När är sommarsolståndet 2009?
Kort svar: Sommarsolståndet 2009 infaller den 21 juni 07.45 06.45 (svensk tid).
Sommarsolståndet inträffar den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får maximal med solljus – år 2009 inträffar det kl. 07.45 06.45 den 21 juni (svensk tid) – alltså söndagen efter midsommar.
Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig närmast vara maximalt lutat mot solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.
När jorden befinner sig i läget till vänster på bilden är norra halvklotet vänt mot solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då ljust dygnet runt eftersom solen aldrig försvinner under horisonten – midnattssol.
Till skillnad mot vad många verkar tro så infaller alltså midsommardagen inte i samband med sommarsolståndet varje år eftersom midsommardagen kan infalla mellan 20 och 26 juni. Alltså är midsommarnatten inte alltid heller årets ljusaste natt.
Läs även andra bloggare om sommarsolstånd, sommarsolståndet 2009, solen, jorden
Varför är Johannes döparens dag 24 juni?
Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.
För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.
Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:
Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.
Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.
Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.
Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith
Läs även andra bloggare om johannes döparens dag, midsommardagen, riktig midsommar, midsommar, 24 juni
När är midsommar 2009?
Kort svar: Midsommarafton 2009 infaller 19 juni.
Till skillnad från ex jul och alla hjärtans dag är midsommar en rörlig högtid – den infaller inte samma datum varje år. Däremot är midsommarafton alltid på en fredag – den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni.
Fram till och med 1952 var midsommarafton alltid 23 juni (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. Att Johannes döparens dag förlagts till 24 juni har med datumet för Jesus födelse att göra.
När firandet av Jesus födelse på 300-talet bestämdes till 25 december och datumet för jungfru Marias bebådelse till 25 mars, kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige. Ett av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således är midsommarafton 2009 så tidig som den kan bli – 19 juni.
Källa: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommarafton 2009, midsommar, midsommar 2009, högtider, sommar, almanacka.
När får man börja äta surströmming?
Kort svar: Numer finns inget i lag fastställt datum för surströmmingspremiären, men många tillverkare försöker hålla tredje torsdagen i augusti som premiärdatum.
Surströmmingspremiären 2008 kan få problem eftersom surströmmingstillverkaren Höga Kusten tvingas återkalla hela årstillverkning på 120 000 burkar. Liksom med kräftor så är surströmmingspremiären fast rotad i augusti, även om det inte längre finns några regler för när surströmming får börja säljas.
Fram till 1998 fanns dock regler för surströmmingenspremiären. Så här står det i Livsmedelsverkets kungörelse om fiskvaror (SLV FS 1979:6):
surströmming får i detaljhandeln saluhållas tidigast den tredje torsdagen i augusti månad det år då strömmingen blivit beredd
Anledningen till att Livsmedelsverket bestämde ett datum var:
en gammal praktisk regel som kommit till för att förhindra att dåligt jäst och omogen fisk går till försäljning.
År 1998 valde dock Livsmedelsverket att upphäva den gamla kungörelsen. Statsinspektör Hans Brådenmark förklarar:
Det finns inget livsmedelshygieniskt motiv för en sådan bestämmelse. Strömmingen blir lekmogen vid olika tider längs Norrlandskusten, och inläggningen blir därför klar vid olika tider
Dock försöker de allra flesta producenter hålla på datumet – tredje torsdagen i augusti – även om tidigare års inläggningar kan säljas före detta datum.
Årets surströmmingspremiär – 2008 – blir alltså torsdag 21 augusti.
Läs även andra bloggare om surströmming, surströmmingspremiär, surströmmingspremiären 2008, fisk, traditioner, mat
När är det kräftpremiär 2008?
Vilken dag kräftpremiären infaller 2008 beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och i så fall vilka traditioner du håller på.
Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades.
Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent – Hjalmar Widegren – ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln ”Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.
– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.
Tidpunkten för kräftfiskets början ändrades i början av åttiotalet. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa:
Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.
Räknar man utifrån Fiskeriförodningen (som för övrigt upphävdes 1994) skulle kräftpremiären i år (2008) vara 7 augusti (eftersom det är dagen efter första onsdagen i augusti.)
Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Visserligen finns det lokala bestämmelser om när kräftpremiären skall vara, men jag har inte funnit några säkra källor kring detta sista datum.
Det finns de som hävdar 8 augusti liksom de som hävdar första respektive andra onsdagen i augusti som kräftpremiärsdatum. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum kräftpremiären inträffar 2008 – antingen 7augusti, 8 augusti eller 14 augusti.
Läs även andra bloggare om kräftor, kräftpremiär, kräftpremiären 2008, fisk, mat, högtider, traditioner
Källa: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl.
Varför firar vi midsommar i Sverige?
Kort svar: Midsommar infaller i anslutning till sommarsolståndet då natten är som kortast. Människor har i alla tider firat den här typen av brytningstider. Dessutom inföll midsommar under en period då det inte fans så mycket arbete att göra.
En vanlig svensk midsommarafton 2008 i Sverige torde hos de flesta innehålla dans kring midsommarstången och sedan sill, potatis och gräddfil med någon stark dryck till. Men varför firar vi egentligen midsommar i Sverige?
Vi vet med stor säkerhet att människor under mycket lång tid har kunnat avgöra när sommar- respektive vintersolstånd inträffat. Exempel på detta är monumenten Stonehenge i England och Ale Stenar i Sverige (även om den senare kan diskuteras) som förmodligen är resta på ett sådant sätt att de visar var solen går upp och ned vid solstånden.
Därför kan vi också vara tämligen säkra på att någon form av firande vid tidpunkten för sommarsolståndet förekommit långt tillbaka i tiden. På samma sätt som vi vet att jul firats i Norden i ett par tusen år utan att för den skull veta så mycket hur den firats, vet vi väldigt lite om hur midsommar firats längre tillbaka i tiden.
Jul och midsommar är på sätt och vis tvillingfester. Därför kan det vara intressant att dra ytterligare paralleller. Så här skriver Göran Stålbom
I Norden öppnade sig arbetsåret under jul. Men det öppnade sig också markant vid ytterligare ett tillfälle under året. Efter vårarbetets slut och fram till slåttern i juli fanns tid för vila och rekreation. Detta skulle komma att bli årets näst största folkliga fest.
Eftersom brytningstider nästan alltid ger upphov till olika festligheter (ex. vårdagjämningen, övergång mellan vinter- och sommarhalvår och tvärtom) är det säkert så att årets ljusaste natt varit en viktig natt i folktron. Stålbom igen:
Midsommar var på sätt och vis en viktig gräns under året. Tiden före midsommar hade varit präglad av ett givande till jorden. /../ Efter midsommar började en tid präglad av ett tillvaratagande av årets äring.
Liksom med julen är de första kända skriftliga beläggen för firande från runt 1200-talet. Om Olav Trygvasson skrivs i de isländska kungasagorna:
Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Här kan tydligt ses hur året delas in i fyra kvartal med sommarkvartalet från midsommar till Mikaeli. Någon form av firande – med offeröl – finns alltså belagt sedan åtminstone 1200-talet. Att det skulle ha förekommit någon form av blot vid midsommartid verkar dock tveksamt. Så här skriver Britt-Marie Näström
Uppgifterna om midsommarblot är annars sporadiska och tveksamma. Midsommar inföll i skarven mellan vårarbetets slut och slåttern, och i senare tid firades detta genom att maja åkrarna, det vill säga att man drog runt med gröna kvistar för att säkra markens gröda. I senare folkreligiositet förekom också att man offrade i källor för en kommande god sommar. /../ Firandet av sommarsolståndet verkar på det hela taget ha varit en folklig fest med starka inslag av fruktbarhetskarraktär.
Den folkliga förklaringen att midsommar firats torde alltså hänga samman med att det passade väl samman med arbetsåret – sommarsolståndet inföll under en period då inte så mycket arbete fanns att göra. Ljusa nätter och en natur som badar i grönska torde väl också göra sitt till för att öka benägenheten att fira. I boken Historia om de nordiska folken skriver Olaus Magnus 1555 vad som troligen är den första skildringen av svenskt midsommarfirande:
på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas
Det folkliga firandet försöktes dock ideligen styras upp av kyrkan. På 1300-talet ansökte nunnorna i Sko kloster om tillstånd att anordna fester i samband med midsommarfirandet. Förmodligen för att ”kunna ge firandet någorlunda ordnade former”. Dock förbjöds midsommarvaken år 1425 av ärkebiskop Johannes i Lund.
Successivt försökte den svenska kyrkan omvandla det folkliga midsommarfirandet till ett kristet firande av Johannes döparen, såsom skett i stora delar av Europa. När kristendomen växte fram som statsreligion i det romerska riket valde man att försöka ändra innebörden i det förkristna högtidsfirandet. Av olika anledningar (som att Johannes fötts sex månader före Jesus) blev midsommardagen (24 juni) Johannes döparens födelsedag.
Trots att julfirandet i Sverige i hög grad påverkats av kyrkans placering av Jesus födelsedag på juldagen har midsommarfirandet i Sverige nästan helt låtit bli att påverkas av Johannes döparen. Istället är det en folkliga högtid som idag förmodligen främst firas för att det är en av årets ljusaste nätter och för många en inledning på sommaren.
Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommardagen, historia, sommarsoltåndet, sommar, högtider, traditioner, kyrka, kristendom
Källor: Vintersolståndet av Göran Stålbom, Blot av Britt-Marie Näström, ”Blomster laddade med trollkraft” av Bo Grandien i Våra högtider (red. Ingemar Unge)
När är midsommarafton 2008?
Uppdatering: Midsommarafton 2009 är 19 juni.
