Vilken dag är Columbus Day i USA?

Kort svar: Columbus Day är en federal helgdag i USA och infaller den andra måndagen i oktober. År 2017 är det 9 oktober.

USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees). Tio dagar är federala helgdagar i USA (elva om det är installation av en ny president).

De federala helgdagar i USA är nästa uteslutande av icke-religiös karaktär (till skillnad från t.ex. de svenska helgdagarna). William J. Connell skriver:

In a country of diverse religious faiths and national origins like the United States, it made sense to develop a holiday system that was not entirely tied to a religious calendar. (Christmas survives here, of course, but in law it’s a secular holiday much like New Year’s Day.)

Tre av helgdagarna i USA är kopplade till historiska personer – George Washingtons födelsedag (som firas tredje måndagen i februari), Marin Luther King Jr:s födelsedag (som firas tredje måndagen i januari) och slutligen den dag då Christofer Columbus skepp anlände till Nya världen (12 oktober 1492).

468px-CristobalColon.jpg

Columbus-dagen (eller Columbus Day som den heter i USA) firades av italienska immigranter så tidigt som i slutet av 1700-talet då USA var en mycket ung nation. Den första delstaten som gjorde dagen till en officiell helgdag var Colorado år 1907. Knappt trettio år senare gjorde president Franklin D Roosevelt och kongressen Columbus-dagen (12 oktober) till ”public holiday”.

I en större reform som kongressen och dåvarande president Lyndon B Johnson genomförde år 1968 flyttades tre federala helgdagar – Veterans Day, Washingtons födelsedag och Memorial Day – till närmast liggande måndag. Samtidigt blev Columbus Day en federal helgdag i lag. På så vis fick USA fem stycken tre-dagars-helger.

Att det är en federal helgdag betyder att alla som arbetar inom federal förvaltning är lediga men delstaterna väljer själva om de uppmärksammar dagen eller inte.

Källor:  

Stathis, Stephen  ”Federal Holidays: Evolution and Application”CRS Report for Congress 1999

Connell, William J. ”What Columbus Day Really Means” The American Schoolar 2012-10-04

Shugerman, Emlly ”Columbus Day 2017: When is it, and what are Americans celebrating?” The Independent 2017-10-04

Annonser

När är halloween 2017 i Sverige?

Kort svar: Halloween betyder ”alla helgons afton” och firas dagen före allhelgonadagen – alltså den 31 oktober. I Sverige är det lite mer komplicerat eftersom alla helgons dag inte är samma dag som allhelgonadagen.

Halloween betyder, översatt till svenska, alla helgons afton (alltså kvällen före alla helgons dag) och firas bl.a. i USA den 31 oktober. Historiskt har alla helgons dag infallit den 1 november och gör så i de flesta länder. I Sverige har dagen varit en helgdag sedan kristendomens införande på 1100-talet.

Halloweenpumpa

I Sverige är det sedan 1953 lördagen i allhelgonaveckan (alltså lördagen mellan 31 oktober till 6 november) som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag. Och här finns källan till förvirring för när svensk halloween faktiskt infaller.

Årets alla helgons dag (2017) är så sent som 4 november vilket innebär att svenska ”alla helgons afton” egentligen är fredagen den 3 november. Därför kommer det återigen bli en diskussion om vilken dag vi egentligen ska fira halloween i Sverige och det tråkiga svaret (eftersom halloween är en relativt oetablerad högtid i Sverige) är att man egentligen kan fira svensk halloween (och därmed gå ”bus eller godis”) lite när som i allhelgonaveckan, men den ”riktiga halloween” är 31 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-09-17)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

När infaller Jom Kippur i Sverige 2017?

Kort svar: Jom Kippur (eller Yom Kippur) 2017 börjar vid solnedgången den 29 september och håller på till nästföljande kväll.

Det judiska högtidsåret är fyllt av högtider och fester, de flesta till minne av olika händelser från det judiska folkets historia. Som viktigaste högtid för religiösa judar brukar Jom Kippur (Yom Kippur med mer engelsk stavning) nämnas. Jom Kippur kallas också försoningsdagen och infaller tio dagar efter nyårsdagen (Rosh Hashana).


”Judar som ber i synagogan på Yom Kippur” målning från 1878 av Maurycy Gottlieb

Eftersom den judiska kalendern (likt den muslimska) skiljer sig från den kristna gregorianska som används i stora delar av världen så flyttas de judiska högtiderna varje år. Den judiska kalenderns år består av 354 dagar (12 månader med 29 eller 30 dagar i varje månad). För att anpassa kalendern till det astronomiska året (jordens rörelse runt solen som snittar på ungefär 365 dagar och sex timmar) stoppas en skottmånad in med viss regelbundenhet (sju skottmånader under en tidsperiod om nitton år).

Jom Kippur infaller den tionde dagen i den första judiska månaden Tishrei. Eftersom det judiska året börjar den 21 september så kommer Jom Kippur 2017 att börja på kvällen den 29 september (ett judiskt dygn börjar vid solnedgången).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20, uppdaterad 2017-08-26)

 

 

När infaller eid al-adha i Sverige 2017?

Kort svar: Eid al-adha börjar den 1 september 2017 i Sverige eftersom det är den 10:e dagen i månaden Dhu-al-Hijjah (den sista i den muslimska kalendern).

