När började vi äta semla med vispgrädde?

Kort svar: Att använda vispgrädde som en del av semlan slog igenom under första hälften av 1900-talet – först som en ingrediens som du blandar med mandelmassa och senare som garnering på toppen.

Semlan har genom historien haft många olika namn – bl.a. fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg och tisdagsbulle. Äldre namn minner om att semlan kopplas till fettisdagen, som är tisdagen precis före fastan.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Sättet som semlan tillverkats (alltså vilka ingredienser som använts) och hur de ätits har förändrats över tid. Den tidgaste kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

Vispgrädde som ingrediens kom vid sekelskiftet 1900. De första recepten med vispgrädde beskrev tillagningen så här:

hårt skummad grädde /../ blandas med inkråm och mandelmassa

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet. Runt mitten av 1900-talet blev vispgrädde vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:

I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.

Från 1950 och framåt är den helt dominerande varianten att vispgrädde vispas och spritsas ovanpå mandelmassan och att locket på bullen läggs ovanpå grädden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-07)

Källa: Texten är i huvudsak tagen från min egen b-uppsats i historia – Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s