Varför är januari årets första månad?

Kort svar: Från början var mars årets första månad (då romarna planerade fälttåg). När Romarriket växte behövde man mer tid till planering och årets start flyttades bakåt till januari.

De månader vi använder i Sverige är ett arv från de romerska tideräkningen, vilket man kan se på månadernas namn Som exempel är Mars är en romersk gud, Augusti kommer från kejsar Augustus och december betyder tionde på latin.

330px-Sousse_mosaic_calendar_January

Men om nu december är den tionde månaden borde ju mars vara årets första? Så var det mycket riktigt när man i Romarriket började använde månader på det här sättet. Före Julius Caesar var den romerska kalendern svårbegripbar med månader och år som dåligt stämde överens med de naturliga månaderna (månens varv runt jorden)  och det naturliga året (jordens bana runt solen). Det romerska året hade tio månader där mars var den första och december var den tionde och sista. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén:

Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som ”död” och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Någon gång på 700-talet fvt lades  januari och februari till kalenderåret som de två sista månaderna (det är för övrigt därför som februari är skottmånad) – mars var fortfarande årets första månad.

Vid det romerska nyårsfirandet (1 mars) tillträdde konsulerna sina poster och de började planera för de fälttåg som arméerna skulle dra iväg på. När riket växte blev 1 mars alldeles för tidigt att för denna planering och man blev tvungna att flytta konsulernas tillträde två månader bakåt på året. Runt 150 fvt bestämdes att konsulerna skulle tillträde 1 januari och då firade man det nya året då istället. Och då blev januari följaktligen årets första månad.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-01-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Annonser

Varför heter februari månad ”februari”?

Kort svar: Februari har fått sitt namn efter en reningsfest – Februa – som hölls i mitten av månaden i det tidiga Romarriket.

Till skillnad från veckodagarna – vilka till det mesta fått namn av nordiska gudar – har årets månader i den svenska kalendern fått behålla sina ursprungliga romerska namn. De romerska namnen kom till Sverige i och med införandet av kristendomen runt 1100-talet – även om äldre namn på månaderna kunder leva kvar i folkspråk och kalendrar långt in på 1800-talet.

wpid-wp-1391283549316.jpeg

Ett år den tid som det tar för jorden att passera ett helt varv runt solen. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. På ett år går det 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder. Detta innebär att det vid något tillfälle (cirka vart fjärde år) behöver läggas till ett dygn för att det astronomiska och det kalendariska året ska komma i fas. Och sedan den julianska kalenderns införande 45 fvt har det varit till februari som skottdagen lagts till.

Vad betyder februari?

Romarriket hade tidigt ett år bestående av tio månader på sammanlagt 304 dagar. Året började med Martius (alltså nuvarande mars) och den tionde och därmed sista månaden var december. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén:

Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som ”död” och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Så småningom tillkom två månader – Ianuarius och Februarius – men året började fortfarande med Martius.

30 feb

Namnet Februarius kommer av en reningsfest med namnet Februa (efter latinets februum som betyder rening) som hölls i mitten av månaden. Februa inkorporerades senare med lupercalierna men namnet på månades levde kvar och togs in i svenskan i och med kristendomen.

Den moderna svenska formen [av februari] är, liksom vid januari, juni, juli, augusti, egentligen genitiv singularis av det latinska ordet (med sammandragning av ii)

En alternativ benämning på februari är ”göjemånad” vilket var en benämning på februari som fanns i flera kalendrar in på 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-02-01)

Källor: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

SAOB – uppslagsord ”februari

SAOB – uppslagsord ”göjemånad