Vilka länder har ingen nationaldag?

Kort svar: Två länder i världen (Storbritannien och Danmark) har ingen officiell nationaldag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.

Bild från Washington Post

Danmarks grundlagsdag 5 juni

Danmark är alltså ett av de två länder som saknar officiell nationaldag. Den dag som närmast är att likna vid en nationaldag (även om det inte är en helgdag) är den danska grundlagsdagen den 5 juni (Danmark har alltså precis som Norge med sin 17 maj och Sverige med 6 juni använt antagandet av grundlagen som speciell dag).


Fotograf: Maj-Britt Hoiaas Lassen

Mellan 1891 och 1975 var 5 juni i Danmark en halv ledig dag, men idag är det som vilken vanlig dag som helst (på samma sätt som den svenska nationaldagen var fram till år 2005).

Storbritannien

I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher

[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.

Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),

Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.

De fyra riksdelarna i Storbritannien – England, Wales, Skottland och Nordirland – har dock sina respektive nationaldagar (även om det är problematiskt i Nordirland p.g.a. konflikten mellan protestanter och katoliker). England firar helgonet St George den 23 april, Skottland firar St Andrews (eller Andreas) den 30 november, Wales firar St David den 1 mars och på Nordirland (liksom på Irland) är St Patrick’s day 17 mars en allmän helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-07-26)

Källor:

A surprising map of the world’s national holidays (only two countries have no national day)” Washington Post 2013-02-26

St George’s Day 2017: Everything you need to know about England’s (and Ethiopia’s) dragon-slaying saint” Telegraph 2017-03-21

When is St David’s Day 2017? Everything you need to know” Metro 2017-02-03

St Andrew’s day” scotland.org

Varför är 29 maj 2018 flaggdag?

Kort svar: Att 29 maj från 2018 är flaggdag beror på att regeringen har beslutat att veterandagen 29 maj ska vara en av de allmänna flaggdagarna.

Att vi i Sverige har flaggdagar är något som går knappt hundra år tillbaka i tiden. Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.


Foto: Frankie Fouganthin (Wikipedia)

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar (bl.a. nyårsdagen, kungens födelsedag och FN-dagen).

I utredningen Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället föreslår ”Veteranutredningen” bl.a. att:

29 maj blir allmän flaggdag och benämns Sveriges veterandag.

Att man valt just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of
United Nations Peacekeepers”

On 29 May, UN offices, alongside Member States and non-governmental organizations, hold events to honour fallen peacekeepers

I det arbete som lett fram till regeringens beslut yttrade sig bl.a. Konstitutionsutskottet:

Sedan 2008 högtidlighålls den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten. Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. /../ Ett viktigt steg på vägen att utveckla högtidlighållandet av veterandagen är att göra den till allmän flaggdag. Utskottet anser därför att veterandagen den 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen röstade i enlighet med KU:s rekommendation och regeringen gick sedan på samma linje när man den 24 maj 2017 tillkännagav att 29 maj från och med kommande år (2018) ska vara allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-30)

Källor:

Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27)

Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU29

 

När börjar Eid Al-Fitr i Sverige 2017?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2017 firas i tre dagar med början söndagen den 25 juni.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”. Muslimer runt hela världen firar alltså Eid Al-Fitr i tre dagar när månaden Shawwal börjar.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Månaden Ramadan (då muslimer fastar) började t.ex, 2016 måndag den 6 juni och året innan så började samma månad fredag 26 maj.

För att ytterligare komplicera det så finns det inom olika församlingar olika idéer om hur man ska bestämma när en ny månad börjar. För vissa börjar en ny månad först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

De flesta svenska muslimska församlingar (som jag känner till) kommer att börja fira Eid Al-Fitr söndagen den 25 juni (alltså söndagen efter midsommardagen). Så här skriver t.ex. Islamiska förbundet:

Gällande Shawwal månad till år 1438 hijri/ år 2017 så har:

  1. De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1438 hijri föds klockan 02.31 (GMT) på lördag den 24e juni motsvarade den 29e ramadan.
  2. Nymånen går att skåda i Nord- och Sydamerika, i delar av västra och södra Afrika samt i de centrala delarna av Afrika vid användning av teleskop.

