direkt motsatser.
Vad är fastlag?
Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (söndag – tisdag).
Dagarna i fastlagan har kallats olika saker – fläsksöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.
Det enda av fastlagsfirandet som egentligen levt kvar fram till 2000-talet är ätandet av semlor (som dock inte längre begränsas till fettisdagen eller ens fastlagen).
Vad är fasta?
Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.
I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.
Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).
Läs även andra bloggare om fasta, fastlag, påsk, religion, kristendom, fettisdag, högtider, traditioner
Källa: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström
När är fettisdagen 2009?
Kort svar: Fettisdagen 2009 är tisdagen 24 februari.
Fettisdagen är den sista dagen före fastan och således den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är den festperiod som kommer precis före fastan och då är det tänkt att man ska ha fest och äta gott. I Sverige har fettisdagen varit den dag då det av tradition äts semlor.
Fastan inför påsk är fyrtio dagar plus sex söndagar (alltså 46 dagar totalt). Alltså är fettisdagen alltid 47 dagar före påskdagen. Påsken är ju en av de rörliga högtiderna (den infaller alltså inte på samma datum varje år) och därmed är fettisdagen också en rörlig dag.
Påsken 2009 infaller i mitten av april – påskdagen är 12 april – och därför är fettisdagen ungefär en och en halv månad tidigare: 24 februari.
Läs även andra bloggare om fettisdag, fettisdagen 2009, semlor, högtider, fasta, fastlag
När firas den judiska påsken (pesach)?
Kort svar: Den judiska påsken börjar dag 15 i månaden Nisan och håller på en vecka. Eftersom den judiska kalendern och den gregorianska inte stämmer överens flyttar sig den judiska påsken i vår almanacka. År 2008 började påsken 19 april och 2009 börjar den 8 april.
En vanlig missuppfattning är att den judiska påsken (pesach) – till minne av uttåget ur Egypten – firas samtidigt som den kristna påsken. Så är det alltså inte, snarare tvärtom.
Missuppfattningen bygger förmodligen på att Jesus firade den judiska påsken under den vecka som han (enligt kristen tradition) korsfästes, dog och uppstod runt år 33. Därefter firade de första kristna den judiska påsken, men med ett nytt innehåll. Det var inte förrän kyrkomötet i Nicaea 325 som den kristna påsken separerades från den judiska genom beslutet att den kristna påsken skulle infalla den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Anledningen till beslutet var just att man inte ville att den kristna och den judiska påsken skulle infalla samtidigt.
Den judiska påsken börjar på dag 15 i månaden Nisan och håller på till dag 22 – alltså i en vecka. Påsken börjar alltså på samma datum i samma månad varje år om man följer den judiska kalendern. Tidpunkten varierar dock i den gregorianska kalendern eftersom den judiska kalendern är en lunisolarkalender som baseras både på både solens och månens omlopp och den gregorianska är en ren solkalender.
Den judiska kalenderns år består av 354 dagar (12 månader med 29 eller 30 dagar i varje månad). För att anpassa kalendern till det tropiska året stoppas en skottmånad in med viss regelbundenhet (sju skottmånader under en tidsperiod om nitton år). Varje ny månad börjar (och slutar) alltså med nymåne och den 15:e dagen är det alltså fullmåne. Därför börjar det judiska påskfirandet alltid vid fullmåne.
Eftersom den judiska och den gregorianska kalendern inte följer samma system infaller den judiska påsken enligt den gregorianska kalendern vid olika tillfällen varje år. Just 2008 börjar den judiska påsken den 20 april och avslutas 27 april. Eftersom ett dygn i den judiska kalendern räknas från solnedgång till solnedgång börjar dock firandet av den judiska påsken redan på kvällen den 19 april.
Så här infaller den judiska påsken de närmaste åren:
- 19 april 2008
- 8 april 2009
- 29 mars 2010
- 18 april 2011
- 6 april 2012
- 25 mars 2013
- 14 april 2014
- 3 april 2015
- 22 april 2016
Källor: Världens religioner av Markus Hattstein samt Så här går det till – judisk vardag och helg av Harry Gersh
Läs även andra bloggare om påsk, pesach, judisk påsk, judendom, högtider, kalender
När började vi äta påsklamm i Sverige?
Att äta lamm till påsk har fått ordentligt genomslag i tidningarnas matbilagor och på olika receptsidor. Men trots att det finns en koppling till det judiska påskfirandet (lammet som offrades och vars blod målades på dörren) och även till det kristna (Jesus som offerlammet) så har lamm på det svenska påskbordet funnits i mindre än hundra år.
Även om det i ”matfundamentalistiska” (Som Swahn uttrycket det) kretsar i främst Bohuslän varit sed att äta lamm under flera sekler så är det först på 1900-talet som påsklammet gjort sin allmänna intåg på det svenska påskbordet. Anledningen är som vanligt praktiska. I medelhavsområdet är klimatet varmare och lammen var vid tiden för påsk färdiga för slakt. I det kalla Norden var lammen ännu för unga när påsken inföll. Först när det blivit möjligt att importera lamm från främst Nya Zeeland har lammet funnit sin väg till påskbordet. Swahn förklarar:
Påsklammets sentida inmarsch i våra helgmatsedler vid påsk skall nog snarast ses som en följd av att frysteknik och moderna färskvarutransporter har upphävt de naturliga terminerna för en hel del av våra fordomdags säsongsbetonade matvanor.
Liksom med t.ex. sill och potatis vid midsommar eller semlor med mandelmassa och grädde är alltså påsklammet en produkt av 1900-talet.
Källa: Folk i fest – traditioner i Norden av Jan-Öyvind Swhan (red)
Läs även andra bloggare om påsk, påsklamm, lamm, mat, högtider, bohuslän, religion
7 nya texter om påskfirande
Förutom förra årets påskartiklar har jag i år skrivit 7 texter om påskfirande.
- Varför firar vi påsk i Sverige?
En längre genomgång kring vårt påskfirandes ursprung.
- Hur länge har påskkärringar funnits?
En revidering av tidigare påståenden om påskkärringar som ett 1900-talsfenomen. - Vad betyder ordet “påsk”?
En kort historik kring ursprunget till ordet ”påsk”.
- Vilken dag ska man gå påskkärring?
En text som visar att man kan gå påskkärring både på påskafton och skärtorsdagen. - När infaller påsken 2008?
En förklaring till varför påsken är så tidig i år.
- Vad heter dagarna i stilla veckan och varför?
En samling av dagarna i stilla veckan och förklaring till hur de fått sina namn. - Varför är fastan fyrtio dagar?
En förklaring till varför fastan är just i 40 dagar.
