När kom alla hjärtans dag till Sverige?

Kort svar: Första gången som alla hjärtans dagsfirande är belagt i Sverige är den 14 februari 1956.

Att fira Valentindagen (14 februari) är en tradition som går tillbaka till den engelska medeltiden. Att just 14 februari kommit att bli en dag att fira kärlek och romantik beror troligtvis på den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:

For this was sent on Seynt Valentyne’s day
Whan every foul cometh ther to choose his mate.

Under tidigmodern tid utvecklades Valentinfirandet i den engelska överklassen och firandet bredde successivt ut sig även hos bönder och lägre klasser. I slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.

Rosor

I Sverige gjorde de första försöken att introducera 14 februari år 1956. Så här skriver Nordiska museet:

Alla hjärtans dags väg till Sverige gick via handeln, som såg marknadsföringsmöjligheter i dagen. Första skyltningen i Sverige är belagd år 1956 och därefter har försäljningen av speciellt godis och blommor ökat.

I en annons från varuhuset NK 11 februari 1957 står det:

För snart ett år sedan lanserade NK ”Alla hjärtans dag” som ett apropå till skottdagen och den lustiga amerikanska Valentin-traditionen – den namnsdag i februari, då herrar och damer, pojkar och flickor uppvaktar varandra med små presenter i trevliga paket.

Ordentligt genomslag fick alla hjärtans dag i Sverige ungefär samtidigt som Halloween (alltså på 1990-talet). Idag är kärleksdagen troligen starkare rotad än pumphelgen. I en undersökning gjord av Svensk Handel svarade 56% att de uppmärksammade alla hjärtans dag och över 4 miljoner rosor säljs 14 februari varje år.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2014-02-13)

Källor:  Alla hjärtans dag” Svensk handel

Alla hjärtans dag” Nordiska musset

St. Valentine, Chaucer, and Spring in February. av Jack B. Oruch
Speculum , Vol. 56, No. 3 (Jul., 1981), pp. 534-565

Vilken datum är alla hjärtans dag?

Kort svar: Alla hjärtans dag infaller alltid den 14 februari.

Alla hjärtans dag är tillsammans med t.ex. halloween, mors dag och nationaldagen festdagar som introducerats i Sverige under 1900-talet. Trots att firandet av 14 februari funnits i den anglosaxiska världen sedan åtminstone 1300-talet finns det inga spår av detta firandet i Sverige förrän i mitten av 1900-talet.

Rosor

Att just 14 februari blivit alla hjärtans dag (eller Valentindagen som den också har kallats) finns det olika förklaringar till. Men den troligaste förklaringen går tillbaka till den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:

For this was sent on Seynt Valentyne’s day
Whan every foul cometh ther to choose his mate.

Under tidigmodern tid utvecklades Valentinfirandet i den engelska överklassen och firandet bredde successivt ut sig även hos bönder och lägre klasser. I slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.

Till Sverige kom sedan Alla hjärtans dag på allvar ungefär samtidigt som Halloween och är idag förmodligen betydligt starkare rotad än pumphelgen. I en undersökning gjord av Svensk Handel svarade 56% att de uppmärksammade alla hjärtans dag och över 4 miljoner rosor säljs 14 februari varje år.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-02-14)

Källor:  Svenska traditoner av Jan-Öjvind Swahn (2007)

St. Valentine, Chaucer, and Spring in February. av Jack B. Oruch
Speculum , Vol. 56, No. 3 (Jul., 1981), pp. 534-565

Varför är alla hjärtans dag den 14 februari?

Kort svar: Ursprunget till alla hjärtans dag är oklart. Dock beror det inte på att St. Valentin (helgondag 14 februari) skulle varit särskilt romantisk. Snarare var det så att flera saker sammanföll vilket fick engelska poeter med Geoffrey Chaucer i spetsen att på slutet av 1300-talet dikta romantiska dikter och koppla dessa till Valentin-dagen (14 februari). 