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Islamic_Center_of_America

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Exakt vilket datum det blir beror alltså på när nymånen syns den första dagen i månaden. För år 2017 skriver Aljazeera så här:

The HJC had called for moon sighting on August 21, but since the moon was not sighted, it has called for moon sighting again on the evening of August 22.

On August 22, the High Judicial Court confirmed the sighting of the moon and officially announced September 1 as the first day of Eid.

Att nymånen iakttogs 22 augusti betyder att den första dagen av eid al-adha blir den 1 september 2017.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-08-26)

Källor: When is Eid al-Adha 2017?” aljazeera.com 23 augusti 2017

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Vilka länder har ingen nationaldag?

Kort svar: Två länder i världen (Storbritannien och Danmark) har ingen officiell nationaldag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.

Bild från Washington Post

Danmarks grundlagsdag 5 juni

Danmark är alltså ett av de två länder som saknar officiell nationaldag. Den dag som närmast är att likna vid en nationaldag (även om det inte är en helgdag) är den danska grundlagsdagen den 5 juni (Danmark har alltså precis som Norge med sin 17 maj och Sverige med 6 juni använt antagandet av grundlagen som speciell dag).


Fotograf: Maj-Britt Hoiaas Lassen

Mellan 1891 och 1975 var 5 juni i Danmark en halv ledig dag, men idag är det som vilken vanlig dag som helst (på samma sätt som den svenska nationaldagen var fram till år 2005).

Storbritannien

I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher

[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.

Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),

Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.

De fyra riksdelarna i Storbritannien – England, Wales, Skottland och Nordirland – har dock sina respektive nationaldagar (även om det är problematiskt i Nordirland p.g.a. konflikten mellan protestanter och katoliker). England firar helgonet St George den 23 april, Skottland firar St Andrews (eller Andreas) den 30 november, Wales firar St David den 1 mars och på Nordirland (liksom på Irland) är St Patrick’s day 17 mars en allmän helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-07-26)

Källor:

A surprising map of the world’s national holidays (only two countries have no national day)” Washington Post 2013-02-26

St George’s Day 2017: Everything you need to know about England’s (and Ethiopia’s) dragon-slaying saint” Telegraph 2017-03-21

When is St David’s Day 2017? Everything you need to know” Metro 2017-02-03

St Andrew’s day” scotland.org

Varför är 29 maj 2018 flaggdag?

Kort svar: Att 29 maj från 2018 är flaggdag beror på att regeringen har beslutat att veterandagen 29 maj ska vara en av de allmänna flaggdagarna.

Att vi i Sverige har flaggdagar är något som går knappt hundra år tillbaka i tiden. Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.


Foto: Frankie Fouganthin (Wikipedia)

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar (bl.a. nyårsdagen, kungens födelsedag och FN-dagen).

I utredningen Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället föreslår ”Veteranutredningen” bl.a. att:

29 maj blir allmän flaggdag och benämns Sveriges veterandag.

Att man valt just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of
United Nations Peacekeepers”

On 29 May, UN offices, alongside Member States and non-governmental organizations, hold events to honour fallen peacekeepers

I det arbete som lett fram till regeringens beslut yttrade sig bl.a. Konstitutionsutskottet:

Sedan 2008 högtidlighålls den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten. Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. /../ Ett viktigt steg på vägen att utveckla högtidlighållandet av veterandagen är att göra den till allmän flaggdag. Utskottet anser därför att veterandagen den 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen röstade i enlighet med KU:s rekommendation och regeringen gick sedan på samma linje när man den 24 maj 2017 tillkännagav att 29 maj från och med kommande år (2018) ska vara allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-30)

Källor:

Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27)

Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU29

 

När börjar Eid Al-Fitr i Sverige 2017?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2017 firas i tre dagar med början söndagen den 25 juni.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”. Muslimer runt hela världen firar alltså Eid Al-Fitr i tre dagar när månaden Shawwal börjar.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Månaden Ramadan (då muslimer fastar) började t.ex, 2016 måndag den 6 juni och året innan så började samma månad fredag 26 maj.

För att ytterligare komplicera det så finns det inom olika församlingar olika idéer om hur man ska bestämma när en ny månad börjar. För vissa börjar en ny månad först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

De flesta svenska muslimska församlingar (som jag känner till) kommer att börja fira Eid Al-Fitr söndagen den 25 juni (alltså söndagen efter midsommardagen). Så här skriver t.ex. Islamiska förbundet:

Gällande Shawwal månad till år 1438 hijri/ år 2017 så har:

  1. De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1438 hijri föds klockan 02.31 (GMT) på lördag den 24e juni motsvarade den 29e ramadan.
  2. Nymånen går att skåda i Nord- och Sydamerika, i delar av västra och södra Afrika samt i de centrala delarna av Afrika vid användning av teleskop.

Därmed infaller den första dagen av Shawwal (Eid Al-Fitr) år 1438 hijri, söndagen den 25e juni 2017.

Runt om i världen ser det dock, möjligen, lite annorlunda ut. Så här skriver Al-Jazeera:

If it [the moon] is sighted, the first day of Eid al-Fitr will be observed on Sunday, June 25. Otherwise, it will be celebrated on Monday, June 26, in those countries.

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-19)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag