Vad är Kristi förklarings dag?

Kort svar: Kristi förklarings dag (som firas femton veckor efter påsk i Sverige) firas till minne av en händelse i evangelierna där Jesus förvandlas inför några utvalda lärjungar och det förklaras vem Jesus är (Guds son).

Bland helgdagarna i kristna länder har Kristusdagarna en särställning. De viktigaste är givetvis påsk (till minne av Jesus död och uppståndelse) och jul (till minne av Jesus födelse), men därtill finna en rad andra Kristusdagar – bl.a. Kristi förklarings dag som i Sverige firas söndagen femton veckor efter påsk.


”The Transfiguration” av Raphael.

Kristi förklaring refererar till en händelse, berättad i evangelierna, som Religionslexikonet beskriver så här:

Den i evangelierna omtalade händelsen då Jesus messianska värdighet uppenbarades på ett berg och hur hans gestalt förvandlades, ”förklarades” och blev lysande.

Jesus natur är en central del i den kristna teologin. I Matteus 17:5 (som är ifrån textstycket kring Kristi förklaring) säger ”en röst ut molnen”:

Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!

Katolska kyrkan firar Kristi förklaring den 6 augusti sedan slutet av medeltiden men i Sverige har dagen sedan reformationen firats söndagen femton veckor efter påsk eller sju söndagar efter trefaldighetssöndagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-07-15)

Källa: Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Kristi förklaring”

Annonser

Vilken dag börjar fruntimmersveckan?

Kort svar: Fruntimmersveckan börjar antingen med Fredrik (18 juli) eller med Sara (19 juli). Om man räknar med det senare så avslutas veckan med Jakob 25 juli.

Fruntimmersveckan är sex dagar i juli månad som bara består av kvinnonamn – Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Men för att det ska bli en hel vecka så behöver man lägga till ytterligare en dag – antingen i början av veckan (18 juli – Fredrik) eller i slutet av veckan (25 juli – Jakob).

Flera källor (ex. Schön, Liman och Saol) uppger att fruntimmersveckan löper från 18 till 24 juli och därmed börjar med Fredrik, medan andra (ex. Svensson och Saob) istället inkluderar Jakobsdagen 25 juli i veckan. Så här skriver Svensson:

På sina håll har fruntimmersveckans regnande ansetts utsträcka sig även till denna dag. Jakob skakar med sleven är sålunda ett från Dalarna upptecknat uttryck som framhålla dagens opålitlighet ifråga om regnskurar.

I skrift finns begreppet ”fruntimmersvecka” belagt tidigast 1870, enligt Svenska Akademins ordbok. Troligt är att de introducerades någon gång under 1800-talet. När det används första gången i Dagens Nyheter så står det på den 19 juli 1872 ”med denna daga börjar den s.k. fruntimmersveckan”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-07-15)

Källor:

Liman, Ingemar (1975) Årets ABC. En bok om våra festtraditioner. Forum

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

 

 

 

Vilken dag är Grönlands nationaldag?

Kort svar: Grönlands nationaldag infaller 21 juni – i samband med sommarsolståndet.

De flesta länder i världen har en nationaldag – det är bara Storbritannien och Danmark som saknar en. Dock har Grönland – ett område som kontrolleras av Danmark, men som har ett stort mått av självstyre – en egen nationaldag.

Grönland har varit en del av Danmark sedan 1953 men fick hjemmestyre (en hög grad av självstyre och autonomi) 1979. Sedan år 1983 har man också firat en egen nationaldag – till skillnad från moderlandet Danmark som saknar en sådan.

greenland-162305_1280

Den grönländska nationaldagen heter ”Ullortuneq” som betyder ”den längsta dagen” och infaller sålunda den 21 juni i samband med sommarsolståndet. Att man valde just 21 juni – den ljusaste natten – kan troligen förklaras med att Grönland är ett område som ligger oerhört långt norrut och därmed har mörkt stora delar av året. Därför är den ljusa delen av året särskilt värd att fira.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21).

Källor: 

National day of Greenland” visitgreenland.com

Publich Holidays

Colorfull Nuuk

Varför finns det inte midsommarmust?

Kort svar: Under kortare perioder har vissa bryggerier lanserat midsommarmust och även sommarmust, men det har aldrig varit någon större efterfrågan på det.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

Vid sidan av de två stora kristna högtiderna – påsk och jul – är det midsommar som är den stora högtiden i Sverige. Dock har midsommarmust aldrig slagit som dryck, även om försök har gjorts.


Etikett från bryggeriet Three Hearts.

Enligt uppgift ska Three Hearts sålt midsommarmust i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Också senare försök har gjorts. Så här skriver tidningen Dagen:

År 2007 lanserades även Apotekarnes sommarmust till midsommar och 2011 kom bryggeriet Grebbestad med sin variant av sommarmust.

Men varför har då midsommar- och sommarmust aldrig slagit i Sverige? Enligt de bryggerier som försökt lansera must på sommaren beror det på att det helt enkelt aldrig har funnits någon efterfrågan på den mörka musten under sommaren och att must inte passar till midsommarens mat (sill, potatis och gräddfil)


Apotekarens sommarmust.

Joakim Losin, öl- och dryckesexpert på Carlsberg, säger till Aftonbladet:

Vid midsommar vill man generellt ha ljusare drycker. Då passar inte musten riktigt in. Svensken vill ha sol både ute och i glaset när det är sommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21)

 

 

När är eid al-fitr i Sverige 2018?

Kort svar: Eid al-fitr 2018 börjar i Sverige på kvällen den 14 juni.

Eid al-fitr betyder översatt till svenska ”fastebrytandets fest” och eid al-fitr firas när fastemånaden Ramadan är slut. Eftersom den muslimska kalendern (i de flesta fall) följer den astronomiska månen så bestäms olika högtidsdagar utifrån när månen faktiskt syns. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Så här skriver Arab News om Eid i Saudiarabien:

The exact start date of Eid has yet to be officially announced, but an astronomer in Sharjah said this week that it will likely begin on Friday, June 15.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-fitr 2018 beräknas börja fredagen den 15 juni. Dock räknar man dygnets början kvällen innan vilket betyder att svenska muslimer (troligen) börjar fira Eid al-fitr på kvällen den 14 juni.

Varför är 9 september 2018 flaggdag?

Kort svar: Söndag 9 september 2018 är flaggdag eftersom det är valdag i Sverige.

Vilka dagar som ska vara flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Numer är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018.

sweden-916799_1280

När det skulle bestämmas vilka dagar som skulle vara flaggdagar var det inte självklart vilka dagar som skulle väljas. I slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-31)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Är pingstafton en röd dag?

Kort svar: Nej, pingstafton är inte en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

pingsafton

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påskdagen och är således alltid på en söndag och därmed en röd dag. Pingstafton som infaller dagen före (på lördagen) är inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Dock är det ju alltid på en lördag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-18)