Kort svar: Vintersolståndet 2009 infaller kl. 18.47 den 21 december.

Vintersolståndet infaller den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får minimalt med solljus – år 2009 inträffar det kl. 18.47 den 21 december (svensk tid).

Vintersolståndet infaller när solen står som lägst på norra halvklotet. Att solen står lågt beror på att jorden lutar 23,5 grader och vid vintersolståndet lutar norra halvklotet bort från solen och på norra halvklotet har vi årets kortast dag och längsta natt.

Den 21 december är solen uppe över horisonten i 6 timmar och 32 minuter (Göteborg), 5 timmar och 5 minuter (Stockholm) samt 4 timmar och 18 minuter (Umeå). Efter vintersolståndet blir successivt ljusare och ljusare.

Läs även andra bloggare om vintersolståndet, vintersolståndet 2009, årstider, vinter

Kort svar: Lucian som går längst fram i luciatågen har inget med helgonet Lucia att göra. Hennes utseende kommer antingen ifrån änglarna i stjärngossetågen eller från Kinken Jes (en vitklädd kvinnogestalt som ersatte St Nikolaus som gåvoutdelare).

När man ser den vitklädda lucian med ljus i håret skrida fram på luciadagens morgon sjungandes någon av de varianter som finns på luciasången är det lätt att göra kopplingar till helgonet Lucia från Syrakusa. Men som Jan-Öyvind Swahn skriver:

[Helgonet Lucia] är, när det kommer till kritan helt irrelevant när det gäller den skandinaviska lucian – hon och helgonet har bara almanacksdagens namn gemensamt.

Att vi firar luciadagen 13 december beror alltså inte på att Lucia från Syrakusa har sin helgondag då. Istället beror det på att årets längsta natt under medeltiden inföll runt 13 december.

Men om lucian inte har fått sina vita dräkt och sina ljus ifrån Lucia varifrån kommer då hennes utseende? Här finns inom forskningen två huvudsakliga teorier.

Stjärngossetågens ängel blev lucia?

Stjärngossarna har sitt ursprung i särskilda julspel som gymnasister uppförde under trettonhelgen för att få in pengar till studierna. I flera städer förbjöds sockengången eftersom skolpojkarna

i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.

I de äldsta stjärngossetågen förekom de tre vise männen. Senare har också en stjärnbärare, en pajas (Judas), Maria med Jesusbarnet, Josef en ängel och en rad statister tillkommit. Ängeln var alltid ensam och har i uppteckningar benämnts som ”sångängeln” eller ”sjungängeln”. Från Örgryte församling berättas från 1880-talet att ängeln var ”vitklädd med en krans av lingonris på huvudet”.

Den första lucian av något modernt snitt är känd från en reseberättelse av den skånske prästen C F Nyman 1764. Han berättar från sitt besök på Horns boställer norr om Skövde i Västergötland om:

ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak

Och det är hos överklassen i Västergötland, Värmland och Närke som den här lusseseden är känd. Så här skriver Hilding Celander i sin bok Stjärngossarna (1950):

Att märka är att stjärngossarna i Vänerlandskapen (liksom också i Stockholm) tidigare har börjat sin kringvandring redan Luciadagen – som ”lussegossar”. Ett lån av deras dekorativa ”ängel” till hemmens (närmas herrgårdarnas) Lussefirande bör alltså ha legat nära till hands. När ängeln sedan tappade vingarna, övertog hon nästan med naturnödvändighet dagens namn, somn ”Lucia”

Celander menar alltså att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Jesusbarnet blev Lucia?

C.W. von Sydow skrev 1931 boken Lucia und Christkindlein. Där lägger han fram tesen att luciafiguren kommer från den tyska Christkindleintraditionen. Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren S:t Nikolaus.

Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.

Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret. Till Sverige kom hon på 1600-talet via tyska köpmän och fanns med som gåvoutdelare kring jul i högborgerliga kretsar. Dock konkurrerades Kinken Jes snart ut av först julbocken och sedan jultomten.

Hennes utseende skulle dock – enligt bl a von Sydow – återkomma några årtionden senare när hon på 1700- och 1800-talet uppträder som lussebrud. Eller som Swahn skriver:

[Kinken Jes-flickan] gick icke desto mindre i en svensk bygd ny öden till mötes, man kan säga att hon övervintrade under några hundra år i lånad kapprock i trakterna kring Värmland.

De berättelser som från 1700-talets Värmland och Västergötland finns om luciafiguren hänförs alltså till Kinken Jes-traditionen.

Är det då stjärngossarnas ängel eller Kinken Jes?

Frågan om hur lucians utseende skall förklaras delar etnologer än idag. Nils-Arvid Bringéus skriver i boken Årets fesdagar:

Det finns alltså ingen hållbar grund för von Sydows uppfattning att den svenska luciatraditionen skulle ha tysk förebild. Tvärtom kan den restlöst förklaras som en intern utformning på basis av äldre svenska traditionselement.

Jan-Öyvind Swahn å sin sida skriver i Den svenska julboken:

Ett viktigt bevis för sammanhanget mellan den tyska Kinken Jes och vår svenska Lucia levererar de bullar som Lucia serverar till kaffet, och som vi brukar kalla för lussekatter.

Tanken här är att lussekatterna härrör från de kakor som S:t Nikolaus delade ut och som sedan följde med när Kinken Jes tog över traditionen. Bullarna började då i Tyskland kallas ”djävulskatter”, kanske p g a den djävulsfigur i form av en katt som fanns med först Nikolaus och sedan även Kinken Jes.

Bringeus främsta invändning är dock att:

Vid den svenska luciafesten har barnen aldrig fått belöningar, vilket däremot var fallet i de delar av vårt land där man talade om ”helig Christ” eller ”Kinken jesus”. Den tyska Christkindlein-seden var inte heller knuten till Luciadagen.

Här står vi alltså. En sidan som ser lucian som en f d stjärngosseängel och en som ser henne som ett f d Jesusbarn.

Källor: Stjärngossar (1950) av Hilding Celander, Årets festdagar (2006) av Nils-Arvid Bringeus samt Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn

Läs även andra bloggare om lucia, luciafirande, kinken jes, ängel, stjärngossar, traditioner, högtider

Kort svar: År 1960 sändes Titteliture, vilket var den första tevesända julkalendern.

Första söndagen i advent 1957 (som det året råkade var 1 december) klockan fem i åtta sändes ett radioprogram som var början på en långlivad tradition – julkalendern i radio och teve. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.

På 70-talet bytte man också namn från Barnens Adventskalender till Julkalendern. Anledningen till namnbytet förklarar Jan-Öjvind Swahn så här:

Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalenderarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]

Fram till 1972 sände radio och teve samma kalender även om de ibland hade olika titlar.

Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd samt Den svenska Julboken av Jan-Öyvind Swahn

Kort svar: En adventsljusstake kan dels vara en ljusstake med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje adventssöndag, dels kan det vara en elektrisk ljusstake med (oftast) sju ljus som man sätter upp första advent.

Att vi tänder adventsljusstakar under adventstiden är en tradition som är drygt hundra år gammal. En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland.

Första gången som en adventsljusstaken med fyra ljus omnämns är 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var de fyra ljusen placerade i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Först på 1920-talet slog adventsljusstaken med fyra ljus i rad igenom.

Så långt adventsljusstaken med fyra ljus. Numer finns ytterligare en typ av adventsljusstake, den elektriska med sju ljus. Första gången som en sådan byggdes var 1934 och det var göteborgaren Oskar Andersson – anställd på Philips – som låg bakom den.

Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.

De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.

Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia.

Numer är min erfarenhet att ordet ”adventsljusstake” används för båda typerna av ljusstake. Några bildsökningar på ordet ”adventsljusstake” ger också den bilden.

Andra bloggar om: advent, adventsljusstake, ljus, jul, högtider, traditioner

Källor:Traditioner och liv av Martin Modéus och Stora julboken av Jan-Öjvind Swahn

Kort svar: Julmustens smak är en välbevarad hemlighet. Endast två personer känner till det ursprungliga receptet som så gott som all julmust bygger på.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Gastronomen har hittar ett diagram som tydligt visar julmustens grepp om december.

Julmustens försäljningsframgångar tyder på att det är något med smaken som svenskar gillar. Men vad är det då som gör att julmust smakar såsom det gör? Svaret är att det bara är två nu levande personer som känner till hemligheten bakom julmustens smak.

Så gott som all julmust som produceras i Sverige får nämligen sina smakämnen ifrån företaget Robets i Örebro. Företaget Roberts är ett familjeföretag som grundades i början av 1900-talet av Robert Roberts och hans son Harry. Familjen tillhörde den växande frikyrkan och de båda grundarna försökte ta fram ett alternativ till julölen:

Efter flera års laborerande forskar Harry fram den svarta tillsats som liknar svagdricka till utseendet, men har en helt annan smak. Den berömda julmusten.

När de första flaskorna julmust började säljas kallades de faktiskt för julöl och först på 1930-talet ska ordet julmust ha börjat användas.

Eftersom det inte har varit möjligt att ta patent på julmust så är hemlighetsmakeriet med själva receptet nödvändigt. När P1-programmet Godmorgon Världen gjorde ett reportage om julmust fick man bara komma en bit in i fabriken för att hemligheten inte skulle avslöjas. De som känner till receptet är fabrikens ägare Göran Robert samt hans bonusdotter Bodil Ohlsson.

Läs även andra bloggare om julmust, jul, julmat, roberts

Kort svar: Första söndagen i advent är i år (2009) söndagen den 29 november.

Advent (som betyder ankomst) är den period om cirka fyra veckor som  inleds den första söndagen i advent (fyra söndagar före juldagen) och håller på fram till julaftonskvällen. Första advent är alltså alltid på en söndag och inte nödvändigtvis i december.

Eftersom fjärde söndagen i advent kan vara på julafton, men inte på juldagen – eftersom advent tar slut i och med julaftonskvällen – kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.

