Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-06-07
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Den första adventskalendern i teve 1960, Titteliture, hade inte mindre än 28 luckor eftersom det första avsnittet sändes första advent 27 november.
1960 års adventskalender sände sitt första avsnitt den första söndagen i advent 1960 (som då var 27 november). Klockan halv sex sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset.
De första åren så sändes Adventskalendern inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria. Men eftersom Titteliture började 27 november blev det ändå tjugofyra avsnitt. Själva papperskalendern som man hade till programmet hade dock 28 luckor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13
Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot
Halloween har en lång historia, dels i USA och dels på de brittiska öarna och i synnerhet på Irland. Man kan in någon mening spåra ursprunget till dagens halloween till den keltiska festen Samhain som firades vid oktober månads slut. Då tände man eldar och Jack O’lanterns – alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i.
När stora irländska befolkningsgrupper under 1800-talet utvandrade till USA tog de med sig sitt firande. I USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner, t.ex. det mexikanska Dios de los muertos och engelsmännens Guy Fawkes day. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda. De irländska inslagen fanns kvar men blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.
Under förra seklet etablerar sig de halloween-traditioner vi känner idag och det blir till en fest för alla och för barn och ungdomar i synnerhet. Under 1950-talet återupptogs ”trick or treat” (”bus eller godis” på svenska), vilket legat nere under en längre tid.
Halloween i USA 1955
När Sverige får sina första större halloweenfiranden under 1990-talet så är det alltså den amerikanska traditionen som importeras, inte den förkristna från Irland. Och att halloween får ett fäste i Sverige kan också förklaras med det ökade utbudet av amerikanska teve-serier, ex. Simpsons och Friends där halloweenfirandet är ett återkommande inslag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-25
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet
Ordet fastlag kommer från lågtyskan och förklaras så här av Institutet för språk och folkminnen
fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant ’faste-afton’. Lågtyska avent motsvarar tyska abend, som blivit afton i svenskan.
I skrift finns ordet ”fastlag” belagt i svenskan sedan 1400-talet, men det har alldeles säkert använts sedan kristendomen kommer till Sverige i början av medeltiden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07
Litteratur:
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)
Förutom att äta fläsk och bröd bakat på det vita mjölet förekom det under fastlagen olika typer av upptåg. Man skulle klä ut sig som fettisdagsgubbar och man skulle ha karneval (ett ord som kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”). Under festandet fanns bl.a. seden ”slå katten ur tunnan” som beskrivs så här av Institutet för språk och folkminnen:
I ”slå katten ur tunnan” red pojkar och unga män likt tornerspelsriddare fram och slog mot en upphängd tunna med en stör tills den gick i bitar och katten, eller i djurvänligare exempel föremålet, i tunnan föll ur.
Traditionen med att ”slå katten ur tunnan” har sitt ursprung i Danmark. Så här skriver Aftonbladet 1835:
Tidningar från Köpenhamn berätta att derstädes äfven i år vid Fastlagens ingång öfvats den gamla leken, som kallas ”att slå katten ur tunnan,” Äfven hafva vi hört sägas, att detta gamla ridderliga spel till och med i år ägt rum i Trelleborg, Skanör och Falsterbo.
Vad det verkar så försvann bruket successivt från och med slutet av 1800-talet. Dock försökte bl.a. Skansen att återuppliva traditionen dock utan en riktig katt under 1900-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07
Litteratur:
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)
Kort svar: Troligen var det i slutet av 1600-talet som julens sista dag flyttades från trettondagen till tjugondag Knut i Sverige.
Enligt äldre tradition så är Knutdagen, 13 januari, julens sista dag. Det är på tjugondag Knut som man har julgransplundring och det är således ”Knut som kör julen ut!”. Detta är något närmast unikt för Sverige och Finland. Så gott som hela den kristna världen i övrigt avslutar julen i och med trettonhelgen, vilket också var det vanliga i Sverige om man backar tillbaka i historien.
Men under slutet av 1600-talet bestämde kyrkan att man ville ha ett längre julfirande och förflyttade julens avslutning en vecka framåt, från 6 januari till 13 januari. Eftersom Knut tidigare haft helgondag 7 januari så fick hans namn helt enkelt flytta med. Så här beskrivs det i SAOB:
Mera regelbundet placeras namnet [Knut] på 13 jan. först på 1680- o. 1690-talen. Från och med 1708 är, bortsett från vissa undantag, Knut i svenska almanackor ensamrådande ss. namn på 13 jan.
Men varför flyttade man julens slut en vecka framåt? Vissa forskare menar att kyrkan ville ”förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd” medan andra menar att det snarare handlade om att kyrkan ”ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot”.
Oavsett förklaring så blev traditionen från åtminstone 1700-talet att julen i Sverige pågår fram till att Knutdagen 13 januari. Numera, när svenskar börjar med julpynt och julmusik långt tidigare än själva julhelgen så blir det dock vanligare och vanligare att man kastar ut julgranen långt tidigare än tjugondag Knut.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-13
December är en månad späckad med festdagar – advent, lucia, julafton, nyårsafton. Förutom alla de dagar som förknippas med äldre traditioner finns i början av december en nykomling: Nobeldagen den 10 december.
Att Nobeldagen infaller just den 10 december beror på att Alfred Nobel – som givetvis gett namn åt dagen – dog just 10 december år 1896. I sitt testamente hade han skrivit:
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta
Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, medicin, litteratur och ”den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare.
Alfred Nobels testamente
Första gången som nobelpriserna delades ut var på 10 december 1901. Vad gäller att flaggningen på Nobeldagen och övriga högtidsdagar så fanns det i början av 1900-talet inga tydliga regler för vilka dagar som det skulle flaggas på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar och där fanns Nobeldagen med. År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-29
Källor: Källstrand, Gustav (2007). Forskning och vetenskap: aspekter på naturvetenskapen i offentligheten i samband med Nobelprisen i fysik och kemi 1903. Nobel Museum occasional papers, 1652-9855 ; 3. Stockholm: Nobel Museum
Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på Kristi himmelsfärdsdagen.
Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.
Kort svar: Sedan 1941 är det fjärde torsdagen i november (som oftast också är sista torsdagen i november) som är thanksgiving day i USA.
USA har elva stycken federala helgdagar varav en är thanksgiving day som infaller fjärde torsdagen i november. Thanksgiving day har firats i USA sedan slutet av 1700-talet och var från början en helgdag som firades på den sista torsdagen i november. Varje år var det upp till den sittande presidenten att bestämma datum, vilket fick till följd att datum thanksgiving varierade.
Under den långa period då Franklin D Roosevelt var president i USA kom det ibland önskemål från affärsinnehavare att flytta helgdagen en vecka. Det var de år då den sista torsdagen också var den sista dagen i månaden november, ex. 1933. Anledningen till att man ville flytta dagen en vecka bakåt var för att den kom för nära julhandeln i december. Detta ledde till viss förvirring under 1930-talet.
För att lösa problemen så bestämde USA:s kongress 1941 att fatta ett beslut om när thanksgiving skulle infalla. Den ena av kamrarna, representanthuset, bestämde att thanksgiving skulle infalla ”den sista torsdagen i november”. Men senaten ändrade det till att thanksgiving skulle vara ”den fjärde torsdagen i november”, vilket representanthuset gick med på.
Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.
En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”, vilket har varit ett bruk sedan 1830-talet.
Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04
Högtider och traditioner 