Under 1900-talet har en rad nya traditioner och högtidsdagar sällat sig till den svenska almanackan – exempelvis halloween (31 oktober), mors dag (sista söndagen i maj) och alla hjärtans dag (14 februari). Gemensamt för de nämnda dagarna är att de kommit till Sverige via USA och att det främst ligger kommersiella intressen bakom att införa dem.

Ett första försök att få in alla hjärtans dags-firande i Sverige gjordes av NK 1956, men det slog inte så väl ut. Att fira en festdag i mitten av februari var något som folk var ovana vid. Först under 80-talet och särskilt 90-talet har alla hjärtans dag slagit igenom ordentligt även i Sverige.

Att just 14 februari kommit att bli en dag att fira kärlek och romantik beror troligtvis på den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:

For this was sent on Seynt Valentyne’s day
Whan every foul cometh ther to choose his mate.

Enligt Jack B Oruch (1981) är detta första gången som Valentindagen omnämns i romantiska sammanhang:

no evidence has been discovered of such a tradition [Valentine traditions], either literary or in social customs, before Chaucer (s. 534)

Enligt Oruch finns det många felaktiga föreställningar om Valentindagen. En av de vanligaste missuppfattningarna, enligt Oruch, är att det ska finnas en förkristen bakgrund i det romerska firandet den 13-15 februari kallat lupercalierna (vars föregångare Februa har gett månaden februari dess namn). Namnet lupercalierna kommer av det latinska namnet för varg (lupus) och syftet med firande torde ha varit att skrämma vargarna när man släppte ut boskapen.  Så här skriver Jan-Öyvind Swahn om hur firandet gick till:

Under lupercalierna brukade nämligen, sägs det, romerska ynglingar få dra lott om stadens fagra ungmör genom att ur en låda plocka upp lappar, på vilka de skrivit sina namn. Detta beteende har onekligen stor likhet med det engelska, långt senare, att på Valentindagen lägga båda pojkarnas och flickornas namnlappar i varsin kruka, varur man drog ömsom manlig, ömsom kvinnliga, vilka därmed ansågs hopparade.

I slutet av 400-talet förbjöds firandet av Lupercalia av den dåvarande påven och 496 blev 14 februari en dag för att minnas helgonet S:t Valentin (hans identitet är dock oklar).

Jack Oruch menar dock att dessa kopplingar mellan lupercalierna och Valentindagen (alla hjärtans dag) saknar belägg. Istället menar Oruch att den romantiska kopplingen till den 14 februari är ett resultat av Chaucer och andra poeter samtid med honom. Den ovan nämnda och citerade dikten är det första belägget för en koppling mellan Valentindagen och romantik.

Varför det blev just 14 februari som Chaucer fastnade för kan förklaras på olika sätt. Oruch igen:

Although we do not know exactly how Chaucer and his contemporaries found St. Valentine´s day suitable for inclusion in love poetry, investigations yield attractive reasons for thinking that the chocie evolved from the saint ‘s gaving a name thought to be beautiful and a feast day early in the ”somer” when flowers started blooming /../ and love comes to town. (s. 565)

Under 1600-talet var Valentinfirande en utbredd sed i de högre samhällsklasserna i England och (vilket är fallet med de allra flesta högtider) under de kommande seklerna bredde firandet ut sig även hos bönder och lägre klasser och i slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.

Rosor

Till Sverige kom sedan alla hjärtans dag på allvar ungefär samtidigt som Halloween och är idag förmodligen betydligt starkare rotad än pumphelgen. I en undersökning gjord av Svensk Handel svarade 56% att de uppmärksammade alla hjärtans dag och över 4 miljoner rosor säljs 14 februari varje år.

Skrivet av: Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-13)

Källor:  Svenska traditoner av Jan-Öjvind Swahn (2007)

St. Valentine, Chaucer, and Spring in February. av Jack B. Oruch
Speculum , Vol. 56, No. 3 (Jul., 1981), pp. 534-565