Årets midsommarafton (2008) infaller fredagen den 20 juni. Men varför infaller midsommarafton just 20 juni i år?
Midsommaraftonens placering i almanackan har sitt ursprung i den kristna kyrkans försök att använda midsommarfirandet för egna syften. Liksom kyrkan gjorde den romerska solfesten till firandet av Jesus födelsedag (25 december) blev det förkristna midsommarfirandet firandet av Johannes döparens födelse.
När Jesus födelsedag bestämdes på 300-talet, liksom datumet för jungfru Marias bebådelse (25 mars), kunde kyrkan genom att göra 24 juni till Johannes döparens dag markera in hela året i fyra kvartal – tillsammans med ängeln Mikaels dag (29 september). Johannes döparens skall enligt traditionen ha fötts sex månader före Jesus, så därför föll sig 24 juni (sex månader före 25 december) naturligt (egentligen borde det varit 25 juni, men det beror på den romerska kalendern).
Ända fram till 1953 var 23 juni alltid midsommarafton (kvällen före Johannes döparens dag) oavsett vilken veckodag det råkade vara. År 1953 genomfördes en rad förändringar bland helgdagarna i Sverige (bl.a. flyttades Jungfru Marie bebådelsedag till närmsta söndag och alla helgons dag infördes på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. En av syftena med reformen 1953 var att minska antalet lediga dagar och därför valde man att lägga midsommarafton på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni. Således infaller årets midsommarafton fredagen den 20 juni. En del äldre menar dock att den riktiga midsommardagen fortfarande är 24 juni.
Läs även andra bloggare om midsommarafton, midsommar, högtider, sommar, almanacka
När är det sommar?
I övergången mellan två perioder brukar det ofta uppkomma olika seder och bruk – t.ex. i skiftet mellan vinter- och sommarhalvår eller när våren börjar. En viktig brytpunkt är när sommaren börjar och väljer man att inte bara dela upp året i ett sommarhalvår (maj – oktober) och ett vinterhalvår (november – april) så blir definitionen av sommarens början inte fullt så självklar.
- Meteorologisk sommar
Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltmperaturen och enligt SMHI är det då sommar när dygnsmedeltemperaturen är över +10 grader. Normalt brukar då sommaren komma till Stockholm i mitten av maj och till Kiruna ungefär en månad senare. - Astronomisk sommar
Temperaturen kan ju variera en hel del från år till år och då är en astronomisk årstidsindelning mer brukbar. I så fall börjar sommaren i och med sommarsolståndet (20 eller 21 juni) och sträcker sig till höstdagjämningen.
Sommarsolståndet är den tidpunkt på året då jordaxelns lutning är optimal för oss som bor på norra halvklotet (optimal om det är sol man är ute efter). Solen är då som högst på himlen och det blir egentligen aldrig riktigt natt (skymingen övergår direkt i gryning). - Kalendarisk sommar
Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk sommar. I så fall är sommarmånaderna juni, juli och augusti och sommaren börjar 1 juni. För en del är det också så att sommaren börjar när ledigheten (sommarlov eller semester) börjar.
Läs även andra bloggare om sommar, årstider, väder, almanacka, år
Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?
Kort svar: Nej, midsommarstången är inte en forntida fallossymbol. Förmodligen kom den till Sverige via tyska köpmän på 1400-talet. Formen som kan liknas vid en upp och nedvänd fallos spreds först under förra seklet.
Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.
Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:
Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets första hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.
Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:
Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.
När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.
När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.
Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:
Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.
Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:
Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.
Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.
Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.
Det är först förra århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.
Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius. Folktrons år – Ebbe Schön.
OBS! Ovanstående text är redigerad i förhållande till originalet.
Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommarstång, majstång, högtider, traditioner
Hur länge har vi ätit sill och potatis på midsommar?
Kort svar: Sill och potatis till midsommar är en ny företeelse och introducerades i början av 1900-talet.
Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök. Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt.
Att äta sill och färskpotatis till midsommar är en ung tradition. Den skapades någon gång under 1920-talet i städerna och har i princip inget att göra med bondesamhällets midsommarmeny.
Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Potatis nämns i och för sig som midsommarmat i äldre tider, men då är det inte färskpotatis utan potatis från det förra årets skörd. Att kunna visa upp att man hade fyllda förråd gav nämligen status.
Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle.
Istället är det faktiskt gräddfilen som är det äldsta inslaget på midsommarbordet. ”Johannefil” åts på midsommar i norra Sverige och även i andra delar av landet åts mjölkmat såsom ost och mjölkvälling. Precis som med påskäggen finns det praktiska förklaringar till att mjölkprodukter åts så livligt kring midsommar. Under vinterns kyla och svält gav korna dåligt med mjölk, men till midsommar hade de kalvat och mjölk fanns i stora mängder.
Källa: Svenska traditioner av Jan-Öjvind Swahn
Andra bloggar om: midsommar, mat, färskpotatis, sill, gräddfil, högtider, traditioner,
