Varför firar Norge nationaldag 17 maj?

Kort svar: Att 17 maj är nationaldag i Norge beror på att kung Kristian VIII skrev under grundlagen detta datum 1814 vilket inledde en kort period av självständighet (innan unionen med Sverige i augusti).

Till skillnad från Sveriges nationaldag (6 juni) firas den norska nationaldagen – 17 maj – i stor utsträckning. Att norrmännen har valt den 17 maj som nationaldag har (på samma sätt som den danska och delvis den svenska) med grundlagen att göra.

Norge har under lång tid historiskt varit i union med något av grannländerna (främst Danmark). Från slutet av 1300-talet ingick Norge i personalunion med Sverige och Danmark och från år 1536 i realunion bara med Danmark.

Det var inte förrän i maj 1814 som Norge blev självständigt. Den 17 maj 1814 undertecknade den danske prinsen Christian Frederik den grundlag som antagits av riksförsamlingen på Eidsvoll och blev därmed kung Kristian VIII av Norge. I maj inleddes därmed en kort period av självständighet som varade till augusti samma år då Norge tvingades in i en ny union (nu med Sverige). Den unionen varade till år 1905 då unionen bröts och Norge på nytt blev självständigt.

Flaggborg_17mai

De första åren efter 1814 firades dagen inte i någons större utsträckning. Det var först vid tioårsjubileet 1824 som det blev några officiella festligheter i bl.a. Oslo och Trondheim. Och år 1836 firades dagen av norska Stortinget och 17 maj blev därmed officiell nationaldag i Norge.

Skrivet av Mattias Axelsson

Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

200 år sedan Norge fick smak på friheten” svd.se 2014-05-17

När blev nationaldagen (6 juni) röd dag i Sverige?

Kort svar: Sveriges nationaldag (6 juni) blev röd dag år 2005.

När Artur Hazelius 1893 tog initiativ till det första svenska nationaldagsfirandet fanns det ännu ingen bestämd nationaldag. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Under första hälften av 1900-talet blev 6 juni den dag då svenskar firade. Svenska flaggans dag firades första gången den 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom år 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag.

Flagga

I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag – 6 juni – firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-06-06)

Källor: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag” 

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Vilken dag är Danmarks nationaldag?

Kort svar: Egentligen har inte Danmark någon officiell nationaldag, men 5 juni (Danmarks grundlovsdag) brukar ofta benämnas som dansk nationaldag.

Till skillnad från de flesta andra länder så har vårt sydvästra grannland ingen nationaldag. Den dag som närmast är att likna vid en nationaldag (även om det inte är en helgdag) är den danska grundlagsdagen den 5 juni (Danmark har alltså precis som Norge med sin 17 maj och Sverige med 6 juni använt antagandet av grundlagen som speciell dag).

Danmark fick den 5 juni 1849 sin första hyfsat demokratiska grundlag. Då gick Danmark från att ha varit ett kungligt envälde till att bli en konstitutionell monarki – dock var det bara 15 procent av befolkningen som hade rösträtt vid införandet av den första grundlagen.

dannebrog-1210836-m
Fotograf: Maj-Britt Hoiaas Lassen

Sedan 1849 har grundlagen ändrats tre gånger – 1866, 1915 och 1953 – alla gånger den 5 juni.

Mellan 1891 och 1975 var 5 juni i Danmark en halv ledig dag, men idag är det som vilken vanlig dag som helst (på samma sätt som den svenska nationaldagen var fram till år 2005)

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-05-25)

Källor:

Øh… Grundlovsdag?! Har vi så fri?” Berlingske tider 2014-05-20

Grundlovsdag og dens traditioner” Kobenhavns biblioteker 2010-06-04

Vilken dag togs bort när nationaldagen blev röd dag?

Kort svar: När nationaldagen blev helgdag 2005 var det annandag pingst som blev av med sin helgdagsstatus.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

Idén om att fira en svensk nationaldag har funnits sedan slutet av 1800-talet. Mer organiserat började firandet 1893 på Skansen. I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Dock dröjde det mer än ett sekel innan nationaldagen fick status som helgdag. I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst.

Annandag pingst 2004
Annandag pingst 2004 – sista året som det var helgdag

Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och
med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-05-14)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag” 

När är Sveriges nationaldag 2014?

Kort svar: Sveriges nationaldag infaller den 6 juni varje år.

När Nordisk familjebok 1913 skulle skriva om uppslagsordet ”nationaldag” konstaterades att förutom några tyska delstater så var det bara Andorra och Sverige som saknade officiell nationaldag.

I slutet av 1800-talet hade nationalismen vuxit sig så stark i Sverige att idén om en nationaldag hade börjat diskuteras.  Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest den 5 juni 1893. Dock ösregnade det och festen flyttade fram en dag, till 6 juni, och blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.

Sveriges flagga

Att valet föll på 6 juni och inte något av de andra förslagen (t.ex. 6 november eller 30 november) är alltså egentligen en historisk slump. Visserligen finns det två historiska händelser – valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809 – men nationaldagen skulle likväl kunnat hamna på något annat datum. 

Någon officiell nationaldag blev dock inte 6 juni på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol och den 6 juni 1916 firades svenska flaggans dag för första gången.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag bekostnad av annandag pingst.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

När började man fira Sveriges nationaldag den 6 juni?

Kort svar: Från 1893 och framåt  firades ”Svenska flaggans dag” den 6 juni på Skansen. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Det står också:

Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni

Sverige hade alltså ingen nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.

Flagga

Även i Sverige fanns dessa idéer men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:

i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest den 5 juni 1893. Dock ösregnade det. Bringeus skriver:

För att rädda situationen beslöt Hazelius förlänga evenemanget och annonserade om ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).” (s. 155)

Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut  8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag på bekostnad av annandag pingst.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-28)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Varför är svenska flaggan gul och blå?

Kort svar: Den blå och gula färgen kommer från folkungaättens vapen och det gamla riksvapnet. Med inspiration från danska flaggan fogades färgerna på 1500-talet samman till den svenska flaggan med gult kors på blå botten.

Även om nationaldagen aldrig riktigt fått något fäste som svensk högtidsdag är svenska flaggan – på blå botten med ett gult kors – en tydlig symbol för landet Sverige. Men hur kommer det sig att den blev just så?

Den historiska bakgrunden till den svenska flaggans utseende förklarar historikern Niclas Bjälkenborn så här:

Den svenska flaggan med dess blå och gula färg hittar sitt ursprung i folkkungaättens [sic!] blågula vapen och det gamla riksvapnet med blå botten och trekronor skapat av Albreckt av Mecklenburg. Karl Knutsson Bonde är den man som sedan sammanfogar dessa symboler till det stora riksvapnet, blå sköld och ett gyllene kors. Under 1500-talet kommer sedan dessa färger att fogas samman till en blågul korsflagga.

Att svenska flaggan har hundraåriga anor betyder inte att dess betydelse som symbol för Sverige är fullt så gammal. Liksom mycket annat vad gäller nationalism kommer idéerna om svenska flaggan som symbol för Sverige fram först på 1800-talet i och med nationalromantiken.

Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

Allt detta ledde så småningom till att man på Stadion i Stockholm började fira svenska flaggans dag den 6 juni 1916. År 1963 flyttades firandet till Skansen och 1983 blev svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag. Så sent som för fyra år sedan (2004) blev så 6 juni också röd dag.

Källa: Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn