Är pingstafton en röd dag?

Kort svar: Nej, pingstafton är inte en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

pingsafton

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påskdagen och är således alltid på en söndag och därmed en röd dag. Pingstafton som infaller dagen före (på lördagen) är inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Dock är det ju alltid på en lördag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-18)

Annonser

När börjar ramadan 2018 i Sverige?

Kort svar: Ramadan (den muslimska fastemånaden) börjar 16 maj* i Sverige.

Att fasta innebär att man avstår från mat och/eller dryck under en period. Fasta finns på olika sätt i olika religioner – ex. påskfastan i kristendomen och Ramadan i islam.

ramadan-3380068_1280.jpg

Ramadan är den nionde av den muslimska kalenderns tolv månader. Den muslimska kalendern bygger (till skillnad från den kristna) på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader – alltså 354 dagar. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Eftersom den muslimska och den kristna (gregorianska) kalendern skiljer sig åt så flyttar sig de muslimska månaderna successivt med elva dagar varje år. Om Ramadan 2016  började 6 juni så betyder det att Ramadan 2017 började 26 maj. Detta betyder också att Ramadan 2018 startar på kvällen tisdag den 15 maj.

En sak som dock komplicerar saken något är att de flesta muslimer i världen utgår ifrån att det är den astronomiska nymånen som ska siktas för att en ny månad ska anses ha börjat. Så här skriver t.ex. de islamrättsliga råden tillhörande ”Förenade sunnitiska moskéer och samfund i Sverige”:

Astronomin och dess metoder var ju kända hos en del araber och även av andra nationer. Men trots det ansåg Profeten, må frid och välsignelse vara över honom, att fastan ska påbörjas antingen vid månens nytändning eller när Shaaban hade fullbordats med sina 30 dagar. Denna praxis tillämpades i syfte att dels underlätta för muslimer, och dels att förena och undvika osämjor muslimerna emellan. Vid tvist så är det siktandet av nymånen som avgör när fastemånaden börjar och slutar och inte de astronomiska beräkningarna.

Eftersom det ibland kan vara svårt att se nymånen i Sverige på sommaren brukar många muslimer utgå ifrån när nymånen siktas i Mecka.

* Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-15)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

 

Varför firar vi Kristi himmelsfärdsdag i Sverige?

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firas fyrtio dagar efter påskdagen till minne av att Jesus fördes upp till himlen.

Den kristna påsken firas till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Efter att Jesus uppstått ska han enligt Bibeln ha visat sig för sin lärjungar i fyrtio dagar innan han togs upp i himlen.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Således infaller Kristi himmelsfärd alltid på en torsdag fyrtio dagar efter påskdagen.

Obereschach_Pfarrkirche_Fresko_Fugel_Christi_Himmelfahrt_crop.jpg

Bildkälla: Wikipedia.

Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar – inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen. Men Kristi himmelsfärdsdagens status som helgdag hänger kvar och att den infaller på en torsdag gör att många har fredagen därefter som en ”klämdag”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-10) 

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum, Stockholm

Vilket år hölls den första demonstrationen på 1 maj?

Kort svar: Den första demonstrationen på 1 maj anordnades i Chicago 1886. Pga händelserna i samband med denna så beslöt socialistinternationalen att 1 maj 1890 skulle bli en dag för demonstrationer runt om i världen.

Att gå ut och demonstrera på första maj är en tradition med närmare 150 år på nacken. Under slutet av 1800-talet var den viktigaste politiska frågan för den framväxande arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.

Under våren 1886 gick närmare 350.000 arbetare vid 1200 fabriker i USA ut i strejk med krav om åtta timmars arbetsdag. Den 1 maj 1886 hölls en stor demonstration för just den frågan med 80.000 deltagare i Chicago.

Eftersom 1 maj 1886 var en lördag så blev första arbetsdagen därefter måndag 3 maj och då hade fackföreningsledaren och tillika redaktören för tyskspråkiga Arbeiter-Zeitung, (Arbetarnas Nyheter) August Spies bjudits in att tala vid fabriken McCormicks som hade tagit in 300 strejkbrytare. Tumult utbröt och två arbetare sköts till döds av polisen.

Bildresultat för demonstration 1890

Dagen därefter (4 maj 1886) samlades några tusen människor till ett möte anordnat av anarkister vid torget Haymarket. Också här uppstod tumult, en bomb kastades och polisen sköt. Så här beskrivs händelsen:

När krutröken lagt sig hade sju poliser och fyra demonstranter dödats, men många civila avled lång senare av skador relaterade till händelsen men det finns inga tydliga uppgifter på hur många dödsoffer som egentligen krävdes.

Nio personer åtalades och dömdes senare (sju till döden) för våldsamt upplopp. Men verkställandet av dödsdomen var inte slutet.

