Vilken dag är den första sommardagen?
Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).
Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.
Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.
Tiburtiusdagen – 14 april
Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)
I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.
Valborg – 1 maj
En senare indelning, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, av året i två delar lägger vinterhalvåret från 1 november till sista april (valborgsmässoafton).
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.
Med den uppdelningen blir 1 maj vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Urbanus – 25 maj
Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):
Urban, Vilhelmina och Beda,
de tre skola sommaren leda
Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-29)
Källor:
Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helgerm högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag
När är midsommarafton 2012?
Kort svar: Midsommarafton 2012 infaller 22 juni.
Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.
Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det allt 20 eller 21 juni (svensk tid).
Själva midsommardagen är inte direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – eller Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).
Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:
För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
Eftersom Sverige har rörlig midsommar infaller årets (2012) midsommarafton den 22 juni och midsommardagen 2012 är den 23 juni.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-09)
När är sommarsolståndet 2009?
Kort svar: Sommarsolståndet 2009 infaller den 21 juni 07.45 06.45 (svensk tid).
Sommarsolståndet inträffar den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får maximal med solljus – år 2009 inträffar det kl. 07.45 06.45 den 21 juni (svensk tid) – alltså söndagen efter midsommar.
Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig närmast vara maximalt lutat mot solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.
När jorden befinner sig i läget till vänster på bilden är norra halvklotet vänt mot solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då ljust dygnet runt eftersom solen aldrig försvinner under horisonten – midnattssol.
Till skillnad mot vad många verkar tro så infaller alltså midsommardagen inte i samband med sommarsolståndet varje år eftersom midsommardagen kan infalla mellan 20 och 26 juni. Alltså är midsommarnatten inte alltid heller årets ljusaste natt.
Läs även andra bloggare om sommarsolstånd, sommarsolståndet 2009, solen, jorden
När är midsommar 2009?
Kort svar: Midsommarafton 2009 infaller 19 juni.
Till skillnad från ex jul och alla hjärtans dag är midsommar en rörlig högtid – den infaller inte samma datum varje år. Däremot är midsommarafton alltid på en fredag – den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni.
Fram till och med 1952 var midsommarafton alltid 23 juni (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. Att Johannes döparens dag förlagts till 24 juni har med datumet för Jesus födelse att göra.
När firandet av Jesus födelse på 300-talet bestämdes till 25 december och datumet för jungfru Marias bebådelse till 25 mars, kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige. Ett av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således är midsommarafton 2009 så tidig som den kan bli – 19 juni.
Källa: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommarafton 2009, midsommar, midsommar 2009, högtider, sommar, almanacka.
När är det kräftpremiär 2008?
Vilken dag kräftpremiären infaller 2008 beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och i så fall vilka traditioner du håller på.
Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades.
Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent – Hjalmar Widegren – ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln ”Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.
– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.
Tidpunkten för kräftfiskets början ändrades i början av åttiotalet. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa:
Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.
Räknar man utifrån Fiskeriförodningen (som för övrigt upphävdes 1994) skulle kräftpremiären i år (2008) vara 7 augusti (eftersom det är dagen efter första onsdagen i augusti.)
Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Visserligen finns det lokala bestämmelser om när kräftpremiären skall vara, men jag har inte funnit några säkra källor kring detta sista datum.
Det finns de som hävdar 8 augusti liksom de som hävdar första respektive andra onsdagen i augusti som kräftpremiärsdatum. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum kräftpremiären inträffar 2008 – antingen 7augusti, 8 augusti eller 14 augusti.
Läs även andra bloggare om kräftor, kräftpremiär, kräftpremiären 2008, fisk, mat, högtider, traditioner
Källa: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl.
Varför firar vi midsommar i Sverige?
Kort svar: Midsommar infaller i anslutning till sommarsolståndet då natten är som kortast. Människor har i alla tider firat den här typen av brytningstider. Dessutom inföll midsommar under en period då det inte fans så mycket arbete att göra.
En vanlig svensk midsommarafton i Sverige torde hos de flesta innehålla dans kring midsommarstången och sedan sill, potatis och gräddfil med någon stark dryck till. Men varför firar vi egentligen midsommar i Sverige?
