När är vintersolståndet 2012?
Kort svar: Vintersolståndet 2012 inträffar exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).
Solen rör sig som bekant skenbart över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).
Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2012 inträffar det exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).
Källa: Naval Oceanography Portal
Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)
Vad är vintersolståndet?
Kort svar: Vintersolståndet är en tidpunkt när solen står som lägst på norra halvklotet. Vintersolståndet inträffar 20 eller 21 december svensk tid.
För att förstå vad vintersolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år) samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).
Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare - en kvartsgrad per dygn.
Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.
När solens når sin lägsta deklination (c.a. S.23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.
Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 december står solen alltså som lägst och det är då vintersolståndet inträffar.
Källa: Nautica – Folkuniversitet
Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)
Vilket datum är vintersolståndet 2011?
Kort svar: Vintersolståndet 2011 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 06.30.
Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.
Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.
År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 06.30 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.
Källa: Naval Oceanography Portal
När är vintersolståndet 2010?
Kort svar: Vintersolståndet 2010 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 00.38.
Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.
Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.
År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 00.38 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.
Men betyder det att 22 december också är årets längsta natt? Egentligen inte eftersom solens deklinationen förändras ytterst lite från dygn till dygn, så mellan den 17 och 26 december är solens deklination 23,4 grader och förändringen i nattens längd är inte mätbar på minutnivå.
Natten till 19 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 20 december- 17 timmar och 27 minuter
Natten till 21 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 22 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 23 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 24 december – 17 timmar och 28 minuter
Så nätterna kring vintersolståndet är i princip lika långa.
Läs även andra bloggare om vintersolståndet, vintersolståndet 2010, årstider, vinter
När är vintersolståndet 2009?
Kort svar: Vintersolståndet 2009 infaller kl. 18.47 den 21 december.
Vintersolståndet infaller den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får minimalt med solljus – år 2009 inträffar det kl. 18.47 den 21 december (svensk tid).
Vintersolståndet infaller när solen står som lägst på norra halvklotet. Att solen står lågt beror på att jorden lutar 23,5 grader och vid vintersolståndet lutar norra halvklotet bort från solen och på norra halvklotet har vi årets kortast dag och längsta natt.
Den 21 december är solen uppe över horisonten i 6 timmar och 32 minuter (Göteborg), 5 timmar och 5 minuter (Stockholm) samt 4 timmar och 18 minuter (Umeå). Efter vintersolståndet blir successivt ljusare och ljusare.
Läs även andra bloggare om vintersolståndet, vintersolståndet 2009, årstider, vinter
Hölls midvinterblotet vid vintersolståndet?
Kort svar: Vi vet inte exakt när ett ev midvinterblot hölls i det förkristna Sverige. En begåvad gissning är att det var i mitten på januari snarare än vid vintersolståndet.
Kring vår äldre historia finns en rad föreställningar som ofta inte är förankrade i mer än gissningar. En sådan föreställning är att det forntida midvinterblotet hölls vid vintersolståndet.
Vintersolståndet infaller vid den tidpunkt då norra halvklotet är vänt bort från solen så mycket som det går. Även om människor för mer än tusen år sedan saknade de avancerade mätinstrumnet vi har idag är det troligt att de med tämligen god exakthet kunde säga när solstånden inföll.
Vad vet vi om forntida blot?
Ett blot är ett tillfälle då människor offrar boskap för att vinna gudarnas gillande. Bloten hölls vid vissa speciella tidpunkter under året och om några blot vet vi mer än andra. Ett blot som vi vet ”förfärligt lite” om (för att citera Ebbe Schön) är just midvinterblotet.
Den enda källa som finns som beskriver ett midvinterblot är islänningen Snorre Sturlasson. I sitt verk om Norges kungar och i Eddan skriver Snorre om midvinterblot i Uppsala. Problemet är att Snorre skrev sina berättelser på 1200-talet och de händelser han skildrar inträffade nästan 200 år tidigare. Det vore alltså som om jag med hörsägen som enda källa skulle beskriva hur julfirandet på 1700-talet gick till.
När hölls midvinterblotet?
I Nordiska kungasagor skriver Snorre om när julnatten (och därmed också midvinternatten) inföll:
Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.
