Vad är hetvägg?

Kort svar: I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor. Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.

2013-11-06 15.21.35

Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översätts till svenska blir det ”varma kilar”.

Wecken?

”Wecken” syftar på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformat (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:

Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.

Heiss?

Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner  om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma. Heis i Heiswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringeus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.

Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör.  Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk.

Bringeus skriver:

Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.

Hetvägg?

Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.

När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-02-19)

Läs även andra bloggare om , , , , , , , ,

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Harrison, Dick  och Eva Helen Ulvros (2003) Historiebok för kakälskare Historiska Media

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

15 thoughts on “Vad är hetvägg?

  1. i min familj har vi altid gjort hetväggar som en bulle med mandelmassefyllning, penslad med ägg och serverad ugnsvarm i kall mjölk. är vi helt ensamma om denna tradition?

  2. Jag undrar om ”hetvägg” verkligen är en översättning av ”Heisswecke”. Det torde snarare vara ett s.k. ”pigord”, Så kallas ord, som bl.a. tyska och plattyska invandrare använde förr i tiden, men som deras pigor missförstod och fick till någonting på svenska, som lät ungefär likadant. Alltså helt enkelt ett dumt och obildat missförstånd. Ett sådant ord är ”dass”. Invandrarna talade om ”das Häuschen”. Av det gjorde pigorna ”dasshus” och sedan bara ”dass”. Det finns ett flertal sådana dumma ord. Ett av de dummaste är nog ”snälltåg”, av tyskans ”Schnellzug”…

    • Det verkar rimligt att det är en ”försvenskning” av tyskan. Att därmed påstå att det skulle tillskrivas ”pigor” är ytterst märkligt. Jag tror att de svenskar som först kom i kontakt med dessa ord var allt annat än pigor. Det var inflyttade tyskar som försvenskade och högre ståndspersoner med kontakter i Tyskland. Att en piga skulle ha gett namn åt Snälltåg är fjompigt att inbilla sig. Snarare bör det ha varit ingenjörer och andra med kontakter i Tyskland som såg till att vi kunde höra ”Snälltåget mot Övre Norrland och Narvik inkommer strax på spår 2”.

  3. Märkligt sen reaktion på mina inlägg, men det är ju nu snart dags för semlor igen…
    I den svenska språkvetenskapen kallas trots allt vissa tydligen missförstådda och snarare vardagliga ord faktiskt ”pigord”… och de förklaras där som jag gjorde.
    Snälltåg är naturligtvis inte ett riktigt sådant ord, men det finns många andra! ”Dass” är ju ett bra exempel Trots allt är ”snälltåg” en mycken fånig beteckning för ett tåg…
    Så det finns naturligtvis andra dumma missförstånd, förutom pigornas.
    Bildade tyska och plattyska invandrare borde dock inte ha gjort sådana misstag.

  4. ”Hetvägg” är utan tvekan en svensk folketymolgi av tyska ”Heissweck(en)”, fornhögtyska ”wecki”. I litteraturen spökar som oftast betydelsen ”kil”. I norra Bayern, (Würzburg-trakten) ser bakverket ut som som ”Baguettbrötchen”, som blivit tämligen tjocka på mitten, en sorts ”långa frallor”, längsristade med kniv.(1940-tal.)
    ”Heiss” i betydelsen ”het”stavas alltid med ss eller ”sz” i modern tyska.
    Kombinationen heiss och Wecken, ”Heisswecken” förefaller vara mera sällsynt idag, saknas helt i Wahrig Deutsches Wörterbuch 1980.
    Frank Bärthel

  5. ”pigord” Jan Eriks påstående ”i den svenska språkvetenskapen kallas …för ”pigord”. Använd beteckningen ”folketymologi” och du slipper meningslösa, sociala diskussioner.

    • Wecken: även Weggen. Schweizertyska: ”Weggli”. Heiß. ß är inte sz utan en ligatur av ett gammaldags ”långt s” (som ett f utan streck) plus ett ”kort s”. Betecknigen sz är ”folketymologi”. Möjligen med samband till den österrikisk-ungerska unionen. ”Sz” uttalas nämligen som s på ungerska, ”s” uttalas som ”sch”.

      ”Pigord” är en ganska etablerad beteckning i språkvetenskapen.. Kalla det som du önskar.

  6. Hur stavar du till hetvägg?
    F.ö. är nog din ”kommentar” långt boprt i skogen…
    Känner du dig stött? Ät inte för många semlor…
    Förklara vad som enligt din mening intre stämmer!

  7. Korsformade bröd?
    Man gör i varje fall in på 1900-talet korstecken på bröd. Likaledes när man skar upp en skiva, så kan man göra korstecken (med kniven) innan man skär i limpan. ”Må gud välsigna detta bröd, denna skiva.”
    Men korsformade bröd? Hur skulle de se ut?
    (Jan Erik: ring mig.)

    • Hur skulle jag kunna ringa dig? Jag har inget nummer och bor inte i Sverige. Vi bör istället kommunicera modernt med e-mail. Eller enklast här…

      Du kan ju faktiskt skriva här vad som du anser vara ”uppåt väggarna” i mina språkligt riktiga kommentarer. Gäller det ß? Tecknets förklaring ovan stämmer. Det där med ”pigord” är från en språkvetensplig källa.

      Auch im deutschen Sprachraum wissen erstaunlich wenige Menschen darüber Bescheid, wie ihr altertümliches Schriftzeichen ß entstanden ist. In Schweden ganz sicher noch viel weniger. In der alten Frakturschrift gab es zwei ”s” – ein langes, wie ein ”f” ohne Strich, und ein kurzes, das in vielerlei Hinsicht mit dem greichischen Finalsigma verwandt zu sein scheint. Beide zusammengeschrieben – eine sog. ”Ligatur”, wird dann zu ß. fs (Strich weg) > ß.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s