Vad är Peter Katt 22 februari?

Kort svar: Peter Katt är en folklig benämning på apostladagen 22 februari då det firades att Petrus blev biskop (Festum Cathedrae Petri).

Apostladagarna är dagar som tidigare fanns (och till viss del fortfarande finns) i kalendern till minne av apostlarna. De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Petrus (som har sin dag den 29 juni ihop med Paulus) har förutom sin egen dag några andra dagar som är kopplade till hans liv. En av dessa är Festum Cathedrae Petri eller som den kallas i folkmun Peter Katt den 22 februari.

Aposteln Petrus

Festum Cathedrae Petri är alltså den dag då – enligt traditionen – aposteln Petrus installerades som biskop i Anitokia och därmed blev den första i en lång, lång rad av påvar. I almanackan skrevs dagen som Petr Cath och därmed blev den ”Peter Katt” i folkmun.

Peter Katt var i vissa delar av södra Sverige att betrakta som den första vårdagen. Så här skriver Svensson:

Från olika landskap i södra och mellersta Sverige omtalas Peter Katt som första vårdagen. Till vårtecknen hörde, att isarna började att murkna och bli osäkra, vilket har uttryckts så, att Peter Katt kastar den heta stenen i sjön.

Även den närliggande  Mattiasdagen (24 februari) kallas den första vårdagen och även Mattias sades ”kasta stenar i sjön”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vem har namnsdag på apostladagen sista november?

Under senaste dagarna har extremt många kommit genom att söka på ”apsotladag sista november”. Kan någon förklara varför så många söker på det?

Kort svar: Den 30 november har Anders och Andreas namnsdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har apostladag 29 juni). Att Andreas har sin dag den 30 november beror på att han enligt legenden dog just det datumet år 60 e.Kr., under kejsar Nero. Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.

Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Källor: MacRory, Joseph. St. Andrew.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Nov. 2014

af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vad är speciellt med Bartolomeusdagen (24 augusti)?

Kort svar: Bartolomeusdagen den 24 augusti (till minne av aposteln Bartolomeus) har i delar av landet räknats som höstens första dag. På Bartelsmäss skulle slåttern vara klar och man skulle ha skördat så mycket att det skulle räcka till utsäde för nästa år.

Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var apostladagarna (runt elva till antalet) och de har alla haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.

En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.

1439721_11396259
Bartolomeusdagen (24 augusti) räknades som första höstdagen

Sommar och tidig höst innebar förr bråda tider för bönderna. Slåttern som hade påbörjats under sommaren (efter midsommar) skulle nu vara färdig. Ända upp i Norrland ville man ha så mycket skörd i ladorna att det skulle räcka till utsäde för nästa år. Detta eftersom det efter Bartolomeus fanns risk för frost.

Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas. Från Halland berättas:

I battlemäss ti,
ska en slakta bagge å bi

Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen, vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-09)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

 

Vem är Johannes som har namnsdag 27 december?

Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).

aposteln Johannes

I Bibelns böcker finns en rad olika Johannes omnämnda – den mest kända är förmodligen Johannes döparen (vars födelsedag firas i samband med sommarsolståndet). Så här står det i Religionslexikonet:

Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.

Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarels) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:

Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.

Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm

Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Johannes”

Vem är Tomas fylletunna?

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i samband med julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem är Anders som slaskar och får julen att braska?

Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har aposteldag 29 juni). Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.

Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.

Vinterlandskap

Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:

När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:

Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.

Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23

Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Anders slaskar, julen braskar” smhi.se (2013-11-13)

Vad är ”Simon och Judas” den 28 oktober?

Kort svar: Simon och Judas den 28 oktober är en av flera apostladagar. I vissa delar av Sverige har Simon och Judas räknats som årets första vinterdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. På två av dagarna (1 maj och 28 oktober) firas två apostlar och just den 28 oktober är det Simon och Judas Taddeus.

Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i t.ex, Matt 10:2-4 och Mark 3-:16-18

Enligt legenden som reste både Simon och Judas österut för att sprida kristendomen och de båda dog martyrdöden i närheten av varandra under det första århundradet. I katolska kyrkan är deras helgondag den 28 oktober.

Simon och Judas

Simon och Judas (28 oktober) i svensk tradition

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Det gick också (som med många andra apostla- och helgondagar) att spå väder på Simon och Judas:

Om löven fallit den 28 oktober, Simon och Judas, är det ett förebud om en tidig vinter med ett milt och gynnsamt slut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-22)

Källor: Löffler, Klemens. ”St. Simon the Apostle.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 13. New York: Robert Appleton Company, 1912. 22 Oct. 2013

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Nordiska museet ”Simon och Judas” (läst 2013-10-22)