Därmed infaller den första dagen av Shawwal (Eid Al-Fitr) år 1438 hijri, söndagen den 25e juni 2017.

Runt om i världen ser det dock, möjligen, lite annorlunda ut. Så här skriver Al-Jazeera:

If it [the moon] is sighted, the first day of Eid al-Fitr will be observed on Sunday, June 25. Otherwise, it will be celebrated on Monday, June 26, in those countries.

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-19)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Varför sprang man barfota på Vårfrudagen (25 mars)?

Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.

Vårfrudagen (eller egentligen jungfru Marie bebådelsedag) infaller den 25 mars – nio månader före Jesu födelse (25 december). Vårfrudagen är en av räppadagarna och har i vissa landskap setts som inledning på våren.

Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder – den som fortfarande lever kvar tydligast är våfflorna. En som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton). Bringéus skriver:

Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.

Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.

bare-feet-in-the-grass.jpg

John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Vilket datum är internationella kvinnodagen?

Kort svar: Internationella kvinnodagen är 8 mars.

Internationella kvinnodagen är en dag som likt mors dag och fars dag tillkommit (inga jämförelser i övrigt) under 1900-talet. Dagen började uppmärksammas på olika dagar (oftast i februari och mars) under 1900-talets första år. Främst var det socialistiska grupper och partier som krävde kvinnlig rösträtt och ett stopp för slavlöner och barnarbete.

Ordentlig fart fick internationella kvinnodagen åren strax innan första världskriget – 1913 och 1914. Att det blev just den 8 mars kan bero på att 8 mars var lördag respektive söndag dessa två år. Sedan dess har internationella kvinnodagen uppmärksammats 8 mars.

Internationella kvinnodagen var fram till slutet av 1960-talet en dag som främst firades i de kommunistiska länderna och av en del vänsterrörelser i Europa och USA.  Under den andra vågen av feminism under 1960- och 70-talet växte en ny medvetenhet om internationella kvinnodagen fram.

tumblr_lhqrb5GCGA1qbdppso1_500

Den 8 mars 1967 uppmärksammade en grupp feminister på University of Illinois, Chicago dagen och 1971 hölls demonstrationer den 8 mars i Boston och New York.

 

När FN firade Internationella kvinnoåret 1975 uppmärksammade man just 8 mars som en internationell kvinnodag och 1977 antog man en resolution att medlemsstaterna skulle uppmärksamma:

en dag för kvinnors rättigheter och internationell fred, vilken dag som helst på året i enlighet med ländernas historiska och nationella traditioner.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-03-08)

Källor:

International Women’s day. UN.org (8 mars 2008)

J. Boxer, Marilyn  ”International Women’s Day” in International Encyclopdia of Revolution and Protest, ed. Immanuel Ness (Blackwell Publishers, 2009), pp. 1750-1752.

Nelson, Jinty International Women’s Day: A Centenary to Celebrate – History Workshop Online 2011-03-08

Varför är 2017 inte ett skottår?

Kort svar: År 2017 är inte ett skottår eftersom året inte är jämnt delbart med fyra.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår.

Grundprincipen har dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

  1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår)
  2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Det var när den gregorianska kalendern infördes från 1500-talet och framåt som dessa två extra regler började tillämpas. De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg
Kalander från 1582 som visar oktober månad.

Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året. Sverige bytte till den gregorianska kalendern (den nya stilen) den 1 mars 1753. Det gjordes genom att man tog bort elva dagar i februari 1753 för att kalendern på så vis skulle hamna i fas med den gregorianska.

Sedan dess har Sverige följt principerna som förklaras ovan – det betyder att 2017 inte är ett skottår eftersom det inte är jämnt delbart med fyra.

När är påsken 2017?

Kort svar: Påskafton 2017 är lördagen den 15 april och påskdagen söndag 16 april.

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan. Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastika fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2017 är den ecklesiastiska fullmånen tisdagen 11 april och söndagen närmast därefter (16 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-14)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm