I de allra flesta länder i världen som firar jul avslutad julen i och med trettonhelgen (6 januari). I svenska almanackor fram till 16- och 1700-talet var också 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar. Så här skriver ex. nämnde Ebbe Schön:

I slutet av 1600-talet ville den lutherska kyrkans män förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd, och då infördes den 13 januari som slutdatum.

Jan-Öjvind Swahn har en något annan ingång på varför julen varar i tjugo dagar i Sverige när övriga kristenheten nöjer sig med tretton.

En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.

Men sedan några hundra år är det alltså 13 januari som är julens sista dag i Sverige. Och då ska julgran och julpynt ut.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2012-01-11)

Källor: Folktrons år av Ebbe Schön och Stor julboken av Jan-Öyvind Swahn.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen,
nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../
långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag, men inte trettondagsafton (5 januari). Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på trettondagsafton. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på trettondagsafton – riksbanken tillämpar t.ex. fem timmars arbetsdag 5 januari och inom staten jobbar man ”halv dag” dagen före en helgdag.

Vad gäller ledighet på trettondagsafton finns det alltså inga generella regler. Om  du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på trettondagsafton regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision: 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-01-02)

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772. Således är trettondagen alltid 6 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså en av de allra äldsta kristna högtiderna och den firas fortfarande – fräsmt inom olika ortodoxa kyrkor. Epifanias ursprung går förmodligen att spåra till förkristna egyptiska seder i samband med 6 januari. Nilsson igen:

En kortfattad underättelse meddelar, att egypterna just den 6 januari brukade ösa vatten ur Nilen, och ställa undan det. (s. 119)

När den katolska kyrkan sedan valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus. På norska och danska heter dagen följaktligen Helligtrekongersdag.

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-01-02)

Ett kalenderår är normalt 365 dagar eftersom jordens bana runt solen tar 365 dagar (alltså jordvarv runt den egna axeln). Problemet är dock att jordens varv runt solen inte tar exakt 365 dagar utan 365,2422 dagar.

När man några decennier före Jesus födelse i Romarriket introducerade den julianska kalendern löste man så småningom problemet genom att låta vart fjärde år innehålla en extra dag (skottdagen) i februari. Dock blir ett genomsnittsår då 365,25 dagar och inte 365,2422 dagar. Inte så stor skillnad kan tyckas men på 128 år blir felet en hel dag. Fram till medeltiden hade alltså nästan två veckor lagts till felaktigt vilket gjort att högtidsdagar och dylikt förskjutits. Luciadagen är ett sådant exempel som när dagen började firas nog inföll på årets längst natt, men som på medeltiden då flyttat c.a. tio dagar men ändå hos vissa kallades ”årets längsta”.

Så här skriver Lodén:

Det dröjde dock inte särskilt länge innan felaktigheterna upptäcktes, och det kan väcka en viss förvåning att det tog så mycket längre tid innan någon reform kom till stånd. (s. 126)

Men  på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Således är år 2012 ett skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 31/12 – 2011)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 23/12  2011)

Källa: Forums Religionslexikon

Att dricka kryddat vin är känt sedan åtminstone antiken. Men tillsatte kryddor för att dölja dålig smak och för att kryddorna ansågs ge bättre hälsa.

I Sverige är benämningen glödgat vin (i betydelsen uppvärmt vin) känt sedan början av 1600-talet.

Iagh beder eder, mina wäner båda,
I wilia fölia migh hem till min
På en kanna glödgat wyn.

Att dricka varmt vin var – naturligt nog – främst förknippat med de kallare månaderna och sedan slutet av 1800-talet är glöggen tydligt förknippat med just julhelgen och de högtidsdagar som kommer närmast före jul i december månad.

Just ordet glögg kommer alltså av verbet ”glödga” som betyder ”upphetta (ngt) till glödning, bringa (ngt) att glöda”

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-25)

Källa: Svenska Akademins ordbok

Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.

Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 06.30 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.

Källa: Naval Oceanography Portal

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i boken Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

• Bilden på En svensk tiger
• Gengasaggregatet på bilen
• Nazistflaggan som fladdrar efter bilen
• Taxeringskalendern som är från 1942
• Filmen som sänd på teven är är Lilla helgonet från 1944

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

• Boken som en av diversearbetarna får är Sartres Les Mots som kom ut 1964
• Programmet som sänd i teven på julafton är Nygammalt med Bosse Larsson och det hade inte premiär förrän 1971.
• Teven kom till Sverige först i slutet av 1950-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets julkalender (2011) – Tjuvarnas jul:

SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!

Och den börjar alltså 07.15 den 1 december.

Källa: svt.se

Advent är en period omfattande cirka fyra veckor som påbörjas söndagen fyra veckor före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.

Om juldagen (som i år – 2011) är på en söndag så kommer första söndagen i advent vara fyra söndagar innan, alltså 27 november. Om juldagen däremot är på en måndag (och julafton på en söndag) är första advent istället 3 december.

Att första advent infaller 27 november betyder inte att Julkalendern på SVT 2011 börjar då – årets julkalender börjar 1 december. Dock har det inte alltid varit så. Fram till mitten av 70-talet började Julkalendern (som då hette adventskalendern) alltid första advent och kunde därmed vissa år innehålla fler än 24 luckor.