Varför har vi skottår och hur länge har det funnits?

Kort svar: Skottår (alltså år med en extra dag i slutet av februari) finns för att den kalender vi använder (365 dagar) ska komma i fas med jordens rotation runt solen (365,2422 dagar)

Ett år är en tidsrymd som inte är alldeles självklar att definiera längden på. Eftersom årslängden beror på vilken tid det tar för jorden att ta sig ett varv runt solen går året inte att dela jämnt i dagar – jorden tar nämligen drygt 365 dagar på sig (ungefär 365 dagar och 6 timmar, lite beroende på hur man räknar).

För att råda bot på problemet att dagarna förskjuts sex timmar bakåt per år valde man till en början (bl.a. i den judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern) att då och då lägga till en extra skottmånad. Problemet var att inga särskilda principer gällde och att årstider och högtider försköts fram och tillbaka i kalendern.

Därför gav Julius Ceaser uppdrag åt astronomen Sosigenes att räkna fram en ny och bättre kalender – kallad den julianska – och den började användas år 46 fvt. I den julianska kalenderna infördes en extra dag vart fjärde år (skottår). Genom att inför en extra dag försökte man kompensera för att det astronomiska året var mer än 365 dagar.

Skottdagen

Tyvärr var Sosigenes inte tillräckligt exakt utan utgick från att ett astronomiskt år är 365,25 dagar när det i själva verket är 365,2422 dagar. Inte så stor skillnad kan tyckas men på 128 år blir felet en hel dag. Fram till medeltiden hade alltså nästan två veckor lagts till felaktigt vilket gjort att högtidsdagar och dylikt förskjutits. Luciadagen är ett sådant exempel som när dagen började firas nog inföll på årets längst natt, men som på medeltiden då flyttat c.a. tio dagar men ändå hos vissa kallades ”årets längsta”.

Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

Olika länder bytte kalender vid olika tidpunkt vilket ledde till att tiden räknades på olika sätt i olika delar av Europa under ett antal sekel. I Sverige var vi relativt sena med övergången även om beslut tagits redan 1699. Då bestämdes att vi i Sverige skulle ta bort en dag varje år för att successivt byta kalender. Skottdagen år 1700 togs också bort men därefter stagnerade arbetet och Sveriges kalender låg helt ur fas med övriga Europas. Därför beslöt Karl XII att februari 1712 skulle ha trettio dagar och att den julianska kalendern återtogs.

Inte förrän år 1753 infördes den gregorianska kalendern i Sverige och det gjordes abrupt genom att elva dagar togs bort från kalendern. Efter 17 februari 1753 kommer 1 mars samma år. 18-28 februari har alltså försvunnit ur den svenska historien. Ett problem för bl.a. släktforskare som skall bedöma hur gamla människor som levde vid den här reformationen blev.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-02-26)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

14 thoughts on “Varför har vi skottår och hur länge har det funnits?

  1. Intressant läsning. Det måste var svårt för alla astrologer att tolka zodiakerna om vår tideberäkning varit så förvriden. Många av de dokument som de beräknar utifrån kommer från tiden innan reformerna. Fast de har de väl rättat till nu?

    Det finns förresten en modernare tradition/sägen (har bara fått den bekräftad ryktesvägen) att på skottdagen fick/får kvinnor fria till sina män/pojkvänner.

    Så alla ogifta karlar med flickvänner bör vara på sin vakt. Mannen får nämligen inte säga nej.

    Själv har jag en kusin som fyller år den 29 februari. Hon åldras knappt nånting……..

  2. Pingback: Denna väntan. | Livet på en hundskola och kennel.

  3. Pingback: Denna väntan. | Livet på en hundskola och kennel.

  4. Pingback: Ensam…go natt!! « Min egna lilla vrå

  5. Tack för en riktigt kul och intressant artikel! :)

    Jag tycker den är så bra att jag gärna vill ha med den på min egen blogg, så om du inte misstycker lägger jag in texten där nu direkt.
    Skriv till mig om du inte vill att den ska spridas utanför din blogg, jag respekterar det och lovar ta bort inlägget, men även fotot vi tog på din väldigt fina sida! :)

    Självklart ligger din länk längst ner på mitt blogginlägg.

  6. Pingback: Kan du det här med skottår? | Cyberliv

  7. Pingback: södrabladet | Skottår

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s