Vilka dagar är ”Mariadagar”?

Kort svar: Mariadagar kallas de festdagar inom kristendomen som är till minne av Jesus moder – jungfru Maria. De största Mariadagarna har i Sverige varit bebådelsedagen (25 mars), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie besökelsedag (2 juli) Marie himelsfärdsdag (15 augusti) och Marie födelses dag (8 september).

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Eftersom dessa två ursprungligen räknats som Kristusfester har de överlevt reformationen. Under medeltiden var mellan fem och sex Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen. Så här skriver Malmstedt:

I Uppsala stift innehöll kyrkoåret under senmedeltiden sex Mariadagar som var festa fori. Det var Marie kyrkogång, bebådelse, besökelse, himmelsfärd, födelse och obefläckade avlelse som man högtidlighöll på dessa dagar.

Marie kyrkogångsdag (kyndelsmässodagen) – 2 februari

Den första Mariadagen under året infaller den 2 februari. Att kristna firar kyndelsmässodagen beror att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son för att rena sig. Enligt reglerna i 3 Mosebok 12 skulle en nyförlöst kvinna vänta fyrtio dagar innan hon kunde gå i templet igen. Det var först då hon var ren.

200px-Meister_der_Pollinger_Tafeln_001

Kyrkogångsdagen kallas också kyndelsmässodagen efter ett gammalt svensk ord för ljus. Och ljus är och har alltid varit frekvent förekommande på de gudstjänster som hålls den 2 februari. Vid ”den stora helgdöden” 1772 blev kyndelsmässodagen av med sin helgstatus och flyttades till närmaste söndag.

Marie bebådelsedag – 25 mars

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Marie besökelsedag – 2 juli

Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.

I Sverige fick besökelsedagen behålla sin helgdagsstatus vid de första reduktionerna av helgdagar. I den kyrkoordning som antogs 1572 stadgas det vilka dagar som ska vara helgdagar och tre Mariadagar får vara kvar:

Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse,

Det var först i och med ”den stora helgdöden” 1772 som Marie besökelsedag tillsammans, med en hel rad andra helgdagar, drogs in.

Marie himmelsfärd (15 augusti)

En av de viktigaste och äldsta Mariadagarna är Marie himmelsfärd den 15 augusti. Även om himmelsfärden gjordes till dogm av av påve Pius XII först 1969 har dagen firats inom kristenheten sedan åtminstone 400-talet. Det som firas är att jungfru Maria togs upp till himlen både med kropp och själ.

Palma_il_Vecchio_-_Assumption_of_Mary_-_WGA16930

Marie himmelsfärd  var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen och den nya kyrkoordningen 1572.

Marie födelse (Morsmässa) – 8 september

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.

Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Fullskärmsinfångning 2014-08-08 002620
Sveriges statskalender 1881 (september månad)

Marie födelse var en av de Mariadagar som försvann som självständig helgdag i och med reformationen.

Marie obefläckade avlelse – 8 december

Jungfru Marie obefläckade avlelse är inte en kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Den obefläckade avlelsen handlar om att Maria anses fötts utan arvsynd. Katolik.nu förklarar:

Det betyder helt enkelt, att hon från början befann sig i nådens tillstånd och delade Guds liv och var fri från de syndiga begär som ansatt den mänskliga naturen efter syndafallet.

På samma sätt som det är nio månader mellan Marie bebådelse (25 mars) och Jesus födelse (25 december) är det alltså nio månader mellan att Marias föräldrar hade sex (8 december) tills det att hon föddes (8 september).

Enligt vissa källor ska den 8 december ha varit en helgdag i svenska stift, medan andra hävdar att det inte är fallet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester

One thought on “Vilka dagar är ”Mariadagar”?

  1. Tack , Mattias Axelsson för denna webbsida!
    Vill gärna bidra till den med följande: Att vördandet av Herrens mor blev stark först efter konciliet i Efesus 431 är en faktoid, en spekulation som inte stämmer. Dels finns det gott om spår av Mariakult innan detta kyrkomöte. dels har den del av kristenheten som inte accepterade mötet i Efesus en stark Mariafromhet, lika stark och av samma slag som i de övriga gamla ortodoxa östkyrorna. Detta gäller den östsyriska, nestorianska kyrkan,.(Den assyriska kyrkan och Österns gamla kyrka. De finns sedan flera årtionden också iSverige. De flesta östsyrier är romerskkatoliker och kallas kaldéiska kristna. Dem har bott i Irak men jagats bort därifrån, många bor nu i Sverige) . Den vackra hymnen ”Till din barmhärtighet flyr vi, Gudsföderska och jungfru” från Egypten, anses vara från 250-talet. Se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sub_tuum_praesidium.
    Fader Mikael Liljeström, präst i Svenska Ortodoxa Vikariatet i det serbisk-ortodoxa stiftet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s