Varför är 6 november (Gustav Adolfsdagen) flaggdag?

Kort svar: Den 6 november är flaggdag för att det är Gustav II Adolfs dödsdag. Dagen har firats sedan början av 1800-talet.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

När flaggan började användas var det inte heller reglerat vilka dagar som räknade som ”flaggdagar”. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Engelbrekt, Gustav Vasa, Sturarna, Gustav II Adolf och Karl XII).

640px-Gustav_II_of_Sweden

Att 6 november var flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade ordentligt år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var (förutom t.ex. nyårsdag och påskdag) flera kungadagar, bl.a. Gustav Adolfsdagen den 6 november.

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Först 1982 kom dock den förordning som reglerar vilka flaggdagar som ska vara allmänna i Sverige. I den utredning som föregick propositionen föreslog utredningsmannen att tre dagar som av tradition var flaggdagar skulle tas bort.

Som framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och den 10 december (Nobeldagen).

Alla remissinstanser höll dock inte med:

Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november (Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens Gustav Adolfsförening.

Och regeringen sammanfattade sina argument:

En synpunkt som talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia. Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inte lämpligen bör bytas ut.

Således förblev Gustav Adolfsdagen den 6 november flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-02)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Hur länge har FN-dagen (24 oktober) varit flaggdag?

Kort svar: FN-dagen (24 oktober) har varit allmän flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. 1024px-Flag-of-the-United-Nations

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.

 

Tre år efter att FN-stadgan ratificerats kom en FN-resolution om att 24 oktober hädanefter skulle kallas FN-dagen och vara en internationell dag. År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:

shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga. FN-dagen nämndes inte.

År 1978 motionerade den socialdemokratiske riksdagsmannen Arne Blomkvist ett förslag att FN-dagen skulle göras till allmän flaggdag. Utrikesutskottet besvarade motionen positivt:

Utskottet fann att iakttagandet av fasta former för högtidlighållande av FN-dagen i vårt land skulle stå i god överensstämmelse med de rekommendationer i frågan som FN:s generalförsamling gjort liksom med Sveriges önskan att ge uttryck för stöd åt de ideal som FN representerar.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och i propositionen skrev regeringen (min fetning):

Utredningsmannen har särskilt övervägt om dagen för kommunala val, de övriga nordiska ländernas nationaldagar eller FN-dagen borde tas upp som flaggdagar men inte ansett sig kunna förorda detta. Vid remissbehandlingen har från olika håll föreslagits alt de tre flaggdagar som inte fanns upptagna i utredningsmannens förslag bör vara kvar som flaggdagar. Vidare har bl. a. höjts röster för all inte bara dag för riksdagsval utan även dag för kommunala val och landstingsval samt FN-dagen bör vara allmänna flaggdagar.

Resultatet blev alltså följande:

I förhållande till vad som nu allmänt tillämpas förordas i propositionen att antalet allmänna flaggda­gar ökas med två, dagen för riksdagsval och FN-dagen (den 24 oktober).

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-09-01)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

UN-day, 24 October” un.org

Hur länge har valdagen varit flaggdag?

Kort svar: Valdagen  (andra söndagen i september – 14 september 2014) för riksdagsval har varit allmän flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.

Flagga

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Dock hände det ingenting med denna utredning och i slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-09-01)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

 

Varför är 30 april flaggdag?

Kort svar: Den 30 april är flaggdag eftersom den är kung Carl XVI Gustafs födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Fullskärmsinfångning 2014-04-21 093222

Vår nuvarande kung – Carl XVI Gustaf – föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen trots att han hade tre äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

Eftersom Carl Gustaf redan från födelsen var kronprins blev hans födelsedag (och namnsdag) flaggdag redan från 1947 – dock inte som officiell flaggdag, eftersom sådana infördes först i och med förordningen om allmänna flaggdagar 1982.

Varför är 23 december flaggdag?

Kort svar: Den 23 juni är flaggdag eftersom det är drottning Silvias födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Flagga

almanackan från 1955 kan man t.ex. se att 13 juli är flaggdag eftersom den dåvarande drottningen Louise Monbatten firades sin födelsedag på detta datum. Sedan den 19 juni 1976 heter Sveriges drottning Silvia och hon firar sin födelsedag den 23 december.

Dock dröjde det till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Bland de dagar som då blev allmänna flaggdagar finns drottning Silvias födelsedag den 23 december.

 

Varför är 14 juli flaggdag?

Kort svar: Den 14 juli är flaggdag eftersom det är kronprinsessan Victorias födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Sveriges flagga

Dock dröjde det enda till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Bland de dagar som då blev allmänna flaggdagar finns kronprinsessan Victorias namnsdag (12 mars) och hennes födelsedag (14 juli).

När Victoria föddes 1977 var hon inte tronarvinge eftersom Sverige då hade agnatisk tronföljd (vilket innebär att vara en man kan ärva tronen) och under några månader efter sin födsel 1979 var Carl-Philip kronprins. Från 1 januari 1980 blev dock Victoria kronprinsessa i och med grundlagsändringen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-26)

Källa: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Hur länge har kronprinsessans namnsdag (12 mars) varit flaggdag?

Kort svar: Kronprinsessans namnsdag (12 mars) har varit flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Dock dröjde det enda till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Eftersom Victoria sedan årsskiftet 1979/1980 var tronarvinge och kronprinsessa (under ett kort tag var prins Carl-Philip rent juridiskt kronprins) är hennes namnsdag (12 mars) och hennes födelsedag (14 juli) därmed allmän flaggdag sedan 1982.

En intressant kuriosa är att 12 mars blev allmän flaggdag exakt hundra år efter att namnet Viktoria i den svenska almanackan år 1882 flyttades från 23 december till just 12 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-03-10)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm