Välkommen till Högtider – de viktigaste frågorna samlade!
På den här sidan finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Frågorna handlar om allt – från stort till smått. > Vilken fråga vill du ha svar på? < Vill du ha svar på varför och när vi firar en viss högtid finns följande lista – annars kan du söka på kategorier i listan till höger.
Nyår
Trettondagen
Fastlag och fasta
- Vad är skillnaden mellan fastlag och fasta?
- Varför är fettisdagen alltid på en tisdag?
- Varför ser en semla ut som den gör?
- Varför heter det askondag?
- Varför är fastan fyrtio dagar?
Stilla veckan och påsk
- Vad heter dagarna i stilla veckan och varför?
- Vilket datum infaller påsken ett visst år?
- Varför firar kristna påsk?
- Varför firar vi påsk i Sverige?
- Vilken dag ska man gå påskkärring?
Pingsten
- Varför firar kristna pingst?
- Vad betyder ordet pingst?
- Varifrån kommer uttrycket ”hänryckningens tid”?
Under våren
- Varför är våffeldagen 25 mars?
- Varför är Kristi himmelsfärds dag alltid på en torsdag?
- Varför firar vi valborgsmässoafton?
- Varför eldar vi på valborgsmässoafton?
- Varför är 6 juni svensk nationaldag?
Midsommar
- Varför firar vi midsommar i Sverige?
- Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?
- Hur många olika sorters blommor ska man lägga under kudden på midsommarnatten?
Kräftor, surströmming och höst
- Vilken dag är det surströmmingspremiär?
- Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?
- Vad är mickelsmäss?
- Varför äter man gås på Mårtensafton?
Alla helgons dag och halloween
- Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?
- Varför tänder vi gravljus på alla helgons dag?
- Varifrån kommer egentligen halloween?
- Vilken dag bör vi fira halloween i Sverige?
Innan jul
- Vad är en adventsljusstake?
- Varför firar vi advent?
- Vilket år sändes den första julkalendern i SVT?
- Varför har lucia vita kläder och ljus i håret?
- Varför firar vi lucia den 13 december?
Jul
- Vad betyder ordet “jul”?
- Varför firar vi jul i Sverige?
- Hur länge har vi haft julgranar i Sverige?
- Varför äter vi julskinka på julafton?
- Varför är jultomten röd?
- Varför heter jultomten jultomte i Sverige men Santa Claus i USA?
- Vad heter jultomtens renar?
- Hölls midvinterblotet vid vintersolståndet?
- Vem skrev julevangeliet?
Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?
I dagarna konsumeras det stor mängder kräftor i Sverige. Tidningarna är fyllda med smaktest och recept. Kräftskivan är tillsammans med midsommar förmodligen den svenskaste av traditioner. Men hur länge har vi ätit kräftor i Sverige egentligen?
Förmodligen kom kräftan som maträtt till Sverige från kontinenten någon gång under medeltiden. Ett av de första skriftliga beläggen på kräfta i matlagning är ett brev från Erik XIV år 1562. Kräftorna skulle användas på hans syster Anna Wasas bröllop. Även Eriks bröder Johan II och Karl IX var förtjusta i flodkräftor.
Dock fanns en stor skepsis mot kräftor hos vanligt folk ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa ”insekter”. Det var främst i de högre klasserna som kräftorna förekom i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma.
Så även om kräftan introducerats i den svenska matlagningen redan för flera hundra år sedan var det främst ett ”herreskapsäta” (för att använda Swahns ord) och inget som allmogen åt.
Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:
Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.
Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket. Därför infördes succesivt regleringar av när kräftfisket fick starta – i början av augusti var den tid på året som gällde.
Så egentligen är det bara i dryga hundra år som kräftor ätits i någon större utsträckning i Sverige. Och att det är just i början av augusti som de äts beror på myndighetsbeslut.
Läs även andra bloggare om kräftor, kräftpremiär, mat, augusti, fiske, traditioner
Källor: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl. och Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn
Vad är en tradition?
Kort svar: En tradition är seder och/eller bruk som återkommer vid vissa fasta tidpunkter. Ålder är inte avgörande för vad som blir en tradition, istället är det det som man i en viss kultur upphöjer till en tradition som blir en tradition.
Ordet ”tradition” är omgärdat med en hel del mystik. Tänker en på tradition så tänker en på saker som har hundratals år på nacken och som människor gjort i flera generationer. Nationalencyklopedin definierar tradition såsom:
det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte.
I programmet Världens modernaste land (säsong 1, avsnitt 2) diskuteras vad traditioner egentligen är. Matforskaren Jonathan Metzger sa:
Det som gör det till en tradition paradoxalt nog, är att vi upphöjer det till en tradition
Alltså – traditioner blir traditioner först när vi bestämmer oss för att det är en tradition. Därför kan också saker som bara är ett par decennier gamla vara en tradition (ex. köttbullar på julbordet som introducerades först på 1970-talet), medan saker som människor faktiskt gjort i hundratals år (t.ex. supa och föra liv på lucianatten) inte alls räknas som en tradition.
Skrivet av Mattias Axelsson (2007-01-03, uppdaterad 2013-02-26)