Uttrycket höknatten har förbryllat forskare alltsedan det skrevs. Britt-Marie Näsström skriver att vissa har tolkat det som ”haknatten”, en tid då året vänder. Så här skriver Schön:
På Snorres tid ansågs midvinternatten, som ju var samma sak [som höknatten], infalla mellan den 13 och 14 januari.
Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som började 14 april respektive 14 oktober. Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 jnauri.
Många forskare har dock tvivlat på Snorres uppgifter. Så här skriver Swahn:
Det hedniska ”midvinterblotet” – en term som ofta, men oriktigt, nyttjas som synonym till ”jul” – låg antagligen senare i kalendern än vår jul (kanske vid ”Knut”).
Alltså är det felaktigt att med som DN gör, påstå att:
I den gamla folktron markerade vintersolståndet en farlig natt då djuren kunde tala och övernaturliga makter härjade fritt. I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest, ett midvinterblot.
I sak är bägge meningarna korrekta. Dock är de tagna tillsammans uttryck för den felaktiga föreställningen att vintersolståndet i slutet av december och midvintern i mitten av januari inföll samtidigt.
Källor: Stora Julboken av Jan-Öyvind Swahn, Folktrons år av Ebbe Schön samt Blot av Britt-Mari Näsström
Läs även andra bloggare om vintersolståndet, midvinter, midvinterblot, julblot
När är vintersolståndet 2008?
Vintersolståndet inträffar den exakta tidpunkt då norra halvklotet befinner sig som längst bort från solen – år 2008 inträffar det kl. 13.04 den 21 december (svensk tid).
Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig längst bort från solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.
När jorden befinner sig i läger till höger på bilden är norra halvklotet vänt bort från solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då mörkt dygnet runt.
Efter kl 13.04 den 21 december 2008 börjar vi alltså gå mot ljusare tider.
Läs även andra bloggare om vintersolståndet, vintersolståndet 2008, årstider, vinter
Har kyndelsmässodagen ett förkristet ursprung?
–> Missa inte att gå med i Högtider på Facebook. <–
Liksom de flesta kristna högtider (t.ex. jul och påsk) kan det finnas ett förkristet ursprung till kyndelsmässodagen. Den kristna förklaringen till att kyndelsmäss firas är att jungfru Maria gick i templet och offrade fyrtio dagar efter att hon fött Jesus (fyrtio dagar efter juldagen är 2 februari – kyndelsmässodagen).
Bland de första kristna firades Jesus födelse 6 januari och fyrtio dagar efter detta datum är 14 februari – vilket också blev datumet för de första kyndelsemässodagarna under ett antal hundra år.
Före kristendomen blev statsreligion i Romarriket firades en fest den 15 februari – lupercalierna. Namnet kommer av det latinska namnet för varg (lupus) och syftet med firande torde ha varit att skrämma vargarna när man släppte ut boskapen. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn om hur firandet gick till:
Ritualet började med att man slaktade en hund och ett får, varpå man smetade djurens blod i pannan på tvenne ynglingar. Därefter torkades blodet bort med en mjöldoppad ulltott, och under denna tvättning skulle gossarna utbrista i ett långdraget gapskratt. Sedan skar man pisksnärtar av offerdjurens hudar, och med dem i händerna /…/ sprang stadens präster och piskade de kvinnor som väntade med sina nakna rumpor vända mot gatan. Syftet med agan var att fruar som inte lyckades bli med barn nu skulle bli fruktsamma. På kvällen hade kvinnorna ljusprocessioner över fälten för att rena dem från ont.
Så här långt är alla överens. Dock tvistar man om huruvida det förkristna firandet av lupercalierna ligger till grund för det kristna firandet av kyndelsmässodagen.
Många historiker menar att eftersom firandet av lupercalierna var en av de största under det romerska året valde den kristna kyrkan att år 494 slå samman lupercalierna med reningsfesten för jungfru Maria – liksom man ett sekel tidigare lagt Jesus födelsedag på dagen för firandet av Sol Invictus. Särskilt ljusprocessionerna passade det kyrkliga firandet och där fick den kristna högtiden sitt namn – kyndel betyder just ljus.
Så här skriver t.ex. Nils-Arvid Bringéus:
Dagen har sitt ursprung i en hednisk botgörarfest, som firades med ljus och facklor men som kristnades på 300-talet.
En del kristna håller dock inte med. T.ex. skriver Frederick G. Holweck i Catholic Encyclopedia:
The feast was certainly not introduced by Pope Gelasius to suppress the excesses of the Lupercalia (Migne, Missale Gothicum, 691)
Dock flyttade flyttade den östromerske kejsaren Justinianus år 542 kyndelsmässodagen till dess nuvarande placering i almanackan (2 februari) för den skulle hänga samman med juldagens nya placering (25 december). De seder som då knutits till 14 februari (oavsett om de var hämtade från förkristna traditioner eller inte) följde med till det nya datumet.
Läs även andra bloggares åsikter om högtider, religion, kyndelsmässodagen, jul, romarriket, kristendom
Källa: Svenska traditoner av Jan-Öjvind Swahn.
Vilken dag är kyndelsmässodagen 2008?
Missa inte att gå med i Högtider på Facebook.
Kort svar: Kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari. Men sedan 1772 firas kyndelsmässodagen också på den söndag som infaller mellan 2 februari och 8 februari (om inte den söndagen är fastlagssöndag – vilket den är 2008 – då flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag).
I årets almanacka (2008) finns det två dagar som benämns som kyndelsmässodagen – 27 januari och 2 februari. Kyndelsmässodagen infaller fyrtio dagar efter juldagen, eftersom den teologiska förklaringen till firandet är grundat på Lukasevangeliet 2:22-24:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
Den Herrens lag som åsyftas är 3 Mosebok 12:
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Trettiotre plus sju blir fyrtio dagar och det är fyrtio dagar efter juldagen som kyndelsmässodagen firas. Fyrtio dagar efter 25 december är 2 februari så den riktiga kyndelsmässodagen infaller då och var den enda kyndelsmässodagen fram till 1772 då dagen flyttades till närmaste söndag.
Egentligen skulle då årets kyndelsmässosöndag infalla 3 februari (det är den närmaste), men eftersom påsken är så extremt tidig i år (2008) infaller fastlagssöndagen 3 februari och därför hamnar kyndelsmässosöndagen 27 januari.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2008-02-11)
Andra bloggar om: religion, högtider, traditioner, kyndelsmäss, kyndelsmässodagen, kyrka.
Varför tar julen slut vid tjugondag Knut?
Julen är förmodligen den största högtiden i Sverige. Så därför är det väl inget större fel i att vi firar av den ordentligt och håller på i åtminstone tjugo dagar – ända fram till 13 januari som i almanacka kallas tjugondag Knut.
Idag är Knutdagen främst en dag då man kastar ut sitt julpynt och julgranen (om det inte gjorts tidigare). Något regelrätt firande – förutom möjligen på förskolor – hittar vi knappast. Så var det dock inte förr. Så här skriver Ebbe Schön:
Förr var Knutdagen framför allt den dag då gillena avslutades, och då blev det ofta en hejdundrande fest.
Men vilken dag är egentligen Knutdagen och när tar julen slut? I de allra flesta länder i världen som firar jul avslutad julen i och med trettonhelgen (6 januari). I svenska almanackor fram till 16- och 1700-talet var också 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).
Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.
Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar. Så här skriver ex. nämnde Ebbe Schön:
I slutet av 1600-talet ville den lutherska kyrkans män förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd, och då infördes den 13 januari som slutdatum.
Jan-Öjvind Swahn har en något annan ingång på varför julen varar i tjugo dagar i Sverige när övriga kristenheten nöjer sig med tretton.
En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.
Problemet med den sistnämnda förklaringen är att vi inte har en aning om när det förkristna midvinterblotet hölls. Det kan har varit i december, i slutet av januari och även så långt som in i februari.
Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön, Julen förr i tiden av Ebbe Schön samt Svenska traditoner av Jan-Öjvind Swahn.
Andra bloggar om: högtider, traditioner, tjugondag knut, tjugondedag jul, jul, knut
