Varför säger man ”god jul” och inte ”glad jul”?

Kort svar: En förklaring kan vara att ”god” oftare används i fasta uttryck (ex. god dag, god kväll) och ”god jul” är så frekvent använd på t.ex. julkort och liknande.

Hälsningsfraser i samband med helger varierar mellan att antingen börja med ”god” som i ”god jul”, ”god fortsättning” och ”god helg” eller med ”glad” som i ”glad påsk” och ”glad midsommar”. Det vanligaste i samband med högtider är glad med undantagen ”god helg” och ”god jul”.

img_20141225_111520

Att vi säger ”god jul” och inte ”glad jul” finns det olika sätt att förklara. Siv Strömquist, docent i nordiska språk, skriver:

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt). Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Rent språkligt kan man givetvis säga både ”god jul” och ”glad jul” men eftersom hälsningen vid jul är så frekvent p.g.a. julkort, hälsningar på julklappar och ett allmänt tillönskande av ”god jul” i teve och radio är ”god jul” mer likt de fasta uttrycken ”god dag” och ”god natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källa: Julen är inte glad – den är god” SVT opinion 2015-12-22

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Varför heter det ”Ris à la Malta”?

Kort svar: Det finns olika förklaringar men den troligaste är att rättens namn är en variant av ”à la Malte” som betyder ”tillagat med apelsin eller apelsinskal”.

Ris à la malta är en efterrätt till julbordet som består av ”risgrynsgröt som blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, socker och ibland outspädd apelsinsaft”. Rätten finns belagd från slutet av 1800-talet men blev en julefterrätt under senare delen av förra seklet. Så här skriver Jens Linder i DN:

Som namn och vanlig julrätt är dock ris à la Malta ett nittonhundratalsfenomen med troligt ursprung i kontinentala risdesserter. Sannolikt gjordes rätten från början med apelsin som smaksättare och de många variationerna har tillkommit senare.

Att den heter ris à l Malta beror inte på att rätten kommer från ön Malta – däremot finns det faktiskt en koppling till landet. Inom gastronomin finns det ett begrepp – ”à la Malte” eller ”maltaise” –  för att tillaga något med apelsinsaft eller apelsinskal (zest). Les maltaises är en apelsinsort just från Malta därav kopplingen till ön.

Risalamande.jpg

Ris à la Malta betyder alltså ”ris med apelsinsaft”. Apelsinen i ris à la Malta är dock inte den ena citrusfrukten som är populär vid jul – även konsumtionen av clementiner ökar kraftigt i december månad.

Källa: Risrätt” på dn.se 2002-12-20

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

När kan man säga ”god helg”?

Kort svar: Uttrycket ”god helg” är en hälsning som används främst i samband med högtider i december månad (jul och nyår). 

Ordet ”helg” är en benämning på ”en period med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök” enligt uppslagsverket NE. Det kan gälla t.ex. perioden från det att man slutar jobbet på en fredag till söndags kvällen, men också dagar som är röda i almanackan (”helgdagar”), t.ex. julafton till annandag jul – julhelgen.

800px-GOD_HELG_2008-001.jpg

Att hälsa varandra ”god helg” är vanligt förekommande dels i vardagligt tal men också på t.ex. helgkort av olika slag. Att säga ”god helg” gör man främst i samband med årsbundna högtider och då främst jul och nyår.

När jag gått igenom SvD:s tidningsarkiv efter frasen ”god helg” är det slående att den främst förekommer i december månad. Med enstaka undantag för midsommar och påsk är det just kring jul och nyår som frasen ”god helg” finns med.

Det äldsta belägget i SvD för frasen ”god helg” är februari 1886 då man under rubriken Julafton i Vatikanen skriver:

Man önskar hvarann en god helg, man träffas efter en längre frånvaro.

Runt julen 1913 finns det i samma tidning uppmaningar hur man bör använda välgörenhetsmärken med underrubriken: ”Några anvisningar för den korresponderande allmänheten”:

Möjligheterna äro – som här ofvan synes – många att med användande av af Nationalföreningens konstnärliga och vackra julmärken önska närmare och fjärmare vänner ”1913 God Helg 1914”.

Att önska någon ”god helg” istället för ”God Jul” eller ”Gott nytt år” är alltså ingen nymodighet utan det finns belägg åtminstone dryga hundra år bakåt i tiden, men då är det främst kopplat till jul- och nyårshelgen. Som t.ex. annonsen från Gevalia från 1973:

Fullskärmsinfångning 2016-11-016.jpg
Annons i SvD 1973-12-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källor: www.godhelg.se

Nationalencyklopedin, uppslagsord: ”helg”

SvD:s arkiv + länkade artiklar.

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Vilket år ville SVT inte sända ”Tjuren Ferdinand” på julafton?

Kort svar: År 1982 ville SVT plocka bort ”Tjuren Ferdinand” från ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, men tittarstorm gjorde att man sände inslaget efter Kalle Anka på julafton.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

Bildresultat för Tjuren Ferdinand

Elva år efter starten var Tjuren Ferdinand med första gången. Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

År 1982 fick SVT för sig att det var dags att byta ut Tjuren Ferdinand mot en Den fula ankungen. 

fullskarmsinfangning-2016-11-13-160957
Urklipp ur SvD 1982-12-08

I Svenska Dagbladet den 8 december 1982 säger SVT:

Vi har tagit bort tjuren Ferdinand från Kalle Anka-programmet på julafton därför att så många barn önskat en förändring. Aldrig hade vi kunnat ana denna enorm reaktion från hela vuxen-Sverige. /../ Vi råkade tydligen trampa på Svea Rikes heligaste tå när det blev Ferdinand.

