Varför ser semlor ut som de gör?

Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Den tidgast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Mandelmassa – ny ingrediens på 1800-talet

Under 1800-talet tillkom mandelmassan. Mia Öhrn menar i boken Semlor att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa.

När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”. Så här skriver t.ex.

Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet

Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-09)

Källa: Texten är i huvudsak tagen från min egen b-uppsats i historia - Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Läs referenslistan i uppsatsen för fullständig information

När är fettisdagen 2011?

Kort svar: Fettisdagen (också kallad semmeldagen) 2011 infaller den 8 mars (f ö samma dag som internationella kvinnodagen, men de har ingenting gemensamt).

Fettisdagen är den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlag ska inte förväxlas med fastan – de är egentligen varandras totala motsatser. Fastlagen är tre dagar av fest innan den fyrtio dagar långa påskfastan börjar.

Påskfastan börjar på askonsdagen och löper sedan fyrtio dagar (exklusive sex söndagar) fram till påskhelgen. Fettisdagen är alltså tisdagen före askonsdagen.

Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars) blir också fettisdagen rörlig. Årets påsk (2011) är ovanligt sen – påskdagen är inte förrän 24 april – så blir också fettisdagen sen.

Fettisdagen infaller 46 dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar) före påskdagen och årets fettisdag är sålunda 8 mars. Och det är egentligen först då man får börja äta semlor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Varför är det mandelmassa i semlor?

Kort svar: Mandelmassan som en del av semlan är känd sedan 1800-talet. Troligtvis kom de via schweiziska bagare till Sverige.

Semlan som vi äter nuförtiden – runda bullar fyllda med mandelmassa, toppade med grädde och beströdda med florsocker – har nästan inget gemensamt med de första fastlagsbröden.

Fastlagsbröd som de åts i Tyskland på 1400-talet kallades Heisswecken och var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Den runda formen och sötman var en konsekvens av sjunkande priser på socker och mjöl under 1700-talet.

Från fastlagen hos Fredrika Bremer 1867 finns följande beskrivning:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Men när och hur kom mandelmassan in i semlan? Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-08)

Källa: Semlor av Mia Öhrn

Läs även andra bloggare om , , , ,

Varför är en semla rund och söt?

Kort svar: Sin runda form och söta smak fick semlan på 1700-talet då tiderna blev bättre och sockret billigare.

En modern rund semla, fylld med mandelmassa, toppad med vispgrädde och beströdd med florsocker uppäten under årets första månader har mycket lite gemensamt med den tidigast kända formen av fastlagsbulle.

Den tidgast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt och tiderna.

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen  kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Vad är hetvägg?

Kort svar: I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor. Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.

2013-11-06 15.21.35

Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översätts till svenska blir det ”varma kilar”.

Wecken?

”Wecken” syftar på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformat (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:

Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.

Heiss?

Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner  om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma. Heis i Heiswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringeus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.

Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör.  Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk.

Bringeus skriver:

Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.

Hetvägg?

Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.

När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-02-19)

Läs även andra bloggare om , , , , , , , ,

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Harrison, Dick  och Eva Helen Ulvros (2003) Historiebok för kakälskare Historiska Media

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Varför heter det semla?

Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.

Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” är känt av många. Men hur kommer det sig att semla har blivit det totalt dominerande ordet, till skillnad från hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller tisdagsbulle?

Foto: http://www.fotoakuten.se

En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.

Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:

Utan tvekan är det genom begeriernas och konditoriernas marknadsföring som betetckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Hur länge har vi ätit semlor i Sverige?

Kort svar: Semlor har i någon form ätits sedan åtminstone medeltiden. Dock såg den tidens semlor helt annorlunda ut gentemot dagens.

Idag är det fritt fram att frossa i semlor utan att förståsigpåare tittar snett på dig. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet.

Att äta semlor härör från tiden före reformationen då Sverige fortfarande var katolskt och man skulle iakta fastan. Att äta semlor på fettisdagen var alltså en sista chans att äta upp sig inför den fyrtio dagar långa fastan. På sina håll åt man då semlor med betydligt mer matigare innehåll än vad vi äter idag. Semlor var del av det som kallas ”den vita fastematen” som bestod av mjöl- och mjölkprodukter.

Även om fastan idag är ett minne blott för de flesta svenskar har semlan levt kvar. Genom åren har sättet som vi äter semlan på och även vilka dagar vi äter den på förändrats, liksom alla andra traditioner förändras över tid. Förr åt man som sagt bara semlor på fettisdagen, medan det under 1900-talet blev vanligare att äta semlor alla tisdagar fram till påskafton. Numer börjar ju semlor i vissa affärer (jag tror att det var Coop i Kista) säljas redan i november. Jag själv börjar äta semlor någon gång i slutet av januari.

I mitten av 1800-talet fanns ett recept på semlor i Hagdahls kokbok med inkråm av grädde smör, mandelmassa, socker, suckat och citronskal. Mandelmassa som fyllning nämns första gången i Årstafruns dagbok 1833. Att ha massa grädde under locket lär ha införts av skådespelerskan Hjördis Petterssons far efter första världskriget som ett sätt att fira att ransoneringen var slut.

Semlan som den ser ut idag är alltså relativt sentida och kommer förmodligen att fortsätta förändras, till vissa traditionskramares stora förtret.

Källor: Högtider och fest året runt av Ingemar Liman och Nordiska museet.

Andra bloggar om: , , , , . Pingat på intressant.

När får man börja äta semlor?

Kort svar: Numer går det att köpa semlor från strax efter jul men om du ska hålla dig till traditionen så är det på fettisdagen (den sista dagen före den kristna påskfastan) semlorna ska ätas.

Semlan eller fastlagsbullen är – med namnet Heisswecken – kända från Tyskland sedan 1400-talet. . Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Under seklerna har sedan semlans utseende förändrats radikalt till den gräddstinna efterrättsbulle den är idag.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Andra namn för semla är fastlagsbullefettisdagsbulle och tisdagsbulle. Dessa namn är tydligare i kopplingen till en viss dag att äta semlan. Traditionellt är det nämligen fettisdagen som är den dag då semlan ska ätas.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen. Därför åt man fastlagsbullar på just fettisdagen.

Eftersom den finns en stor efterfrågan på semlor även innan fettisdagen och konditorierna så klart vill sälja så många semlor som möjligt har ordet ”semla” i princip helt ersatt ”fastlagsbulle” ”eller fettisdagsbulle” Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Källor: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia