Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen till boken ”Sagor för barn över 18 år” 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964. Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonetgengasaggregatet, taxeringskalender från 1942 förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer. 

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källor:

Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Annonser

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julaftonförsta gången sänd i svensk teve 1975.

Filmen bygger på en text som Tage Danielsson ursprungligen skrev till boken Sagor för barn över 18 år 1964. När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12

Vem har skrivit texten till ”Nu så kommer julen”?

Kort svar: Texten till ”Nu så kommer julen…” som bl.a. sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonsssons julafton är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson har lagt det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så stämmer Karl-Bertil (eller egentligen skådespelaren Per Andrén) upp i sång ”vari kunderna hest föll in” (som Tage Danielsson skriver):

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Även om det är Tage Danielsson som skrivit hela sagan så är julvisan som sjungs inte hans verk. Texten till Nu så kommer julen… är skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. Först gången hela dikten publicerades var 1857 i barntidningen Eos julnummer.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Texten har sedan tonsatts av en rad olika musiker, men den melodi som sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton  är gjord av Ellen Heijkorn 1920.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-23)

Källa: Kronholm, Jan ”Nu så kommer julen, nu är julen här…” Nya Åland (2010-12-23)

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. 

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Varför säger man ”god jul” och inte ”glad jul”?

Kort svar: En förklaring kan vara att ”god” oftare används i fasta uttryck (ex. god dag, god kväll) och ”god jul” är så frekvent använd på t.ex. julkort och liknande.

Hälsningsfraser i samband med helger varierar mellan att antingen börja med ”god” som i ”god jul”, ”god fortsättning” och ”god helg” eller med ”glad” som i ”glad påsk” och ”glad midsommar”. Det vanligaste i samband med högtider är glad med undantagen ”god helg” och ”god jul”.

img_20141225_111520

Att vi säger ”god jul” och inte ”glad jul” finns det olika sätt att förklara. Siv Strömquist, docent i nordiska språk, skriver:

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt). Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Rent språkligt kan man givetvis säga både ”god jul” och ”glad jul” men eftersom hälsningen vid jul är så frekvent p.g.a. julkort, hälsningar på julklappar och ett allmänt tillönskande av ”god jul” i teve och radio är ”god jul” mer likt de fasta uttrycken ”god dag” och ”god natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källa: Julen är inte glad – den är god” SVT opinion 2015-12-22

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Varför heter det ”Ris à la Malta”?

Kort svar: Det finns olika förklaringar men den troligaste är att rättens namn är en variant av ”à la Malte” som betyder ”tillagat med apelsin eller apelsinskal”.

Ris à la malta är en efterrätt till julbordet som består av ”risgrynsgröt som blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, socker och ibland outspädd apelsinsaft”. Rätten finns belagd från slutet av 1800-talet men blev en julefterrätt under senare delen av förra seklet. Så här skriver Jens Linder i DN:

Som namn och vanlig julrätt är dock ris à la Malta ett nittonhundratalsfenomen med troligt ursprung i kontinentala risdesserter. Sannolikt gjordes rätten från början med apelsin som smaksättare och de många variationerna har tillkommit senare.

Att den heter ris à l Malta beror inte på att rätten kommer från ön Malta – däremot finns det faktiskt en koppling till landet. Inom gastronomin finns det ett begrepp – ”à la Malte” eller ”maltaise” –  för att tillaga något med apelsinsaft eller apelsinskal (zest). Les maltaises är en apelsinsort just från Malta därav kopplingen till ön.

Risalamande.jpg

Ris à la Malta betyder alltså ”ris med apelsinsaft”. Apelsinen i ris à la Malta är dock inte den ena citrusfrukten som är populär vid jul – även konsumtionen av clementiner ökar kraftigt i december månad.

Källa: Risrätt” på dn.se 2002-12-20

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

När kan man säga ”god helg”?

Kort svar: Uttrycket ”god helg” är en hälsning som används främst i samband med högtider i december månad (jul och nyår). 

Ordet ”helg” är en benämning på ”en period med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök” enligt uppslagsverket NE. Det kan gälla t.ex. perioden från det att man slutar jobbet på en fredag till söndags kvällen, men också dagar som är röda i almanackan (”helgdagar”), t.ex. julafton till annandag jul – julhelgen.

800px-GOD_HELG_2008-001.jpg

Att hälsa varandra ”god helg” är vanligt förekommande dels i vardagligt tal men också på t.ex. helgkort av olika slag. Att säga ”god helg” gör man främst i samband med årsbundna högtider och då främst jul och nyår.

När jag gått igenom SvD:s tidningsarkiv efter frasen ”god helg” är det slående att den främst förekommer i december månad. Med enstaka undantag för midsommar och påsk är det just kring jul och nyår som frasen ”god helg” finns med.

Det äldsta belägget i SvD för frasen ”god helg” är februari 1886 då man under rubriken Julafton i Vatikanen skriver:

Man önskar hvarann en god helg, man träffas efter en längre frånvaro.

Runt julen 1913 finns det i samma tidning uppmaningar hur man bör använda välgörenhetsmärken med underrubriken: ”Några anvisningar för den korresponderande allmänheten”:

Möjligheterna äro – som här ofvan synes – många att med användande av af Nationalföreningens konstnärliga och vackra julmärken önska närmare och fjärmare vänner ”1913 God Helg 1914”.

Att önska någon ”god helg” istället för ”God Jul” eller ”Gott nytt år” är alltså ingen nymodighet utan det finns belägg åtminstone dryga hundra år bakåt i tiden, men då är det främst kopplat till jul- och nyårshelgen. Som t.ex. annonsen från Gevalia från 1973:

Fullskärmsinfångning 2016-11-016.jpg
Annons i SvD 1973-12-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källor: www.godhelg.se

Nationalencyklopedin, uppslagsord: ”helg”

SvD:s arkiv + länkade artiklar.

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se