När är Mårten 2017?

Kort svar: Mårten har egentligen namnsdag den 11 november, men traditionen med att äta gås är förknippad med Mårtensafton den 10 november.

Mårten har i svenska almanackor namnsdag den 11 november. Namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som  begravdes just detta datum år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Fullskärmsinfångning 2013-10-19 221453

Almanacka från 1881.

Den tradition som starkast förknippas med dessa dagar är att äta gås (en tradition som från början inte är skånsk, men som på senare tid kommit att förknippas med vårt sydligaste landskap).

geese-707466_960_720

Dock är det inte inte på själva Mårtensdagen som gåsätandet förekommer, utan på Mårtensafton (10 november). Vilken eller vilka dagar som egentligen är ”Mårten” kan variera. Ibland åsyftas 10 november och ibland 11 november och ibland bägge. Saob ger som exempel:

Han kommer hem till mårten. Skolan har lov över mårten. Fira mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-20, uppdaterad 2017-01-06)

Källa: Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups förlag

Saob – uppslagsord: Mårten.

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Annonser

Varför äter man gås på Mårtensafton?

Kort svar: Förmodligen beror gåsätandet den 10 november helt enkelt på att gåsen var slaktfärdig i början av november och därför knöt man samman gåsmiddag med Mårten Biskop 11 november.

För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta mårtensgås den 10 november som det är att äta julskinka 24 december eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?

Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gässmånga olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås

Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det (som ex med påskägget) en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.

Källa: Mårten av Birgitta Björnberg.

Andra bloggar om: , , , , ,

Heter det mårtensgås eller Mårten Gås?

Kort svar: Om det är traditionen att äta gås 10 november som åsyftas så heter den högtiden bara Mårten eller mårtensgås och inget annat.

Sedan åtminstone 1500-talet har traditionen att äta gås på Mårtensafton varit känd. Det var dock inte, som en del tror, i Skåne som gåsätandet tog sin början. Skånsk blev mårtensgåsen först på 1800-talet.

En vanlig, men felaktig, benämning på traditionen är Mårten Gås. Det ska hete mårtensgås eller Mårtens gås (med mellanslag) och inget annat. Mårten Gås är dels den gås som Nils Holgersson reste mest på under sin resa genom Sverige, dels en karaktär i Kalle Anka.

Så här skriver Jan-Öjvind Swahn i kapitlet om Mårten i boken Svenska traditioner:

Jag vill börja med en liten språklig anmärkning: man hör ofta uttrycket ”Mårten gås”. Minnes emellertid, att så heter det inte! Mårtens gås skall det vara.

Uppdatering: Tydligen kallar de verkliga puristerna dagen får Mårten eller mårtensafton och inte ”mårtensgås” som jag sa. Och det kan nog vara sant.

Läs även andra bloggare om , , , ,

Vem var Mårten och varför äter man gås på hans dag?

Kort svar: Mårten syftar på Martin av Tours, en ungersk soldat som blev biskop i Tours. Legenden säger att Martin inte ville bli biskop och gömde sig. Gässen som han gömde sig hos avslöjade dock honom och därför har man knutit traditionen med gåsätande till hans dag.

Mårten har namnsdag den 11 november, men namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som  begravdes just den dagen år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då tänker vi på martinwindow.pngMartin Luther, som för övrigt fick sitt namn just från helgonet Martin (alltså han som vår almanacka firar som Mårten).

Nåväl. Martin av Tours föddes i Ungern och tog värvning i den romerska armén. Under sin soldattid blev han frälst. Efter en rad underverk ville man i Tours ha Martin som biskop, men det ville inte Martin. Därför gömde han sig i en gåsastia. Gässen tyckte dock att Martin var lämpad som biskop och kacklade därför så högt att folk fann Martins gömställe.

Så lyder förklaringen till att Martin av Tours fick gåsen som symbol och varför just hans dag (eller i svenska fall hans afton) blev mårtensgås, alltså den dag då man i Skåne numer äter en massa gäss.

Andra bloggar om: , , , , ,

Källa: Våra högtider av Ingemar Unge

Hur blev mårtensgås en skånsk högtid?

Kort svar: Mårtensgås (eller bara Mårten) blev en skånsk högtid först på 1800-talet. Troligen var det den rika mängden av gäss i landskapet som gjorde att högtiden den 10 november slog rot i landskapet.

Ingen högtid är väl så intimt förknippad med ett landskap som mårtensgås är med Skåne. Men det är först i mitten av 1800-talet som gåsagillen 10 november började hållas hos skånska bönder. Och då hade seden att äta gås varit känd från andra delar av Sverige i ett par hundra år.

GåsDet första belägg som finns att man åt gås just kring Mårtendagen (11 november*) i Sverige är från Stockholmstrakten år 1567. Under de följande seklen var gås en populär rätt i de högre stånden i hela landet. Gåsen var dyrbar och inget som vanliga bönder hade råd att festa på.

I både Danmark, Frankrike och Tyskland finns äldre uppgifter om gåsätande i november. Och det är troligen så att seden har kommit till Sverige via tyska hantverkare. Hantverksmästare höll nämligen ett gåskalas för sina gesäller just kring Mårten.

Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Att det blev så beror troligen på att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Så här skriver Birgitta Björnberg::

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

När gåsgillen började hållas i sydvästra Skåne kring 1800-talets mitt var gåsen en sällsynt fågel i övriga landet. I Skåne fanns dock god tillgång och därför har mårtensgås kommit att förknippas med just Skåne.

Därtill bör nämnas att Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa på gåsrygg från Skåne över hela Sverige säkert har påverkat vår syn på mårtensgås som en skånsk högtid.

* att mårtensgås firas 10 november och inte 11 november som är Mårtens dag beror på vår förkärlek för att hellre fira aftonen före helgdagen (jmfr med julafton, påskafton och midsommarafton).

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-15)

Källor: Svenska traditoner av Ebbe Schön och Mårten av Birgitta Björnberg.