För att svara på frågan bör man först försöka att förstå hur årets gång tydligt påverkas av jordens lutning, särskilt när man bor på våra breddgrader.
I stora delar av Skandinavien är året uppdelat i fyra mer eller mindre tydliga perioder som avgränsas av vinter- och sommarsolstånd respektive höst- och vårdagjämning.
Vi vet med stor säkerhet att människor under mycket lång tid har kunnat avgöra när sommar- respektive vintersolstånd inträffat. Exempel på detta är monumenten Stonehenge i England som förmodligen är rest på ett sådant sätt att de visar var solen går upp och ned vid solstånden.
Därför kan vi också vara tämligen säkra på att någon form av firande vid tidpunkten för sommarsolståndet förekommit långt tillbaka i tiden. På samma sätt som vi vet att jul firats i Norden i ett par tusen år utan att för den skull veta så mycket hur den firats, vet vi väldigt lite om hur midsommar firats längre tillbaka i tiden.
Jul och midsommar är på sätt och vis tvillingfester. Därför kan det vara intressant att dra ytterligare paralleller. Så här skriver Göran Stålbom
I Norden öppnade sig arbetsåret under jul. Men det öppnade sig också markant vid ytterligare ett tillfälle under året. Efter vårarbetets slut och fram till slåttern i juli fanns tid för vila och rekreation. Detta skulle komma att bli årets näst största folkliga fest.
Eftersom brytningstider nästan alltid ger upphov till olika festligheter (ex. vårdagjämningen, övergång mellan vinter- och sommarhalvår och tvärtom) är det säkert så att årets ljusaste natt varit en viktig natt i folktron. Stålbom igen:
Midsommar var på sätt och vis en viktig gräns under året. Tiden före midsommar hade varit präglad av ett givande till jorden. /../ Efter midsommar började en tid präglad av ett tillvaratagande av årets äring.
Liksom med julen är de första kända skriftliga beläggen för firande från runt 1200-talet. Om Olav Trygvasson skrivs i de isländska kungasagorna:
Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Här kan tydligt ses hur året delas in i fyra kvartal med sommarkvartalet från midsommar till Mikaeli. Någon form av firande – med offeröl – finns alltså belagt sedan åtminstone 1200-talet. Att det skulle ha förekommit någon form av blot vid midsommartid verkar dock tveksamt. Så här skriver Britt-Marie Näström
Uppgifterna om midsommarblot är annars sporadiska och tveksamma. Midsommar inföll i skarven mellan vårarbetets slut och slåttern, och i senare tid firades detta genom att maja åkrarna, det vill säga att man drog runt med gröna kvistar för att säkra markens gröda. I senare folkreligiositet förekom också att man offrade i källor för en kommande god sommar. /../ Firandet av sommarsolståndet verkar på det hela taget ha varit en folklig fest med starka inslag av fruktbarhetskarraktär.
Dock bör man nog inte överdriva det nutida firandets beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Den folkliga förklaringen att midsommar firats torde snarare hänga samman med att det passade väl samman med arbetsåret – sommarsolståndet inföll under en period då inte så mycket arbete fanns att göra. Ljusa nätter och en natur som badar i grönska torde väl också göra sitt till för att öka benägenheten att fira. I boken Historia om de nordiska folken skriver Olaus Magnus 1555 vad som troligen är den första skildringen av svenskt midsommarfirande:
på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas
Det folkliga firandet försöktes dock ideligen styras upp av kyrkan. På 1300-talet ansökte nunnorna i Sko kloster om tillstånd att anordna fester i samband med midsommarfirandet. Förmodligen för att ”kunna ge firandet någorlunda ordnade former”. Dock förbjöds midsommarvaken år 1425 av ärkebiskop Johannes i Lund.
Successivt försökte den svenska kyrkan omvandla det folkliga midsommarfirandet till ett kristet firande av Johannes döparen, såsom skett i stora delar av Europa. När kristendomen växte fram som statsreligion i det romerska riket valde man att försöka ändra innebörden i det förkristna högtidsfirandet. Av olika anledningar (som att Johannes fötts sex månader före Jesus) blev midsommardagen (24 juni) Johannes döparens födelsedag.