Den 10 december skriver samma tidning:

Nu är det definitivt och tjurigt fastslaget att tjuren Ferdinand inte får gästa Kalle Anka på julafton. Folkstormen som rasta mot TV de senaste dagarna kommer från vuxna, säger man på TV1 och hävdar att Kalle Anka på julafton är ett barnprogram. Och att barnen önskat en förändring av programmet.

Fem dagar före julafton lämnar dock SVT nya besked:

TV kommer att visa den Oscarsbelönade filmsnutten om den fridsamma tjuren. TV gav således med sig efter den folkstorm som utbröt efter beslutet att slopa Ferdinand ur det klassiska Kalle Anka-programmet på julafton.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-161215
Urklipp från SvD 1982-12-19

fullskarmsinfangning-2016-11-13-164652självaste julafton 1982 kan man läsa följande:

Tjuren och julen är räddad. Trots att TV1 försökte tjudra tjuren Ferdinand så får ni alltså se honom /../ fast det blir i form av en extra-tjur, utanför det vanliga Kalle Anka-programmet. Efter det att Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich låtit sina spröda toner klinga i finalen så släpps Ferdinand loss i Svensk TV.

Tjuren Ferdinand visades alltså även på julafton 1982 men det gjorde efter det ordinarie programmet, när Benjamin Syrsas sjungit färdig ”Ser du stjärnan i det blå”. Året efter var inslaget med Ferdinand tillbaka och har varit en del av programmet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-14)

Källor: Svenska Dagbladet i december 1982. Artiklarna finns länkade i texten.

 

 

Varför äter Långben popcorn i ”Musses husvagn” på julafton?

Kort svar: Att Långben kan äta popcorn i ”Musses husvagn” beror på att han kör en gaffel in i ett eluttag när han äter majs. Denna scen är dock bortklippt i den version som visas på svensk teve på julafton.

julafton kl. 15.00 sänds sedan 1960 ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Vilka kortfilmer som visats mellan 15 och 16 har varierat genom åren – endast tre inslag har varit med hela vägen från början.

Ett av de nyare inslagen är Musses husvagn eller Musse Pigg på camping som den också kallas. Kortfilmen är från 1938 och heter i original Mickey’s Trailer. Musses husvagn kom med på julafton 1982 och har varit ett stående inslag sedan dess.

Dock är kortfilmen nerklippt (på samma sätt som I jultomtens verkstad är) i den version som visas på julafton. Detta leder till en märklig sekvens när Långben ena stunden sitter och äter majs för att sekunden senare ha en massa popcorn i näven. Anledningen till att Långben får popcorn från majsen är att han i en av de bortklippta scenerna kör i sin gaffel i ett eluttag och får en ordentlig elektrisk chock och majsen blir till popcorn.

mickeys-trailer

Att SVT valt att klippa bort bl.a. denna scen beror på att man inte vill uppmuntra den typen av beteende.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Här är scenerna som SVT klippt bort i Kalle Anka på julafton” expressen.se

 

 

Hur dags börjar ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” på julafton?

Kort svar: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sänds mellan 15.00 och 16.00 på julafton den 24 december i SVT1.

Varje julafton bänkar sig mellan tre och fyra miljoner svenskar för att titta på några kortfilmer från Disney. Detta är en tradition som vi svenskar har hållit på med sedan premiären 1960. De första åren var det Bengt Feldreich som presenterade programmet, från 1972 fram till 2003 gjorde Arne Weise det och sedan dess har det varit olika julvärdar varje år.

fullskarmsinfangning-2016-11-08-225733

Klipp från SvD den 24 december 1960.

Det första året så sändes programmet (som till en början gick under titeln ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”) kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.

Från 1976 har det dock varit samma tid – ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” börjar 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Kom de tre vise männen till Jesus i stallet?

Kort svar: Nej, de tre vise männen besökte aldrig Jesus i något stall utan kom förmodligen till Jesus ett bra tag efter hans födelse.

En vanlig gestaltning av den kristna julberättelsen är den man kan se i julkrubban där Josef och Maria, i ett stall, står böjda över Jesusbarnet i en krubba med dels herdar och deras djur (ofta oxe och åsna) och dels de tre vise männen som betraktare. Men hur, med verkligheten överensstämmande, är den här gestaltningen egentligen?

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Det som finns skrivet om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad).  De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i följande passage i Matteusevangeliet (enligt den senaste svenska bibelöversättningen):

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid
kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett
hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
/…/
Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg,
och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem,
tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.

När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje.
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans
mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

Det handlar alltså inte om mer än ett par meningar information om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Från detta stycke text har det senare utvecklats en rik flora legender och gestaltningar – t.ex. julkrubban där de tre vise männen samtidigt som herdarna kommer till Jesus i stallet med sina gåvor.

Men om man läser texten i Matteus så finns det inga referenser till något stall eller någon krubba, detta förekommer bara i Lukasevangeliet. Istället står det att ”de gick in i huset”. Dessutom är den resa som de österländska stjärntydarna genomfört – först från Babylonien till Jerusalem och sedan från Jerusalem till Betlehem  – så pass lång att de förmodligen kom till Betlehem flera veckor, kanske månader, efter själva födelsen.

Det rimliga är alltså, om man ska använda Nya Testamentets texter som källa, att anta att de tre vise männen inte är samtida med herdarna och själva födseln utan att de dyker upp senare. I kristen tradition firar man deras ankomst på trettondagen snarare än på själva juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-27)

Källor:

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Lodén, Kerstin ”Stjärnan över Betlehem” Populär Astronomi nr4/2001

De heliga tre kungarna – ”De tre vise männen” katoliknu.se