När kom prinskorv på svenska julbord?

Kort svar: Prinskorven slog igenom ordentligt på svenska julbord först under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för runt 15 procent är det prinskorven som är viktigast.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinkadopp i grytan, olika slags korvar, syltor och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock varken köttbullar eller prinskorv.

Julbord 1960 - ur Bonniers kokbok

Först gången som prinskorv nämns i samband med julbord är under andra världskriget 1941 då det föreslås att prinskorven ska kokas i doppet och serveras därtill. Prinskorven var alltså en nödlösning. Fjellström och Liby skriver:

Ännu i slutet av 1970-talet finns [prinskorven] inte med i mattidningarnas eller kokböckernas uppdukade julbord.

Fjellström och Liby lägger fram idén att prinskorven blev populär på julbordet först när restaurangerna började anpassa sin julbord även för barn under 1980-talet. De skriver vidare:

Det skulle förklara varför Husmoderns köksalmanacka nämner prinskorven som ett naturligt inslag på julbordet första gången 1985.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

3 thoughts on “När kom prinskorv på svenska julbord?

  1. Överhuvudtaget blir ju det svenska julbordet mer och mer förvanskat ju längre tiden går. Prinskorvarna är ett exempel, sillen ett annat. Parallellt med detta försvinner ”riktiga” julrätter som t.ex. lutfisk från julbordet; sannolikt därför att folk i gemen inte kan laga till denna och andra traditionella delikatesser.

    Frågan är ju var det skall sluta? Det är kanske bara en tidsfråga innan julbordet består av pizza och kebab? Nedsköljt med massor av Coca-Cola?

    B

    • Julbordet förändras i takt med tiden. Det som vi ansåg vara ”riktiga julrätter” i början av förra seklet är inte alls samma sak som idag.

      Köttbullar och prinskorv är två exempel på moderna tillskott som idag – för de flesta – är oumbärliga på julbordet.

      Vill du äta lutfisk och grisfötter på julbordet kan du ju fortsätta med det, det finns inga hinder. Den som vill äta kebab och pommes på jul ska såklart få göra det.

      • Ja, att traditioner förändras är ju helt klart och jag är den första att hålla med om att den som vill äta kebab och pommes frites till jul skall få göra det.

        Men, den intressanta frågan blir ju, varför vill man det? Alla dessa som anser att sill, köttbullar, prinskorv, kebab, pizza eller pommes är oumbärliga; äter inte dom dessa saker till vardags då? Övriga 11½ månader om året?

        Alla som lever i en barnfamilj äter säkert köttbullar en gång i veckan året om. Inte tusan vill man sitta på julafton och tugga i sig ”vardagsmat” då.

        Julen och andra högtider är ju just det: INTE vardag. Och det är i hög utsträckning just den ovanliga maten som kännetecknar svenska högtider.

        Men jag skall även leverera två möjliga förklaringar till denna utveckling: 1) Svenska folket börjar i mycket hög utsträckning tappa den smakerfarenhet som måhända krävs för att saker som lutfisk och grisfötter (i sanning delikatesser bägge två) skall leva vidare. Man kan jämföra med ex.vis den franska skolan som serverar barnen fransk mat och därtill uppmuntrar dem att smaka allt och beskriva det de äter.

        2) Och vår kultur präglas i allt högre utsträckning av en ängslig strävan till likriktning. Allt som är udda eller sticker ut försvinner till förmån för en jämngrå färdigtuggad smet av lagomhet och medelmåtta. Allt skall passa alla!

        God Jul!

        B

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s