Trots att julfirandet i Sverige i hög grad påverkats av kyrkans placering av Jesus födelsedag på juldagen har midsommarfirandet i Sverige nästan helt låtit bli att påverkas av Johannes döparen. Istället är det en folkliga högtid som idag förmodligen främst firas för att det är en av årets ljusaste nätter och för många en inledning på sommaren.
Källor:
Stålbom, Göran (1999) Vintersolståndet - om jul, jord och äring i folklig tradition Nordstedts:Stockholm
Näström, Britt-Marie (2002) Blot – Tro och offer i det förkristna Norden Nordstedts:Stockholm
Grandien, Bo ”Blomster laddade med trollkraft” i Unge, Ingemar (2001) Våra högtider Prisma
Fossenius, Mai (1951) Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk studie Lund:Gleerup
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterat 2012-06-16)
När är midsommarafton 2008?
Uppdatering: Midsommarafton 2009 är 19 juni.
Årets midsommarafton (2008) infaller fredagen den 20 juni. Men varför infaller midsommarafton just 20 juni i år?
Midsommaraftonens placering i almanackan har sitt ursprung i den kristna kyrkans försök att använda midsommarfirandet för egna syften. Liksom kyrkan gjorde den romerska solfesten till firandet av Jesus födelsedag (25 december) blev det förkristna midsommarfirandet firandet av Johannes döparens födelse.
När Jesus födelsedag bestämdes på 300-talet, liksom datumet för jungfru Marias bebådelse (25 mars), kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
Ända fram till 1953 var 23 juni alltid midsommarafton (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige (bl.a. flyttades Jungfru Marie bebådelsedag till närmsta söndag och alla helgons dag infördes på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. En av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således infaller årets midsommarafton fredagen den 20 juni. En del äldre menar dock att den riktiga midsommardagen fortfarande är 24 juni.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommar, högtider, sommar, almanacka
När börjar sommaren?
Kort svar: Svaret på frågan när sommaren börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska är det sommaren när det är varmare än 10 grader i snitt medan den kalendarisk och astronomiska lägger sommarens början i maj eller juni månad.
Årstidernas växlingar är det som givit upphov till många av de högtider och traditioner som vi firar i Sverige. Vi firar valborgsmässoafton när vinterhalvåret är slut, vi firar halloween när sommarhalvåret tar slut och vi firar midsommar när sommarnatten är som ljusast.
Sverige är ett land som ligger ohygglig långt norrut. På samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Att vinterhalvårets nätter då är kalla och mörka råder det inget tvivel om vilket gör sommaren extra efterlängtad. Men när börjar egentligen sommaren? Det beror helt enkelt på vad vi menar med sommar.
1. Meteorologisk sommar
Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltemperaturen. Så här skriver SMHI:
Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som sommar.
När sommaren kommer beror då helt enkelt på när temperaturen stiger tillräckligt. För Västergötland brukar det innebära i mitten av maj medan det i Norrlands fjälltrakter kan dröja ända till sommarsolståndet.
2. Astronomisk sommar
Ett andra sätt att definiera sommaren på är med kopplingen till jordens rörelse kring solen.
Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare - en kvartsgrad per dygn.
Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination. När solens når sin högst deklination (c.a. N.23) betyder det att solens står som allra högst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som sommarsolståndet inträffar.
Vid sommarsolståndet infaller midsommar och således skulle vi kunna se det som att sommarsolståndet infaller mitt på sommaren. Givet att varje årstid är cirka tre månader borde då sommaren börja under första hälften av maj månad.
3. Kalendarisk sommar
Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk sommar. Även SMHI är inne på den linjen:
Det finns även en kalendarisk definition av sommar, som säger att den omfattar månaderna juni, juli och augusti.
När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som var den första sommardagen - bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).
Skrivet av Mattias Axelsson (2008-06-01, uppdaterad 2013-05-29)
Källa: ”Sommar” smhi.se 2011-10-28
