När är fettisdagen 2013?
Kort svar: 12 februari är fettisdagen (eller semmeldagen) 2013.
Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
Foto:
http://www.fotoakuten.se
Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2013 råker det vara 12 februari.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-14)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
När är fettisdagen 2011?
Kort svar: Fettisdagen (också kallad semmeldagen) 2011 infaller den 8 mars (f ö samma dag som internationella kvinnodagen, men de har ingenting gemensamt).
Fettisdagen är den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlag ska inte förväxlas med fastan – de är egentligen varandras totala motsatser. Fastlagen är tre dagar av fest innan den fyrtio dagar långa påskfastan börjar.
Påskfastan börjar på askonsdagen och löper sedan fyrtio dagar (exklusive sex söndagar) fram till påskhelgen. Fettisdagen är alltså tisdagen före askonsdagen.
Foto: http://www.fotoakuten.se
Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars) blir också fettisdagen rörlig. Årets påsk (2011) är ovanligt sen – påskdagen är inte förrän 24 april – så blir också fettisdagen sen.
Fettisdagen infaller 46 dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar) före påskdagen och årets fettisdag är sålunda 8 mars. Och det är egentligen först då man får börja äta semlor.
Läs även andra bloggares åsikter om semmeldagen 2011, fettisdagen 2011, semlor, semla, fastlag
När är semmeldagen 2010?
Kort svar: Semmeldagen (eller fettisdagen som den också kallas) infaller sista dagen före fastan – i år är det tisdagen 16 februari.
Semmeldagen är ett mindre vanligt namn på fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen på den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är en period av frosseri och fest som infaller precis före en fasta.
Fastan inför påsk är fyrtio dagar (plus sex söndagar) och börjar med askonsdagen. Således är fettisdagen fyrtiosju dagar före påskdagen och eftersom påsken är en rörlig högtid och infaller på olika datum från år till år är semmeldagens datum olika från år till år.
Påskdagen 2010 infaller söndagen den fjärde april och fyrtiosju dagar dessförinnan – 16 februari – infaller semmeldagen.
Foto: http://www.fotoakuten.se
Läs även andra bloggare om semmeldagen, semmeldagen 2010, semledagen, fettisdag, fettisdagen 2010, semlor, högtider, fasta, fastlag
–> Missa inte Högtider på Facebook <—
Varför är det mandelmassa i semlor?
–> Missa inte Högtider på Facebook <—
Kort svar: Mandelmassan som en del av semlan är känd sedan slutet av 1800-talet. Troligtvis kom de via schweiziska bagare till Sverige.
Semlan som vi äter nuförtiden – runda bullar fyllda med mandelmassa, toppade med grädde och beströdda med florsocker – har nästan inget gemensamt med de första fastlagsbröden.
Fastlagsbröd som de åts i Tyskland på 1400-talet kallades Heisswecken och var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Den runda formen och sötman var en konsekvens av sjunkande priser på socker och mjöl under 1700-talet.
Foto: http://www.fotoakuten.se
Från fastlagen hos Fredrika Bremer 1867 finns följande beskrivning:
att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.
Men när och hur kom mandelmassan in i semlan? Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:
Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.
Källa: Semlor av Mia Öhrn
Läs även andra bloggare om semla, semlor, mandelmassa, sockerbagare, schweiz
Varför är en semla rund och söt?
Kort svar: Sin runda form och söta smak fick semlan på 1700-talet då tiderna blev bättre och sockret billigare.
En modern rund semla, fylld med mandelmassa, toppad med vispgrädde och beströdd med florsocker uppäten under årets första månader har mycket lite gemensamt med den tidigast kända formen av fastlagsbulle.
Den tidgast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt och tiderna.
Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:
Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.
Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:
Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.
I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.
Läs även andra bloggare om semla, semlor, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, tisdagsbulle, fettisdag, fastlag, påsk
Vad är hetvägg?
Kort svar: I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor. Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.
Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.
Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översätts till svenska blir det ”varma kilar”.
Wecken?
”Wecken” syftar på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformat (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:
Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.
Heiss?
Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma. Heis i Heiswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringeus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.
Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör. Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk.
Bringeus skriver:
Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.
Hetvägg?
Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.
När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas.
Läs även andra bloggare om hetvägg, hetvägg, semla, semlor, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, fettisdag, fastlag, påsk
Källor: Semlor av Mia Öhrn, Historiebok för kakälskare av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros samt Fastlagsbullarna och deras föregångare av Nils-Arvid Bringeus.
Varför heter det semla?
Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.
Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” är känt av många. Men hur kommer det sig att semla har blivit det totalt dominerande ordet, till skillnad från hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller tisdagsbulle?
En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.
Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:
Utan tvekan är det genom begeriernas och konditoriernas marknadsföring som betetckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.
Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.
När är fettisdagen 2009?
Kort svar: Fettisdagen 2009 är tisdagen 24 februari.
Fettisdagen är den sista dagen före fastan och således den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är den festperiod som kommer precis före fastan och då är det tänkt att man ska ha fest och äta gott. I Sverige har fettisdagen varit den dag då det av tradition äts semlor.
Fastan inför påsk är fyrtio dagar plus sex söndagar (alltså 46 dagar totalt). Alltså är fettisdagen alltid 47 dagar före påskdagen. Påsken är ju en av de rörliga högtiderna (den infaller alltså inte på samma datum varje år) och därmed är fettisdagen också en rörlig dag.
Påsken 2009 infaller i mitten av april – påskdagen är 12 april – och därför är fettisdagen ungefär en och en halv månad tidigare: 24 februari.
Läs även andra bloggare om fettisdag, fettisdagen 2009, semlor, högtider, fasta, fastlag
