När är påsken 2019?

Kort svar: Påskafton 2019 infaller lördagen den 20 april och påskdagen på söndagen 21 april. 

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan.

Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastika fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2019 är den ecklesiastiska fullmånen torsdag den 18 april (alltså på skärtorsdagen) och söndagen närmast därefter (21 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Annonser

Vad betyder ”menlös” (som i menlösa barns dag)?

Kort svar: En ursprunglig betydelse av ordet ”menlös” är ”oskyldig” eller ”ej fördärvad av världens ondska”. Idag är ordet ersatt av ”värnlös” för den 28 december.

Fjärdedag jul (28 december) kallas numer för ”värnlösa barns dag” men fram till år 2000 gick dagen under beteckningen ”menlösa barns dag”. Att man bytte namn beror på att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Men vad betyder ordet ”menlös”?

Så här förklaras ordet ”menlös” i Saob:

om den som icke vet av eller har några listiga beräkningar, som har ett barnsligt (ofördärvat) sinnelag, som (ännu) icke är fördärvad av världens ondska, oskuldsfull, oskyldig.

Någon som är ”menlös” är alltså en person som är oskyldig eller som inte har något ont i tanken. På svenska finns ordet belagt sedan åtminstone 1500-talet men har i nutid fått en delvis förändrad betydelse – till ”meningslös” eller ”betydelselös”. Därför valde Almanackans namnlängd att år 2000 byta från ”menlösa barns dag” till ”värnlösa barns dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vad är helgskinka?

Kort svar: Helgskinka är kokt skinka (typ som julskinka) som säljs vid andra tidpunkter på året än i december.

Julskinkan är den populäraste rätten på det svenska julbordet. Därför kommer det inte som någon större överraskning att svenska slakterier och butiker vill sälja kokt skinka vid andra tillfällen (på samma sätt som man säljer påskmust vid påsk, dock inte midsommarmust).

712024_1.jpg

Så här skriver Scan om sin helgskinka:

Skinka är inte begränsat till julen, tvärtom finns det många speciella tillfällen att förgylla med en smakrik helgskinka.

Försök har också gjorts att lansera specifika produkter som t.ex. påskskinka, adventsskinka och midsommarskinka.

683689_823482_julskinka-adventsskinka_vinkel2.jpg

Men om man tittar på vilken mat som är viktigast för svenska kring påsk så är skinka inte med på topplistorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källor:

Helgskinka” scan.se (läst 2018-12-28)

 

Varför gav de tre vise männen guld, rökelse och myrra till Jesusbarnet?

Kort svar: Att det var just guld, rökelse och myrra som de vise männen hade med sig beror troligen på att den som skrev Matteusevangeliet ville ge en symbolik att Jesus var en kung.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet. Trettondagen (6 januari) firas numer till minnet av de tre vise männen och deras möte med Jesusbarnet. Att de kallas för ”de tre vise männen” beror på att de överlämnade tre gåvor (guld, rökelse och myrra) till Jesus.

Att det var just dessa tre gåvor beror förmodligen på propaganda. Matteusevangeliet är skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

  • Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
  • Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
  • Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Vad är ”dopp i grytan”?

Kort svar: Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet.

Att ”doppa i grytan” och att kalla julafton för dopparedan är en tradition som går tillbaka till det svenska bondesamhället och julfirandet där.

Julbord ur Bonniers kokbok 1960

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)

Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Svensk brödhistoria

Vilken dag är ”dan före dan före dopparedan”?

Kort svar: Dan före dan före dopparedan är två dagar före julafton – alltså den 22 december.

Julafton kallas ibland för dopparedan (eller dopparedagen). Bakgrunden till det namnet är att det i det gamla bondesamhället fanns en tradition att man på julafton någonstans mitt på dagen doppade bröd i skinskspadet (från grisen) medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

Julbord ur Bonniera Kokbok 1960 – med bla. dopp i grytan.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.

Den 23 december kallas ”dan före dopparedan” och ibland säger man också ”dan för dan före dopparedan” om 22 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Vilka gåvor gav de tre vise männen till Jesus?

Kort svar: Enligt Bibelns berättelse om de vise männen så var det ”guld, rökelse och myrra” som de överlämnade till Jesus.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet som varar åtminstone till trettondagen (då de tre vise männens ankomst firas). Av de fyra evangelierna är det vara två (Lukas – i det som kommit att kallas julevangeliet –  och Matteus) som skriver något om födelsen – och det är bara en (Matteus) som skriver något om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Så här står det i Matteus 2:1-2 och v.11

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid
kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett
hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
/…/
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans
mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.


Det står ingenting om hur många de ”österländska stjärntydarna” var eller att de skulle ha besökt Jesus i stallet. Att man kallar dem för ”de tre vise männen” beror på att det är tre gåvor som överlämnas – guld, rökelse och myrra.

Varför det just var dessa tre gåvor som författaren till texten valde är inte säkert, men det finns såklart olika hypoteser. Matteusevangeliet är troligen skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

  • Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
  • Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
  • Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06