Årets (2009) första advent är således söndagen 29 november.

För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta mårtensgås den 10 november som det är att äta julskinka 24 december eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?

Foto: www.fotoakuten.se

Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås

Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det (som ex med påskägget) en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.

Källa: Mårten av Birgitta Björnberg.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, mårtensgås, mårten, gås, Martin av Tours

Kort svar: I USA firas halloween alltid 31 oktober.År 2009 är 31 oktober dock alla helgons dag i Sverige så det är även möjligt att fira svensk halloween kvällen före alla helgons dag (alltså 30 oktober).

Förvirringen är ofta stor kring vilken dag vi ska fira halloween i Sverige. Problemet ligger i att vi i Sverige anammat en amerikansk tradition och överfört den till svenska förhållanden, men att den då krockar med en äldre tradition – alla helgons dag.

Halloween i USA firas alltid den31 oktober eftersom halloween är en kortform av all hallows eve (alla helgons afton) – alltså aftonen före alla helgons dag. I Sverige var alla helgons dag fram till 1772 också alltid 1 november och var då en röd dag. Därefter flyttades alla helgons dag till den första söndagen i november medan 1 november istället kallades för allhelgonadagen.

År 1953 blev alla helgons dag återigen en röd dag och det bestämdes att den skulle vara lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Den 1 november fortsatte kallas för allhelgonadagen.

Eftersom vi alltså numer högtidlighåller allhelgona på en lördag oavsett datum skulle vi kunna fira vår alla helgons afton (alltså halloween) fredagen före alla helgons dag. Annars är risken att – som i år 2009 – att halloween och alla helgons dag krockar.

Vi kan alltså välja huruvida vi vill fira halloween den 31 oktober (som i USA) eller fredagen före alla helgons dag (vilket i år – 2009) är 30 oktober.

Andra bloggar om: högtider, traditioner, halloween, alla helgons dag, allhelgonadagen

Kort svar: När Hembakningsrådet och Kaeth Gardestedt 1989 införde kanelbullens dag valde de 4 oktober eftersom det skulle vara ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid.

Varje år de senaste tio åren har märks det en ökad aktivitet hos konditorierna kring de 4 oktober. Anledningen är att just detta datum infaller kanelbullens dag. Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de för tio år sedan (1999) fyllde femtio år och då ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

- Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Det stora uppsvinget för Kanelbullens dag kom, enligt Björn Hellman (vd för Sveriges Bagare & Konditorer), först 2004 då en organisationen genomförde ett stort antal aktiviteter för att uppmärksamma dagen.

Men varför blev det just 4 oktober av alla de 365 dagar som fanns att välja på?

Eftersom det inte finns något forskat kring kanelbullens dag (vad jag vet) är det bästa sättet såklart att vända sig till primärkällan – Kaeth Gardestedt. Hon förklarar valet av datum så här:

Därför föreslog jag den 4 oktober – Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.

Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).

Dessutom är det förmodligen betydligt lättare att klämma in en ny tradition på den högtidsfattiga hösten jämfört med vintern (med lucia, jul, nyår, tjugonde knut o s v) eller våren (våffeldagen, påsk, valborg, första maj o s v).

Läs även andra bloggare om kanelbullens dag, kanelbullar, kanelbulle, bulle, 4 oktober.

Övergången mellan sommar och höst har gett upphov till en rad olika traditioner – mickelsmäss, halloween och Mårten. Dock ligger dessa högtider vid olika tidpunkter av den anledningen att höstens början inte entydigt kan definieras. Hösten kan nämligen ses på lite olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man har.

1. Astronomisk höst
   Ett sätt att se på hösten är att den börjar i och med höstdagjämningen. Vid höstdagjämningen (som i år – 2009 – infaller 22 september kl. 21.18) är dagen (i teorin) lika lång som natten över hela jorden. Därefter går vi på det norra halvklotet mot mörkare tider och de på andra sidan jorden går mot ljusare. Därefter är nätterna längre än dagarna och är så fram till vårdagjämningen.
   Anledningen till att det är så här är att jordens rotationsaxel inte är vinkelrät mot den bana som jorden färdas runt solen. Axeln lutar 23,5 grader, vilket innebär att nordpolen vid en viss tidpunkt (runt midsommar) är vänd maximalt mot solen och tar emot maximalt med instrålning från solen.
   Tre månader därefter (alltså 22 eller 23 mars) passerar jorden den punkt i rotationen kring solen där lutningen är sådan att norra halvklotet får mindre och mindre solljus.
   Bilden (som jag helt fräck snott härifrån) visar hur det går till.
   
2. Metreologisk höst
   Enligt SMHI är det höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Eftersom Sverige är ett avlångt land kommer den normala hösten vid olika tidpunkter till olika delar av landet. Som exempel brukar det vara höst i Kiruna i mitten av augusti och i Malmö är det höst först i mitten på oktober.
3. Kalendarisk höst
   Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk höst. I så fall är höstmånaderna september, oktober och november och sommaren börjar 1 september.

Läs även andra bloggares åsikter om höst, höstdagjämning, årstider