År 1889, på den andra internationalens möte i Paris. togs frågan om demonstrationer på 1 maj upp av den amerikanska delegationen. Socialister från hela världen antog följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Och 1890 den 1 maj anordnades demonstrationer av arbetarrörelsen över hela världen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)

Källa: Sommarström, Johan-Mathias ”Blodig massaker bakom arbetarnas dag” sverigesradio.se (2009-04-30)

Varför firar man första maj?

Kort svar: Från början firades första maj som sommarens första dag och dagen har varit både apostladag (Filippos och Jakob) och helgondag (Valborg). Men sedan slutet av 1800-talet är första maj mest uppmärksammad som arbetarrörelsens dag då folk går ut och demonstrerar.

Ett sätt att dela in året, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, är at dela året i två delar – ett vinterhalvår från 1 november till sista april (valborgsmässoafton) och ett sommarhalvår från 1 maj till sista oktober.

1 maj som sommarens första dag

I  keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

fire-2816269_1280.jpg

Då blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gerward:

Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.

Hon skriver vidare

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Filip och Jakob fick alltså sin apostladag 1 maj.

Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.

Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.

Första maj gör comeback

Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att de blev 1 maj beror alltså på amerikanska socialister (på samma sätt som internationella kvinnodagens ursprung kan spåras till amerikanska socialister) och datumet valdes för att hedra minnet av den demonstration 1 maj 1886 som var förspelet till Haymarketmassakern (4 maj 1886).

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Så här skrev Dagens Nyheter 1 maj 1890:

Den 1 maj firas af gammalt såsom en pånyttfödelsens dag i Norden /…/ I år blir det åter något helt annat. Den 1 maj har blifvit bestämd att öfer allt på jorden /../ firas såsom en demonstrationsdag för normalarbetsdagen.

I artikeln finns en viss oro över att demonstrationerna ska bli tumultartade, men om något sådant rapporterades inte. Istället beskrivs demonstrationen med 50.000 deltagare som lugn och värdig med ”högtidklädda arbetare”.

snip_20180501083751.png

Huruvida arbetarna skulle få vara lediga 1 maj i slutet av 1800-talet för att få demonstrera var en tvistefråga. Ifrån Stockholm rapporterades att polisen åtminstone inte utlyst något förbud mot demonstrationer. På en färgfabrik i Göteborg hade arbetarna ansökt om ledighet (mot extra övertidsarbete) men vägrats. Så har rapporterar Dagens Nyheter:

Då en flock demonstranter igår stannade utanför fabriken, följde emellertid de manliga arbetarna med.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte första maj fram som arbetarrörelsens dag och den var redan under de första årtiondena av förra seklet en dag då många svenskar var lediga. År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag.

När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)

Källor:

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

 

Vilket år bytte SVT namn från ”adventskalendern” till ”julkalendern”?

Kort svar: Från 1960 till och med 1970 hette programmet ”Adventskalendern”. Men 1971 bytte SVT namn till ”julkalendern”.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria. Adventskalender hade introducerats i Sverige 1934 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Sveriges Flickors Scoutförbund och att den kallades just adventskalender är inget konstigt då den följde adventstiden.

Det första årtiondet som radio och tv sände adventskalendrar så kallades de just ”adventskalender”


Ur SvD:s tablå för radio 1 december 1957.

Men 1971 så ändrade SVT namn och istället fick det årets kalender – Broster Broster – heta julkalender.


Ur SvD 1971-11-27

Det finns uppgifter – bl.a. i Nationalencyklopedin och hos Jan-Öjvind Swahn – att det var året därefter (1972) som man bytte namn på tv-programmet, men tv-tablåer från 1971 visar att man redan 1971 hade bytt namn.


Ur SvD 1971-11-28

Jan-Öjvind Swahn skriver så här:

Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-04-05)

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När infaller muslimska högtider 2018 i Sverige?

Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2018 den fredag 15 juni respektive onsdag 22 augusti. Tänk dock på att det muslimska dygnet börjar kvällen före.

Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:

Det två stora muslimska högtider är  id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.

När är eid al-fitr 2018?

Eid al-fitr betyder översatt till svenska ”fastebrytandets fest” och eid al-fitr firas när fastemånaden Ramadan är slut. Eftersom den muslimska kalendern (i de flesta fall) följer den astronomiska månen så bestäms. Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-fitr 2018 beräknas börja fredagen den 15 februari.

Iranians_holding_Eid_al-Fitr_prayer_in_Lavizan_Imamzadeh_shrine,_Tehran,_Iran.jpg

När är eid al-adha?

Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2018 beräknas eid al-adha börja onsdagen den 22 augusti.

6887392973_0520eb6fef_b

När är profetens födelsedag?

Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:

Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.

År 2018 tros profetens födelsedag infalla onsdag 22 november

När är Ashura?

Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.

Ashura 2017 beräknas infalla torsdag 20 september.

Förslag på att förändra kalendern

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-23)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag