När är påsken 2017?

Kort svar: Påskafton 2017 är lördagen den 15 april och påskdagen söndag 16 april.

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan. Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastika fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2017 är den ecklesiastiska fullmånen tisdagen 11 april och söndagen närmast därefter (16 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-14)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är fettisdagen 2017?

Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2017 är söndag 16 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 28 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vilka har namnsdag på trettondagen?

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet och är gjorde 1944. Filmen är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. 

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931

Filmen handlar om Celestin som jobbar som sånglärare på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

När är andra söndagen i advent?

Kort svar: Andra söndagen i advent är den söndag som infaller mellan 4 och 10 december. År 2017 är det 10 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Det är de fyra söndagarna som kallas första, andra, tredje, respektive fjärde advent. Fjärde advent kan inte infalla på juldagen utan som senast på julafton, detta i sin tur reglerar vilket datum första, andra och tredje advent infaller.

Om julafton infaller på en lördag (som 2016) så kommer adventssöndagarna vara tidigt – första advent 2016 inföll redan den 27 november. Andra söndagen i advent är således sju dagar efter första söndagen i advent och det är då man tänder det andra ljuset i adventsljusstaken.

2. Advent

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-03)

Varför säger man ”god jul” och inte ”glad jul”?

Kort svar: En förklaring kan vara att ”god” oftare används i fasta uttryck (ex. god dag, god kväll) och ”god jul” är så frekvent använd på t.ex. julkort och liknande.

Hälsningsfraser i samband med helger varierar mellan att antingen börja med ”god” som i ”god jul”, ”god fortsättning” och ”god helg” eller med ”glad” som i ”glad påsk” och ”glad midsommar”. Det vanligaste i samband med högtider är glad med undantagen ”god helg” och ”god jul”.

img_20141225_111520

Att vi säger ”god jul” och inte ”glad jul” finns det olika sätt att förklara. Siv Strömquist, docent i nordiska språk, skriver:

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt). Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Rent språkligt kan man givetvis säga både ”god jul” och ”glad jul” men eftersom hälsningen vid jul är så frekvent p.g.a. julkort, hälsningar på julklappar och ett allmänt tillönskande av ”god jul” i teve och radio är ”god jul” mer likt de fasta uttrycken ”god dag” och ”god natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källa: Julen är inte glad – den är god” SVT opinion 2015-12-22

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Varför heter det ”Ris à la Malta”?

Kort svar: Det finns olika förklaringar men den troligaste är att rättens namn är en variant av ”à la Malte” som betyder ”tillagat med apelsin eller apelsinskal”.

Ris à la malta är en efterrätt till julbordet som består av ”risgrynsgröt som blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, socker och ibland outspädd apelsinsaft”. Rätten finns belagd från slutet av 1800-talet men blev en julefterrätt under senare delen av förra seklet. Så här skriver Jens Linder i DN:

Som namn och vanlig julrätt är dock ris à la Malta ett nittonhundratalsfenomen med troligt ursprung i kontinentala risdesserter. Sannolikt gjordes rätten från början med apelsin som smaksättare och de många variationerna har tillkommit senare.

Att den heter ris à l Malta beror inte på att rätten kommer från ön Malta – däremot finns det faktiskt en koppling till landet. Inom gastronomin finns det ett begrepp – ”à la Malte” eller ”maltaise” –  för att tillaga något med apelsinsaft eller apelsinskal (zest). Les maltaises är en apelsinsort just från Malta därav kopplingen till ön.

Risalamande.jpg

Ris à la Malta betyder alltså ”ris med apelsinsaft”. Apelsinen i ris à la Malta är dock inte den ena citrusfrukten som är populär vid jul – även konsumtionen av clementiner ökar kraftigt i december månad.

Källa: Risrätt” på dn.se 2002-12-20

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)