Hur länge har påskkärringar funnits?

Påskkärring

Kort svar: Ingen vet med säkerhet hur gammal seden att gå påskkärring är, men förmodligen har den börjat på senare delen av 1700-talet i de västra landskapen.

Det finns skrivet i flera böcker om svenska högtider att traditionen att ”gå påskkärring” är en relativt ny sed. Dock menar etnologen Fredrik Skott som i tidskriften Svenskt landsmål och svenskt folkliv 2002 gjort den hittills mest ingående analysen av fenomenet påskkärring som jag har läst att traditionen förmodligen går tillbaka till slutet av 1700-talet.

Uppenbart är att påskkärringarna har sitt ursprung i 1600-talets tro på häxor och häxfärder till Blåkulla. Eftersom färden till Blåkulla genomfördes kring påsk (antingen skärtorsdagen eller påskafton) kallades häxorna för påskkärringar, särskilt i de västsvenska landskapen och i Östergötland. Det tidigaste skriftliga belägget för ordet påskkärring finns i ett lexikon från 1807, men Skott anser att ordet ”med största sannolikhet förekom /../ även tidigare”.

Nils-Arvid Bringéus och Albert Eskeröd är två forskare som påstått att seden med påskkärringar är ett sentida påfund. Bringéus menar att seden uppkommit i Stockholm för att under första hälften av 1900-talet sprids i landet. Eskeröd spårar seden till bl.a. Djursholm och västra Sverige. En av anledningarna till den sentida dateringen av påskkärringar torde vara att man menar att häxtron måste ha försvunnit innan folk kunde skoja om den, så som är fallet med påskkärringarna.

Nu visar dock äldre folkminnesuppteckningar att seden med påskkärringar var spridd inte bara i västsvenska städer utan också på den omkringliggande landsbygden under 1800-talets andra hälft. De landskap där påskkärringar finns belagda är främst Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och då är det i stort sett bara på påskaftonens kväll som man ”gick påskkärring”. I och med att seden var spridd redan under 1800-talet finns det skäl att tro att den är betydligt äldre än så. Så här skriver Skott vidare:

Det finns anledningen att tro att upptåget var utbrett åtminstone i Västsverige i början av 1800-talet. Nils-Petrus Öhman skriver t.ex. i sin skildring av seden i Karlstad och Åmål vid mitten av 1800-talet att den ”lär ha mycket gamla anor”. Även i folkminnesmaterialet finns indikationer om att seden funnits i flera landskap i början av 1800-talet.

Flera personer som är födda mellan 1840 och 1870 har berättat att seden med påskkärringar är ”gammal”, ”före min tid” och ”vanlig på mina föräldrars tid”. Även i domstolsprotokoll från början av 1800-talet finns antydningar om påskkärringar. Böter skulle utdömas till de som

wid Påsktiden bruka upptåg med utklädning och hwarjehanda andra oskickligheter.

Således är det tämligen säker att påskkärringar fanns redan i början av 1800-talet och att seden då var spridd åtminstone i stora delar av västra Sverige. Skott menar också att ”seden kan ha uppstått redan på 1700-talet”, men att belägg saknas i dagsläget.

Under 1900-talets första hälft spreds sedan seden med påskkärringarna från västra Sverige till Stockholm. Flera belägg finns från Stockholmstrakten kring 1900-talets början. I mitten av1900-talet fanns påskkärringar i samtliga svenska landskap och runt 1970 finns belägg för påskkärringar i Eidskog i Norg, vid gränsen mot Värmland.

Källor: 

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Eskeröd, Albert (1973) Årets fester : hur årets fester firats i vårt land genom seklerna

Skott, Fredrik ”Först ska vi till Blåkulla och sen ska vi till McDonald’s” Påskkäringar i Sverige 1850—2000 Svenska landsmål och svenskt folkliv 2002

Läs även andra bloggare om , , , , ,

3 thoughts on “Hur länge har påskkärringar funnits?

  1. Påskkäringar/påskhäxor flög till Blåkulla på fest för att Kristus, världens ljus, godheten blev korsfäst, död och begraven. Därför var det fest i Blåkulla, som var en ”förgård” till onskans boning, enl. finlanssvensk förklaring. På påsklördagen var onda, djävulska krafter fria att härja i ladugård och stall bland boskapen. Christina Mikander

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s