Är första advent en röd dag?

Kort svar: Ja, första advent är alltid en röd dag eftersom det alltid är på en söndag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Där står det ”Med allmän helgdag avses i lag eller annan författning söndagar”

Första advent varierar i datum (mellan 27 november och 3 december) men är alltid på en söndag. Således är första advent alltid en röd dag.


1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-30)

Är söndagen vecka 48 alltid första advent?

Kort svar: Nej, när första advent infaller söndagen 27 november (och vissa år även 28 november ) är det vecka 47.

Helgen vecka 48 har (tack vare Bob Hunds låt) blivit en självklar referens i slutet av november. På twitter kom så frågan om söndagen vecka 48 alltid är första advent (vilket den är i år – 2014).

Svaret är att första advent i de allra flesta fall infaller i vecka 48, men inte alltid. Första advent är alltid på en söndag vilket innebär att datumet kan variera från tidigast 27 november och senaste 3 december. I princip flyttas datumet för första advent en dag bakåt varje år, med skottåren som en lite komplicerande faktor.

B3q9W5HCUAA1WBE

När första söndagen i advent infaller 29 eller 30 november samt 1, 2 eller 3 december så är det i vecka 48. Men när första advent är 27 så är det vecka 47. Om första advent infaller den 28 november kan det vissa år vara söndag vecka 47 och ibland söndag vecka 48 (beroende på skottår – om första advent är 28 november och det är skottår, då är det vecka 48 annars vecka 47).

För att förtydliga:

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-30)

När kom den första adventskalendern till Sverige?

Kort svar: Den första adventskalendern i Sverige  gavs ut till december 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. 

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i Tyskland i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på.

Till Sverige kom adventskalendern 1934. Henny Strömman ska enligt Swahn varit den som introducerade adventskalendern i Sverige. Hon hade bekantat sig med den tyska varianten och när hon blev chef för Svenska flickscoutförbundet såg hon en inkomstkälla.

Det blev konstnären Aina Stenberg MasOlle som fick uppdraget att måla den första svenska adventskalendern 1934. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård Siljanäs i Östra Björken i Dalarna som motiv.

20121130bf_adventskalender

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-29)

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När ska man tända första ljuset i adventsljusstaken?

Kort svar: Första ljust i adventsljusstaken tänder man första söndagen i advent (som 2014 är 30 november)

När mörkret lägger sig över Sverige i slutet av november och början på december är det många som tänder adventsljusstakar (både med vanliga ljus och elektriska adventsljusstakar). De tidigaste beläggen för adventsljusstakar i Sverige är från slutet av 1800-talet.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

På Ersta diakonianstalt tändes under 1870-talet under varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland. Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Någon större spridning fick den moderna adventsljusstaken först på 1920-talet och den konkurrerade snabbt ut granar och enar, även om de levde kvar in på 1930-talet. Utanför Sverige har adventsljusstaken aldrig riktigt slagit igenom.

Dagens adventsljusstakar har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum – år 2014 är första advent 30 november.

När är första advent 2014?

Kort svar: Första söndagen i advent 2014 infaller söndagen den 30 november.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Men när juldagen är på en torsdag så infaller första söndagen i advent den 30 november. vilket är fallet år 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

När kom adventsstjärnan till Sverige?

Kort svar: Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930-talet och hade importerats från Tyskland i början av seklet.

Advent är en förberedelsetid inför julen. Den första söndagen i advent sätter de flesta svenska upp adventsljusstakar, elektriska sjuarmade ljusstakar och adventsstjärnor i fönstren.

Likt många andra svenska traditioner är adventsstjärnan från början en import från Tyskland. I slutet av 1800-talet kom en lärare på ett herrnhutinternat i Kleinwelka i Sachsen på idén att tillsammans med sina elever göra en stjärna av papp som man kunde sätta en glödlampa inuti. Stjärnan skulle hängas i fönstret och lysa under adventstiden.

Julstjärna

Handelsmannen Pieter Verbeck såg stjärnorna och insåg det kommersiellt gångbara i att börja producera dem för försäljning. Succén var omedelbar och Verbecks son utvecklade efter första världskriget stjärnan på så vis att spetsarna hängde ihop och kunde fällas samman så att den inte tog någon plats.

Till Sverige kom de första adventsstjärnorna via tyskar och svenskar med bekanta i Tyskland strax före första världskriget. På 1930-talet började pappersgrossister ta in stjärnorna för att sälja i affärer vilket blev både omständligt och dyrt. Under brinnande världskrig började Erling Persson (grundare av H&M) tillverka stjärnor i liten skala för försäljning.

Under de första åren efter andra världskriget ökade försäljning och användningen av adventsstjärnor kraftigt. Swahn skriver:

Inte minst från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent, och den här billiga juldekorationen blev så brett folklig att man i lite fisförnäma kretsar, som höll på de gamla traditionerna, föraktfullt talade om ”proletärstjärnor”.

Trots att adventsstjärnor dalade i popularitet under andra hälften av 1900-talet är det många svenska hem som fortfarande pryder sin fönster med dem under advent. Numer är de dock sällan svensktillverkade utan massproducerade i Asien. Så här skriver Nordiska Museet:

Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Nordiska museet: ”Advent” (läst 2013-12-01)

Hur många luckor har en adventskalender?

Kort svar: De flesta adventskalendrar  har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

Till Sverige kom den första adventskalendern 1934 och det var Flickscoutförbundet som gav  Aina Stenberg MasOlle i uppdrag att rita den. Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1971 bytte SVT namn till julkalendern p.g.a. protester mot det alltför profana innehållet.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.

Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)

En julkalender som fortfarande börjar första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent är 27, 28, 29 eller 30 november så har Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kan Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21)

Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker