Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?
I dagarna konsumeras det stor mängder kräftor i Sverige. Tidningarna är fyllda med smaktest och recept. Kräftskivan är tillsammans med midsommar förmodligen den svenskaste av traditioner. Men hur länge har vi ätit kräftor i Sverige egentligen?
Förmodligen kom kräftan som maträtt till Sverige från kontinenten någon gång under medeltiden. Ett av de första skriftliga beläggen på kräfta i matlagning är ett brev från Erik XIV år 1562. Kräftorna skulle användas på hans syster Anna Wasas bröllop. Även Eriks bröder Johan II och Karl IX var förtjusta i flodkräftor.
Dock fanns en stor skepsis mot kräftor hos vanligt folk ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa ”insekter”. Det var främst i de högre klasserna som kräftorna förekom i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma.
Så även om kräftan introducerats i den svenska matlagningen redan för flera hundra år sedan var det främst ett ”herreskapsäta” (för att använda Swahns ord) och inget som allmogen åt.
Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:
Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.
Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket. Därför infördes succesivt regleringar av när kräftfisket fick starta – i början av augusti var den tid på året som gällde.
Så egentligen är det bara i dryga hundra år som kräftor ätits i någon större utsträckning i Sverige. Och att det är just i början av augusti som de äts beror på myndighetsbeslut.
Läs även andra bloggare om kräftor, kräftpremiär, mat, augusti, fiske, traditioner
Källor: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl. och Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn
Vad är traditioner?
Ordet ”tradition” är omgärdat med en hel del mystik. Tänker jag tradition så tänker jag på saker som har hundratals år på nacken och som människor gjort i flera generationer. Men riktigt så enkelt är det inte.
I det utmärkta programmet Världens modernaste land (avsnitt 2) diskuteras vad traditioner egentligen är. Matforskaren Jonathan Metzger sa:
Det som gör det till en traditon, paradoxalt nog, är att vi upphöjer det till en tradition
Alltså – traditioner blir traditioner först när vi bestämmer oss för att det är en tradition. Därför kan också saker som bara är ett par decenier gamla vara en tradition (ex. köttbullar på julbordet som introducerades först på 1970-talet), medan saker som människor faktiskt gjort i hundratals år (t.ex. supa och föra liv på lucianatten) inte alls räknas som en tradition.
Andra bloggar om: traditioner, högtider, världens modernaste land.
