Varför sprang man barfota på Vårfrudagen (25 mars)?

Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.

Vårfrudagen (eller egentligen jungfru Marie bebådelsedag) infaller den 25 mars – nio månader före Jesu födelse (25 december). Vårfrudagen är en av räppadagarna och har i vissa landskap setts som inledning på våren.

Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder – den som fortfarande lever kvar tydligast är våfflorna. En som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton). Bringéus skriver:

Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.

Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.

bare-feet-in-the-grass.jpg

John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Annonser

Varför är våffeldagen på långfredagen?

Kort svar:  Att långfredagen och våffeldagen sammanfaller 2016 beror på att påskdagen är rörlig och infaller på en söndag (2016 den 27 mars) och att långfredagen också är rörlig. Årets långfredag infaller 25 mars vilket är samma som våffeldagen.

Påskdagen är som bekant en rörlig helgdag vars placering i kalendern bestäms utifrån en i tabeller framräknad fullmåne och en fixerad vårdagjämning och som kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april. Det innebär också att alla dagar som är knutna till påsk – t.ex. långfredagen – är rörliga. Långfredagen infaller alltid två dagar före påskdagen vilket 2016 är 25 mars.

Våffeldagen infaller alltid den 25 mars – alltså samma dag som den riktiga jungfru Marie bebådelsedag. Att det är så är såklart ingen slump – snarare tvärtom. Bebådelsedagen kallades i folkmun för ”Vår Fru-dagen” (eftersom jungfru Maria kallades Vår Fru) och ”Vår Fru” slarvigt uttalet blir ”våffer” som blev våffeldagen.

778837_72603118
Foto: Johanna Ljungblom

Således slumpar det sig så att 2016 infaller långfredagen och våffeldagen på samma dag – 25 mars. Det händer två gånger under 2000-talet, senaste gången 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-14)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget

Varför infaller jungfru Marie bebådelsedag den 13 mars 2016?

Kort svar: Att jungfru Marie bebådelsedag är så tidigt som 13 mars i almanackan 2016 beror på att påskdagen också är tidig, vilket gör att man flyttar bebådelsedagen bakåt i almanackan.

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse.

 

Datumet för bebådelsen (alltså när Maria fick veta att hon var havande) firas lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Målning av Paolo de Matteis

Målning av Paolo de Matteis

Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar normalt jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars.

Vissa år (som t.ex. 2016) är påsken så tidig att påskdagen infaller mellan nämnda datum. Påskdagen 2016 infaller 27 mars och då flyttas jungfru Marie bebådelsedag till söndagen två veckor tidigare, eftersom söndagen precis före påskdagen är palmsöndagen. Således infaller jungfru Marie bebådelsedag 2016 söndagen den 13 mars, men Marie bebådelsedag (och våffeldagen) är fortfarande 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-03-12)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför heter 25 mars ”våffeldagen”?

Kort svar: Våffeldagen heter som den gör tack vare att den folkliga benämningen på Jungfru Marie bebådelsedag – vårfrudagen – slarvigt kommit att uttalas ”våffeldagen”.

Våffeldagen infaller den 25 mars – alltså samma dag som jungfru Marie bebådelsedag. Att det är så är såklart ingen slump – snarare tvärtom. Bebådelsedagen kallades i folkmun för ”Vår Fru-dagen” (eftersom jungfru Maria kallades Vår Fru). Swhan förklarar vidare:

Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.

De allra flesta år infaller bebådelsedagen under den kristna fasteperioden på fyrtio dagar före påsk. Då bebådelsedagen inföll under fastan bröt man tillfälligt förbudet att äta ägg och den goda tillgången på ägg (som en konsekvens av hönornas värpning och att ingen åt äggen) gjorde att man kunde festa till det och göra våffelsmet med ägg. Således blev jungfru Marie bebådelsedag också våffeldagen.

778837_72603118
Foto: Johanna Ljungblom

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-03-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget

Vilken dag är jungfru Marie bebådelsedag?

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen 25 mars, men i Svenska kyrkan firas dagen på den söndag som infaller 22–28 mars (om det inte sammanfaller med palmsöndagen eller påskdagen).

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse.

Bebådelse betyder ungefär ””bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det som jungfru Marie bebådelsedag handlar om hur jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för händelsen firas lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

Fullskärmsinfångning 2013-02-15 204420

Om påsken är tidig händer det dock att palmsöndagen eller påskdagen infaller mellan 22 och 28 mars – då flyttas Jungfru Marie bebådelsedag till söndagen innan palmsöndagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-20)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför är det två jungfru Marie bebådelsedag i den svenska almanackan?

Kort svar: Att det oftast finns två bebådelsedagar (en jungfru Marie bebådelsedag och en Marie bebådelsedag) beror på att riksdagen 1952 beslutade att 25 mars (den ”riktiga” bebådelsedagen) inte längre skulle vara helgdag. Därför flyttades det kyrkliga firandet till närmaste söndag (förutsatt att denna söndag inte är på palmsöndagen eller påsksöndagen då Marie bebådelsedag istället firas söndagen före palmsöndagen).

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Så sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

Fullskärmsinfångning 2013-02-15 204420

Om det skulle vara så att nämnda söndag råkar sammanfall med palmsöndagen eller påskdagen (vilket den gör 2013) flyttas firandet av jungfru Marie bebådelsedag till söndagen före palmsöndagen. Detta betyder att de år då påsken infaller tidigt (som t.ex. 2008) infaller också jungfru Marie bebådelsedag mycket tidigare än 25 mars. År 2008 inföll jungfru Marie bebådelsedag redan 9 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför är våffeldagen 25 mars?

Kort svar: Att våffeldagen infaller 25 mars beror dels på att den 25 mars kallats våffeldagen efter ett slarvigt uttal av vårfrudagen (Jungfru Marie bebådelsedag) och dels på att det fanns riklig tillgång på ägg eftersom det ofta var fasta dem 25 mars.

Att våffeldagen kommit att infalla den 25 mars förklaras ofta med att det är den folkliga benämningen på Jungfru Marie bebådelsedag – vårfrudagen – som slarvigt uttalat kommit att bli våffeldagen.

Jan-Öyvind Swahn förklarar:

Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.

Men det är såklart inte enbart det slarviga uttalet av vårfrudagen som ligger bakom det myckna våffelätandet just 25 mars. Förmodligen finns det en rent praktisk förklaring – nämligen den goda tillgången på ägg.

778837_72603118
Foto: Johanna Ljungblom

Trots att jungfru Marie bebådelsedag infaller 25 mars har den ingenting med påskfirandet att göra. Att bebådelsedagen infaller 25 mars har istället med att det är nio månader före firandet av Jesus födelse och att det är i anslutning till vårdagjämningen.

De allra flesta år infaller bebådelsedagen under den kristna fasteperioden på fyrtio dagar före påsk. Då bebådelsedagen inföll under fastan bröt man tillfälligt förbudet att äta ägg och den goda tillgången på ägg (som en konsekvens av hönornas värpning och att ingen åt äggen) gjorde att man kunde festa till det och göra våffelsmet med ägg, vilket var den festligare varianten:

Slå tree Egg sönder uthi een skål/ och strö theruppå 1/4 Marker stött Sucker/ rör tilsamman och lägg ther til 1/4 Marker grant Hwetemiöl/ tillijka med 2. Lodh smält Smör/ som är färskt och osaltat/ slå thet ihop medh een skiedh eller wijsp/ och om blandningen tyckes wara för tunn/ så kasta ännu uthi henne någhot Sucker och lijtet Miöl at hon blifwer tiock.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-03-25, uppdaterad 2013-02-23)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget