Kort svar: Första söndagen i advent är i år (2009) söndagen den 29 november.

Advent (som betyder ankomst) är den period om cirka fyra veckor som  inleds den första söndagen i advent (fyra söndagar före juldagen) och håller på fram till julaftonskvällen. Första advent är alltså alltid på en söndag och inte nödvändigtvis i december.

Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.

Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.

För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta mårtensgås den 10 november som det är att äta julskinka 24 december eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?

Foto: www.fotoakuten.se

Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås

Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det (som ex med påskägget) en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.

Källa: Mårten av Birgitta Björnberg.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, Martin av Tours

Kort svar: I USA firas halloween alltid 31 oktober.År 2009 är 31 oktober dock alla helgons dag i Sverige så det är även möjligt att fira svensk halloween kvällen före alla helgons dag (alltså 30 oktober).

Förvirringen är ofta stor kring vilken dag vi ska fira halloween i Sverige. Problemet ligger i att vi i Sverige anammat en amerikansk tradition och överfört den till svenska förhållanden, men att den då krockar med en äldre tradition – alla helgons dag.

Halloween i USA firas alltid den31 oktober eftersom halloween är en kortform av all hallows eve (alla helgons afton) – alltså aftonen före alla helgons dag. I Sverige var alla helgons dag fram till 1772 också alltid 1 november och var då en röd dag. Därefter flyttades alla helgons dag till den första söndagen i november medan 1 november istället kallades för allhelgonadagen.

År 1953 blev alla helgons dag återigen en röd dag och det bestämdes att den skulle vara lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Den 1 november fortsatte kallas för allhelgonadagen.

Eftersom vi alltså numer högtidlighåller allhelgona på en lördag oavsett datum skulle vi kunna fira vår alla helgons afton (alltså halloween) fredagen före alla helgons dag. Annars är risken att – som i år 2009 – att halloween och alla helgons dag krockar.

Vi kan alltså välja huruvida vi vill fira halloween den 31 oktober (som i USA) eller fredagen före alla helgons dag (vilket i år – 2009) är 30 oktober.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, alla helgons dag, allhelgonadagen

Kort svar: När Hembakningsrådet och Kaeth Gardestedt 1989 införde kanelbullens dag valde de 4 oktober eftersom det skulle vara ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid.

Varje år de senaste tio åren har märks det en ökad aktivitet hos konditorierna kring de 4 oktober. Anledningen är att just detta datum infaller kanelbullens dag. Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de för tio år sedan (1999) fyllde femtio år och då ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

- Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Det stora uppsvinget för Kanelbullens dag kom, enligt Björn Hellman (vd för Sveriges Bagare & Konditorer), först 2004 då en organisationen genomförde ett stort antal aktiviteter för att uppmärksamma dagen.

Men varför blev det just 4 oktober av alla de 365 dagar som fanns att välja på?

Eftersom det inte finns något forskat kring kanelbullens dag (vad jag vet) är det bästa sättet såklart att vända sig till primärkällan – Kaeth Gardestedt. Hon förklarar valet av datum så här:

Därför föreslog jag den 4 oktober – Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.

Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).

Dessutom är det förmodligen betydligt lättare att klämma in en ny tradition på den högtidsfattiga hösten jämfört med vintern (med lucia, jul, nyår, tjugonde knut o s v) eller våren (våffeldagen, påsk, valborg, första maj o s v).

Läs även andra bloggare om kanelbullens dag, kanelbullar, kanelbulle, bulle, 4 oktober.

Övergången mellan sommar och höst har gett upphov till en rad olika traditioner – mickelsmäss, halloween och Mårten. Dock ligger dessa högtider vid olika tidpunkter av den anledningen att höstens början inte entydigt kan definieras. Hösten kan nämligen ses på lite olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man har.

1. Astronomisk höst
   Ett sätt att se på hösten är att den börjar i och med höstdagjämningen. Vid höstdagjämningen (som i år – 2009 – infaller 22 september kl. 21.18) är dagen (i teorin) lika lång som natten över hela jorden. Därefter går vi på det norra halvklotet mot mörkare tider och de på andra sidan jorden går mot ljusare. Därefter är nätterna längre än dagarna och är så fram till vårdagjämningen.
   Anledningen till att det är så här är att jordens rotationsaxel inte är vinkelrät mot den bana som jorden färdas runt solen. Axeln lutar 23,5 grader, vilket innebär att nordpolen vid en viss tidpunkt (runt midsommar) är vänd maximalt mot solen och tar emot maximalt med instrålning från solen.
   Tre månader därefter (alltså 22 eller 23 mars) passerar jorden den punkt i rotationen kring solen där lutningen är sådan att norra halvklotet får mindre och mindre solljus.
   Bilden (som jag helt fräck snott härifrån) visar hur det går till.
   
2. Metreologisk höst
   Enligt SMHI är det höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Eftersom Sverige är ett avlångt land kommer den normala hösten vid olika tidpunkter till olika delar av landet. Som exempel brukar det vara höst i Kiruna i mitten av augusti och i Malmö är det höst först i mitten på oktober.
3. Kalendarisk höst
   Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk höst. I så fall är höstmånaderna september, oktober och november och sommaren börjar 1 september.

Läs även andra bloggares åsikter om höst, höstdagjämning, årstider

Kort svar: Numer finns inget i lag fastställt datum för surströmmingspremiären, men många tillverkare försöker hålla tredje torsdagen i augusti som premiärdatum. Således blir surströmmingspremiären 2009 den 20 augusti.

Liksom med kräftor så är surströmmingspremiären fast rotad i augusti, även om det inte längre finns några regler för när surströmming får börja säljas.

Fram till 1998 fanns dock regler för surströmmingenspremiären. Så här står det i Livsmedelsverkets kungörelse om fiskvaror (SLV FS 1979:6):

surströmming får i detaljhandeln saluhållas tidigast den tredje torsdagen i augusti månad det år då strömmingen blivit beredd

Anledningen till att Livsmedelsverket bestämde ett datum var:

en gammal praktisk regel som kommit till för att förhindra att dåligt jäst och omogen fisk går till försäljning.

År 1998 valde dock Livsmedelsverket att upphäva den gamla kungörelsen. Statsinspektör Hans Brådenmark förklarar:

Det finns inget livsmedelshygieniskt motiv för en sådan bestämmelse. Strömmingen blir lekmogen vid olika tider längs Norrlandskusten, och inläggningen blir därför klar vid olika tider

Dock försöker de allra flesta producenter hålla på datumet – tredje torsdagen i augusti – även om tidigare års inläggningar kan säljas före detta datum.

Årets surströmmingspremiär – 2009- blir alltså torsdag 20 augusti.

Läs även andra bloggare om surströmming, surströmmingspremiär, surströmmingspremiären 2009, fisk, traditioner, mat

Kort svar: Nu finns inte längre någon officiell kräftpremiär, men den vanligaste dagen att fira kräftpremiären är 8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Vilken dag kräftpremiären infaller 2009 beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och i så fall vilka traditioner du håller på.

Att vi alls har en kräftpremiär beror på  att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna p g a utfiske.

Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent – Hjalmar Widegren – ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter utvidgades förbudet till att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes till att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln “Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.

– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.

Tidpunkten för kräftfiskets början ändrades i början av åttiotalet. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa:

Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.

Räknar man utifrån Fiskeriförodningen (som för övrigt upphävdes 1994) skulle kräftpremiären i år (2009) vara 6 augusti (eftersom det är dagen efter första onsdagen i augusti.)

Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Visserligen finns det lokala bestämmelser om när kräftpremiären skall vara, men jag har inte funnit några säkra källor kring detta sista datum.

Det finns de som hävdar 8 augusti liksom de som hävdar första respektive andra onsdagen i augusti som kräftpremiärsdatum. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum kräftpremiären inträffar 2009 – antingen 6 augusti, 8 augusti eller 12 augusti.

Läs även andra bloggare om kräftor, kräftpremiär, kräftpremiären 2008, fisk, mat, högtider, traditioner

Källa: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl.

Kort svar: Sommarsolståndet 2009 infaller den 21 juni 07.45 06.45 (svensk tid).

Sommarsolståndet inträffar den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får maximal med solljus – år 2009 inträffar det kl. 07.45 06.45 den 21 juni (svensk tid) – alltså söndagen efter midsommar.

Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig närmast vara maximalt lutat mot solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.

När jorden befinner sig i läget till vänster på bilden är norra halvklotet vänt mot solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då ljust dygnet runt eftersom solen aldrig försvinner under horisonten – midnattssol.

Till skillnad mot vad många verkar tro så infaller alltså midsommardagen inte i samband med sommarsolståndet varje år eftersom midsommardagen kan infalla mellan 20 och 26 juni. Alltså är midsommarnatten inte alltid heller årets ljusaste natt.

Läs även andra bloggare om sommarsolstånd, sommarsolståndet 2009, solen, jorden

Kort svar: Midsommarstången kom förmodligen till Sverige från Tyskland på 1400-talet, men då förknippad främst med första maj. Sveriges klimat gjorde att stången passade bättre vid midsommar. Stången är alltså inte en forntida fallosymbol.

Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.

Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:

Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets försrra hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.

Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.

När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.

Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:

Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.

Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.

Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.

Det är först det senaste århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.

Källor: Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk
studie – Mai Fossenius.

Läs även andra bloggare om midsommar, midsommarafton, midsommarstång, majstång, högtider, traditioner

Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.

Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.

Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith

Läs även andra bloggare om johannes döparens dag, midsommardagen, riktig midsommar, midsommar, 24 juni