Varför heter det semla?

Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.

Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” är känt av många. Men hur kommer det sig att semla har blivit det totalt dominerande ordet, till skillnad från hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller tisdagsbulle?

Foto: http://www.fotoakuten.se

En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.

Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:

Utan tvekan är det genom begeriernas och konditoriernas marknadsföring som betetckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

20 thoughts on “Varför heter det semla?

  1. Fast nu inser jag att jag säkert har missat den beteckningen pga att jag inte har något begeri i närheten som har pumpat ut termen…

  2. Nog måste ju ”semla” också ha ett annat samband:
    1. På finlandsvenska betyder ”semla” också närmast ett franskbröd, ”fralla” (enligt vad jag just läste i Internet).
    2. I Slovenien. där jag bor, finns ”zemlja” (med ett litet v över z, uttalas som tonande sje-ljud), som just är närmast en ”fralla”. Liknande säkert på andra slaviska språk.
    3. Enligt en annan källa skulle semlan ha ett orientaliskt ursprung, som ju kunde passa till att ”zemlja” finns bortåt Balkan till.
    4. Hetvägg, semla med varm mjölk, kommer ju av tyskans ”heisse Wecke” och en ”Wecke” är en bulle med en skåra i, ofta som ett kors eller en trestjärna.
    5. Just söta bullar med skåror i finns här och i Dalmatien under namnet ”pince” (uttalas ”pintse”). Av sådana kan jag göra semlor här, passar bra till det. Behöver bara fyllas med mandelmassa och grädde.
    6. I Österrike (den österrikiska tyskan har ju en del ord av slaviskt ursprung) finns samma bulle, som där kallas ”Pinze”.
    7. Zemlja är ung. likadan, men inte söt.

    Så där finns olika samband i både namn och form. ”Similia” är nog inte hela sanningen…

      • Till pkt. 1 och 3: Internetsidor, som Du säkert också hittar om Du ”googlar” under ”semla”.
        Resten: Omgivningen jag lever i, alltså i Slovenien (sedan 13 år med min slovenska fru) och är mycket i bl.a. Österrike. ”Googla” också under ”pince”, ”pinze” och evt. ”zemlja”.
        När det gäller ”zemlja” får man skilja mellan två skrivsätt, som jag nog inte kan återge här: med ett enkelt z: zemlja = jord, mark, land, och med ett litet v över z: zemlja = en sorts fralla. (Skall försöka skriva det senare här, så får vi se, om det går igenom rätt: žemlja.) Kanske hör ändå båda orden etymologiskt ihop. Bullen bakas ju av mjöl från säd som växer på bondens mark.
        Bodde 30 år i Schweiz och där heter bullen ”Wegge” (alltså på schweizertyska). Undrar vad den heter på plattyska? S.k. pigord (se min kommentar till ”hetvägg”) har ju ofta ett plattyskt ursprung.

  3. Detta börjar bli en liten avhandling.
    1. Det skulle inte förvåna mig, om ”žemlja” heter någonting liknande på ryska. I så fall kan den finlandssvenska betydelsen av ”semla” ha med Finlands grannland att göra och den vägen kanske ha kommit till Sverige?
    2. ”Simila” – ”semla” är kanske vad jag vill kalla ”skrivbordsetymologi”. Någon funderar över ordet och kommer på: ”Simila, det låter bra! Så är det säkert, det tar vi!” Sedan sprider sig detta som ett dogma i språkvetenskapen, fastän sanningen kan vara ganska annorlunda, ovetande om andra och fr.a. folkliga sammanhang. För att vitsa litet, så har det i så fall mera med ”similis” att göra, likartat, i detta fall: likalydande – men utan djupare samband. Det bara låter ungefär likadant… Det som på tyska kallas Binsenwahrheit – hemmagjord sanning…

  4. I (åtminstone nordöstra) Italien finns likartade bullar som kallas ”pincia” eller ”pinza”.
    Jfr. ”pince”, ”Pinze” ovan.

  5. Det går tydligen att följa detta ännu längre tillbaka…

    Ordet “simila” eller ”similia” och det motsvarande grekiska ”semidalis” tycks i sin tur gå tillbaka till arameiskans ”semida” och assyriskans ”samidu”. Kanske en väg går österom via Främre Orienten och Balkan och leder till bl..a. žemlja, och en annan väg via grekiska och latin?

    Intressanta diskussioner här: http://www.wordorigins.org/index.php/forums/viewthread/1270/ (där man heller inte är helt övertygad om ”simila”) och http://www.balashon.com/2009/09/solet-and-semolina.html.

    Jfr arabiskans ”samid”, se http://www.freeweb.hu/etymological/AEDweb.htm – det nog vara så, att det hela har ett sumeriskt ursprung.

  6. Ett kort och så långt sista inlägg:
    I sannolikt fr.a. katolska länder äts just nu någonting som påminner om semlor.
    De är bullar med en fyllning av sylt, vanligen aprikossylt.
    I tysktalande länder kallas de ”Krapfen” och här i Slovenien ”Krofi”.
    Den nyfikne må ”googla” under ”Krapfen”.

  7. Pingback: Fet Tisdag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s