När börjar Eid Al-Fitr i Sverige 2017?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2017 firas i tre dagar med början söndagen den 25 juni.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”. Muslimer runt hela världen firar alltså Eid Al-Fitr i tre dagar när månaden Shawwal börjar.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Månaden Ramadan (då muslimer fastar) började t.ex, 2016 måndag den 6 juni och året innan så började samma månad fredag 26 maj.

För att ytterligare komplicera det så finns det inom olika församlingar olika idéer om hur man ska bestämma när en ny månad börjar. För vissa börjar en ny månad först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

De flesta svenska muslimska församlingar (som jag känner till) kommer att börja fira Eid Al-Fitr söndagen den 25 juni (alltså söndagen efter midsommardagen). Så här skriver t.ex. Islamiska förbundet:

Gällande Shawwal månad till år 1438 hijri/ år 2017 så har:

  1. De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1438 hijri föds klockan 02.31 (GMT) på lördag den 24e juni motsvarade den 29e ramadan.
  2. Nymånen går att skåda i Nord- och Sydamerika, i delar av västra och södra Afrika samt i de centrala delarna av Afrika vid användning av teleskop.

Därmed infaller den första dagen av Shawwal (Eid Al-Fitr) år 1438 hijri, söndagen den 25e juni 2017.

Runt om i världen ser det dock, möjligen, lite annorlunda ut. Så här skriver Al-Jazeera:

If it [the moon] is sighted, the first day of Eid al-Fitr will be observed on Sunday, June 25. Otherwise, it will be celebrated on Monday, June 26, in those countries.

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-19)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Varför sprang man barfota på Vårfrudagen (25 mars)?

Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.

Vårfrudagen (eller egentligen jungfru Marie bebådelsedag) infaller den 25 mars – nio månader före Jesu födelse (25 december). Vårfrudagen är en av räppadagarna och har i vissa landskap setts som inledning på våren.

Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder – den som fortfarande lever kvar tydligast är våfflorna. En som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton). Bringéus skriver:

Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.

Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.

bare-feet-in-the-grass.jpg

John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Vilket datum är internationella kvinnodagen?

Kort svar: Internationella kvinnodagen är 8 mars.

Internationella kvinnodagen är en dag som likt mors dag och fars dag tillkommit (inga jämförelser i övrigt) under 1900-talet. Dagen började uppmärksammas på olika dagar (oftast i februari och mars) under 1900-talets första år. Främst var det socialistiska grupper och partier som krävde kvinnlig rösträtt och ett stopp för slavlöner och barnarbete.

Ordentlig fart fick internationella kvinnodagen åren strax innan första världskriget – 1913 och 1914. Att det blev just den 8 mars kan bero på att 8 mars var lördag respektive söndag dessa två år. Sedan dess har internationella kvinnodagen uppmärksammats 8 mars.

Internationella kvinnodagen var fram till slutet av 1960-talet en dag som främst firades i de kommunistiska länderna och av en del vänsterrörelser i Europa och USA.  Under den andra vågen av feminism under 1960- och 70-talet växte en ny medvetenhet om internationella kvinnodagen fram.

tumblr_lhqrb5GCGA1qbdppso1_500

Den 8 mars 1967 uppmärksammade en grupp feminister på University of Illinois, Chicago dagen och 1971 hölls demonstrationer den 8 mars i Boston och New York.

 

När FN firade Internationella kvinnoåret 1975 uppmärksammade man just 8 mars som en internationell kvinnodag och 1977 antog man en resolution att medlemsstaterna skulle uppmärksamma:

en dag för kvinnors rättigheter och internationell fred, vilken dag som helst på året i enlighet med ländernas historiska och nationella traditioner.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-03-08)

Källor:

International Women’s day. UN.org (8 mars 2008)

J. Boxer, Marilyn  ”International Women’s Day” in International Encyclopdia of Revolution and Protest, ed. Immanuel Ness (Blackwell Publishers, 2009), pp. 1750-1752.

Nelson, Jinty International Women’s Day: A Centenary to Celebrate – History Workshop Online 2011-03-08

Varför är 2017 inte ett skottår?

Kort svar: År 2017 är inte ett skottår eftersom året inte är jämnt delbart med fyra.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår.

Grundprincipen har dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

  1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår)
  2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Det var när den gregorianska kalendern infördes från 1500-talet och framåt som dessa två extra regler började tillämpas. De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg
Kalander från 1582 som visar oktober månad.

Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året. Sverige bytte till den gregorianska kalendern (den nya stilen) den 1 mars 1753. Det gjordes genom att man tog bort elva dagar i februari 1753 för att kalendern på så vis skulle hamna i fas med den gregorianska.

Sedan dess har Sverige följt principerna som förklaras ovan – det betyder att 2017 inte är ett skottår eftersom det inte är jämnt delbart med fyra.

När är påsken 2017?

Kort svar: Påskafton 2017 är lördagen den 15 april och påskdagen söndag 16 april.

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan. Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastika fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2017 är den ecklesiastiska fullmånen tisdagen 11 april och söndagen närmast därefter (16 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-14)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är fettisdagen 2017?

Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2017 är söndag 16 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 28 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vilka har namnsdag på trettondagen?

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001